• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 12
  • Tagged with
  • 12
  • 5
  • 5
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Klassrumskommunikation. En undersökning om kommunikation mellan lärare och elev inom historie- och matematikundervisningen. (år fyra och fem).

Karlsson, Anna-Maria January 2008 (has links)
<p>Syftet med mitt examensarbete är att studera kommunikationen mellan lärare och elev. Det som är spännande är att se om kommunikationen mellan dessa fungerar. Detta kan ses med hjälp av den analysmodell som Wickman (2002) skapat. Han använde även denna modell för att studera kommunikationen. Studien kommer fokusera på lärarens kommunikation med eleven i ämnen som historia och matematik.</p><p>För att kunna undersöka mitt syfte har jag som ovan nämnts tagit hjälp av Wickmans (2002) analysmodell. Det är den modell som kommer att finnas genom hela arbetet. För att bäst komma fram till goda resultat har metoder som observationer och intervjuer använts. I observationerna användes en filmkamera, som även används under intervjuerna. Det som varit med i på observationerna är två lärare och deras elever som går i fjärde respektive femte klass.</p><p>Resultatet visar tydligt på att lärares och elevers kommunikation är viktig i klassrummet. Men i klassrummet uppstår dessa mellanrum som Wickman (2002) talar om, dessa mellanrum uppstår då en elev inte förstått en uppgift och behöver lärarens hjälp för att lösa det. Ibland, genom deras samspel, kommer de överrens och mellanrummet är fyllt. Det kan också bli tvärtom, att mellanrummet dröjer kvar, vilket menas att samspelet mellan de båda tar längre tid eftersom läraren och eleven inte är överrens om hur uppgiften ska lösas. Arbetet tar även upp olika exempel på hur kommunikationen fungerar i klassrummet hos de båda lärarna i historia och matematik.</p>
2

Bara prat? : Klassrumskommunikation med (ur) ett retoriskt didaktiskt perspektiv

Malm, Gunilla January 2007 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>I denna undersökning har intresset varit den kommunikation läraren använder sig av och hur den visar sig i en klassrumssituation oavsett det ämne läraren undervisar i. Hur gör läraren i den aktuella situationen i samspelt med eleverna? Genom att förena retoriska begrepp med lärarens talaktiviteter i klassrummet tillsammans med de praktiska didaktiska metodfrågorna i en analys av valda delar i undervisning.</p><p>Syftet har varit att genom observationer av lärarens kommunikationsaktiviteter vid ett utvalt undervisningstillfälle betrakta den förekommande kommunikation ur ett retoriskt perspektiv, för att på detta sätt upptäcka vad, hos sig själv eller i sin egen kommunikation, läraren använder sig av i kommunikationssituationer med eleverna. De kompletterande frågorna som ställts har varit vilka retoriska aktiviteter läraren använder sig av i undervisningstillfället, samt vilka didaktiska konsekvenser får användandet av dessa aktiviteter för undervisningen?</p><p>Genom att utföra en klassrumsobservation och en kvalitativ intervju med en lärare samlades lämpligt material in för undersökningen och det materialet utgör grunden för analysen.</p><p>Grundläggande retoriska teorier och begrepp har beskrivits och även didaktiska och retoriska teorier för att ge en teoretisk bakgrund för de kommande analyserna. De i teorierna presenterade begreppen har i varierande omfattning använts i analysen föra att med deras hjälp undersöka de retoriska aktiviteterna som används.</p><p>Ett av resultaten är att tillitskapande aktiviteter är en viktig del i lärarens kommunikation och relation med eleverna. Av de didaktiska frågorna tycks vad och hur- frågorna vara de mest givna och levande i undervisningen medan varför - frågan ibland behöver kommuniceras mer explicit till eleverna. Fronesis, handlingsklokhet, har visat sig i lärarens sätt att betrakta syftet med en lektion och samarbetet med eleverna samt i hennes hanterande av den observerade lektionens början.</p>
3

