Global ETD Search

1	”Har du aldrig tvättat rent ett akvarium?” : En studie om en lärares interaktion i ett gymnasieklassrum med elever med olika modersmål. / Have you never ever cleaned an Aquarium before? : - A study of a teacher’s interaction in an Upper Secondary Classroom with pupils speaking different mother tongue Pettersson, Erik January 2017 (has links) Under de senaste årtiondena har den svenska skolan gått från att vara tämligenenspråkig och monokulturell till dagens mångkulturella och flerspråkliga skolmiljö(Skolverket 2016). Denna förändrande elevsammansättning medför andraförutsättningar för lärarna och då bland annat gällande att fördela ordet i klassrummettill en elevgrupp bestående av både elever med svenska som förstaspråk och elever medsvenska som andraspråk. Uppsatsens syfte är att studera hur en gymnasielärare i ensådan elevgrupp ställer frågor till eleverna och sedan följer upp deras svar. För att undersöka detta genomfördes två lektionsbesök som både observerades med stödav ett observationsschema och som spelades in både med diktafon och medvideokamera. Utifrån observationsschemat och inspelningarna analyserades sedanlektionerna efter en analysmetod där både lärarens sätt att ställa frågor och sätt att följaupp frågorna kategoriserades. Resultatet visade att läraren i viss utsträckning fördelar ordet i klassrummet baserat påom eleverna har svenska som förstaspråk (SVE) eller som andraspråk (SVA). De frågorsom ställde högst krav på den eleven som skulle svara, gick som regel till en elev medsvenska som förstaspråk. Dessutom valde läraren ofta att ställa sina frågor rakt ut iklassen vilket gjorde att några få elever, två SVE-elever och en SVA-elev, besvarade enstor del av den totala mängden frågor. Samtidigt var läraren mån om att ge positivåterkoppling på eleverna svar och såg till att ta sig tid att hjälpa eleverna fram till rättsvar på frågan både i fall där elevens svar var svårt att förstå rent språkligt eller därsvaret var felaktigt. Svenska som andraspråk klassrumsinteraktion IRU IRF Pedagogy Pedagogik
2	Språkutvecklande arbetssätt? : En kvalitativ studie av lärares uppföljningar av elevsvar i flerspråkiga klassrum / Teachers' educational actions and their effect on language development in multilingual classrooms - : a qualitative study. Collin, Mimmie January 2015 (has links) Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka interaktionen mellan lärare och elever i flerspråkiga klassrum. En grundskolelärares boksamtal i två klasser med flerspråkiga elever observerades och spelades in vid två tillfällen. Materialet har transkriberats och analyseras med fokus på vilka pedagogiska arbetssätt läraren använder i sin dialog med eleverna i avseendet att verka språkutvecklande. Mer precist studeras lärarens uppföljningar av elevsvar och huruvida dessa uppföljningar kan anses vara språkutvecklande eller inte enligt tidigare forskning. Det studeras också i vilken utsträckning läraren tar tillvara elevernas tidigare erfarenheter och modersmål i diskussionerna. Resultatet visar att läraren i stor utsträckning tar till vara elevernas svar och införlivar dem i den fortsatta diskussionen, vilket framhålls av tidigare forskning som språkutvecklande. Läraren använder sig likaså ofta av elevernas tidigare erfarenheter för att knyta samman det eleverna redan vet med de nya ämnena i skolan. Däremot skulle läraren i högre grad kunnat använda sig av och uppmärksammat elevernas olika modersmål. Kvalitativ studie språkutveckling svenska som andraspråk uppföljningar IRU transkribering
3	A Study of Hardware Efficient Recombination Variants in a Mini Population Genetic Algorithm Bhupathiraju Venkata, Shiva Satya Ramesh Varma 16 December 2009 (has links) No description available. Computer Science Minipop IRU WKH euron DQG LQ RI
4	”Bra fråga, jättebra fråga…” : En kvalitativ studie av en lärares uppföljningar för stöttning i ett flerspråkigt klassrum. / ”Good question, very good question” : A qualitative study of a teacher’s follow-ups for support in a multilingual classroom. Linda, Julien January 2022 (has links) Syftet med föreliggande studie är att undersöka om och isåfall hur lärare på språkintroduktionsprogrammet i sin undervisning stöttar flerspråkiga elevers interaktion på målspråket genom uppföljningar. Metoden för studien grundar sig i två modeller: Exchange Structure Model av Sinclair & Coulthard (1975) och interaktionell stöttning av Hammond & Gibbons (2005). Data samlades in i form av ljudinspelningar och klassrumsobservationer på språkintroduktionsprogrammet. Resultatet visar att läraren i interaktionen med flerspråkiga elever med begränsade språkliga kunskaper använder sig av stöttande drag genom kopplingar till tidigare erfarenheter, sammanfattningar, metakommentar, approprieringar, omformuleringar, antydande eliciteringar och framåtriktningar. Undersökningens slutsatser är att uppföljningar kan stötta interaktionen på målspråket och att det kan vara viktigt att läraren för det flerspråkiga klassrummet hittar ett innehåll som är intresseväckade för eleverna. Interaction Multilingualism Support Follow-up Exchange Structure Model IRU Interactional Support Interaktion flerspråkighet stöttning uppföljning Exchange Structure Modell IRU Interaktionell stöttning. Humanities and the Arts Humaniora och konst
5	”Hur tänker du?” Om klassrumskommunikation mellan lärare och elever : En studie med fokus på kommunikationsmönster och frågornas roll i klassrumskommunikationen. Hamid, Mariam January 2019 (has links) Föreliggande studie undersöker klassrumskommunikation som förekommer mellan lärare och elever. Fokusområden i studien är kommunikationsmönster i undervisningen och frågornas roll. Studiens frågeställning är: Hur ser klassrumskommunikationen ut mellan lärare och elever vid en samling eller genomgång och vilka typer av frågor ställer läraren? Metoden som användes för att undersöka syftet var observationer som gjordes i fem klassrum. Studien har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Perspektivet har som grund att kommunikation och interaktion har en avgörande roll lärandet. Det empiriska materialet har kategoriserats som IRE-mönster, IRU- mönster, öppna frågor och slutna frågor. Resultatet visade att lärare använder sig av både IRE och IRU i undervisningen. Frågornas formulering och sammanhang är av stor betydelse för samtalet. Elevernas svar var beroende av typen av frågor läraren ställde. Det visade sig att lotsande frågor där eleverna fick gissa vad läraren tänker är förvirrande för eleverna. Både IRE- och IRU-mönster förekom i observationerna. IRU och öppna frågor ger utrymme för elevens bidrag och har därmed en språkutvecklande potential. Lärarens arbetssätt, lyhördhet och klassrumsmiljö är av stor betydelse. I diskussionsdelen diskuteras elevernas möjlighet till samtal, taltid och om olika skolämnen förespråkar olika kommunikationsmönster. Slutsatserna som drogs är att IRU och öppna frågor gynnar alla elever och särskilt andraspråkelever, där uppföljning av elevsvaren är värdefulla och sannolikt gynnar lärandet. Eleverna bör ges mer tid att tala och uttrycka sig. För att nå det tidigare nämnda behövs en trygg och god klassrumsmiljö. kommunikation klassrumskommunikation IRE IRU öppna frågor slutna frågor Social Sciences Samhällsvetenskap
6	Men vad står X för? : En fallstudie om matematiska samtal i skolår 9 Marstorp, Anders-Petter January 2009 (has links) <p>Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lärarens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Materialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handledningssamtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppbackningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning.</p> / C-uppsats samtalsforskning samtalsmönster klassrumsforskning genomgång handledning lärare elev matematik IRU IRF initiativ respons uppföljning uptake lotsning testfrågor autentiska frågor talartid nominering disprefererad tur dispreferens uppbackning minimal respons beröm inlärning Swedish language Svenska språket
7	Men vad står X för? : En fallstudie om matematiska samtal i skolår 9 Marstorp, Anders-Petter January 2009 (has links) Utifrån syftet att få en bild av hur samtal om matematik i skolår 9 ser ut har begrepp som initativ-respons-uppföljning (IRU), uptake, lotsning, testfrågor, autentiska frågor, talartid, nominering, dispreferens, uppbackning och minimal respons använts för att jämföra lärarens genomgångar med de enskilda handledningssamtal läraren har med eleverna. Materialet har samlats in genom video- och ljudupptagning under tre lektioner. Samtalen är att betrakta som institutionella samtal. Resultatet visar att iru-strukturen ofta finns under både genomgång och handledning och därmed också mönstret med testfrågor och svar. Det som skiljer situationerna åt är främst att lärarens andel av talartiden är lägre i handledningssamtalen, som därmed framstår som aningen mer jämlika, vilket också visar sig i uppbackningar och stundtals täta minimala responser. I uppsatsen diskuteras om lärarens sätt att ställa frågor har betydelse för elevernas inlärning. / C-uppsats samtalsforskning samtalsmönster klassrumsforskning genomgång handledning lärare elev matematik IRU IRF initiativ respons uppföljning uptake lotsning testfrågor autentiska frågor talartid nominering disprefererad tur dispreferens uppbackning minimal respons beröm inlärning Specific Languages Studier av enskilda språk
8	Spelar det någon roll? : Kommunikativa strukturer och frågornas struktur i lågstadielärares klassrum / Does it matter? : Communicative structures and the structure of questions in the classroom of primary school teachers Ek, Kajsa, Hildorsson, Emma January 2020 (has links) Föreliggande studie ämnar undersöka fyra lågstadielärares roller utifrån derasanvändande av kommunikativa strukturer och frågornas struktur samt hur lärarnaresonerar om samma begrepp. Analysen tar sin utgångspunkt i vilken utsträckninglärarna ger eleverna möjlighet att tala. Lärarrollerna som studien fokuserar på är enstyrande, vägledande, stödjande samt delegerande roll. Centrala begrepp som kopplastill kommunikativa strukturer är möblering, arbetssätt och fördelning av ordet.Frågornas struktur kategoriseras i begreppen IRE och IRU, vilka också är centrala istudien. Begreppen samt lärarnas roller utgör studiens teoretiska referensram. För attsamla in material används observationer och intervjuer. Resultatet av studien visar attlärarnas val av strukturer inte behöver påverka elevernas talutrymme. Det som harbetydelse är på vilket sätt lärarna använder strukturerna. Slutsatsen är att den rolllärarna antar påverkar elevernas utrymme att tala. När lärarna antar en roll däreleverna tillåts arbeta självständigt samt ta eget ansvar ökar elevernas talutrymme. communicative structures desk arrangement cooperative and collaborative learning distribution of the word the structure of the questions IRE IRF kommunikativa strukturer klassrumsmöblering kooperativt och kollaborativt lärande fördelning av ordet frågornas struktur IRE IRU General Language Studies and Linguistics

Search results