Bara prat? : Klassrumskommunikation med (ur) ett retoriskt didaktiskt perspektiv

Malm, Gunilla January 2007 (has links)
Sammanfattning I denna undersökning har intresset varit den kommunikation läraren använder sig av och hur den visar sig i en klassrumssituation oavsett det ämne läraren undervisar i. Hur gör läraren i den aktuella situationen i samspelt med eleverna? Genom att förena retoriska begrepp med lärarens talaktiviteter i klassrummet tillsammans med de praktiska didaktiska metodfrågorna i en analys av valda delar i undervisning. Syftet har varit att genom observationer av lärarens kommunikationsaktiviteter vid ett utvalt undervisningstillfälle betrakta den förekommande kommunikation ur ett retoriskt perspektiv, för att på detta sätt upptäcka vad, hos sig själv eller i sin egen kommunikation, läraren använder sig av i kommunikationssituationer med eleverna. De kompletterande frågorna som ställts har varit vilka retoriska aktiviteter läraren använder sig av i undervisningstillfället, samt vilka didaktiska konsekvenser får användandet av dessa aktiviteter för undervisningen? Genom att utföra en klassrumsobservation och en kvalitativ intervju med en lärare samlades lämpligt material in för undersökningen och det materialet utgör grunden för analysen. Grundläggande retoriska teorier och begrepp har beskrivits och även didaktiska och retoriska teorier för att ge en teoretisk bakgrund för de kommande analyserna. De i teorierna presenterade begreppen har i varierande omfattning använts i analysen föra att med deras hjälp undersöka de retoriska aktiviteterna som används. Ett av resultaten är att tillitskapande aktiviteter är en viktig del i lärarens kommunikation och relation med eleverna. Av de didaktiska frågorna tycks vad och hur- frågorna vara de mest givna och levande i undervisningen medan varför - frågan ibland behöver kommuniceras mer explicit till eleverna. Fronesis, handlingsklokhet, har visat sig i lärarens sätt att betrakta syftet med en lektion och samarbetet med eleverna samt i hennes hanterande av den observerade lektionens början.
4

Begreppskommunikation i klassrummet : En litteraturstudie om användandet av naturvetenskapliga begrepp i klassrummets kommunikation

Eriksson, Jonas January 2015 (has links)
Syftet med denna studie har varit att ta reda på vad aktuell forskning säger om vikten av användandet av naturvetenskapliga begrepp och det naturvetenskapliga språket i klassrumskommunikationen. Studien har använt sig av följande frågeställning för att förtydliga syftet: Hur kan begreppsanvändning i klassrummet i årskurs 1-8 påverka elevernas förståelse för naturvetenskapliga fenomen? Studiens design är en systematisk litteraturstudie där sökningar efter artiklar som är vetenskapligt granskade har gjorts i databaserna NorDiNa, DiVa, Summon och avhandlingar.se. Resultatet från sökningarna har legat till grund för studiens valda litteratur. Studien visar att användandet av begrepp i det naturvetenskapliga klassrummet är av stor vikt för elevernas begreppsförståelse och för utvecklingen av förståelsen för aktuellt naturvetenskapligt fenomen. Studien visar också att praktiskt arbetet med efterföljande diskussioner och kopplingar till begrepp är av stor betydelse för begreppsförståelsen. Att eleverna tillåts kommunicera begrepp på flera sätt i och utanför klassrummet är också positivt. Den systematiska litteraturstudien visar att pedagoger bör tillvarata unga elevers uppfattningar om begrepp för att dessa elever på ett bättre sätt ska kunna utveckla en djupare förståelse för begreppet. Att göra kopplingar mellan vardagsspråkets beskrivning av begrepp och det vetenskapliga begreppet är, enligt studien, ett bra sätt att närma sig naturvetenskapen och dess begrepp.
5

Klassrumskommunikation. En undersökning om kommunikation mellan lärare och elev inom historie- och matematikundervisningen. (år fyra och fem).

Karlsson, Anna-Maria January 2008 (has links)
Syftet med mitt examensarbete är att studera kommunikationen mellan lärare och elev. Det som är spännande är att se om kommunikationen mellan dessa fungerar. Detta kan ses med hjälp av den analysmodell som Wickman (2002) skapat. Han använde även denna modell för att studera kommunikationen. Studien kommer fokusera på lärarens kommunikation med eleven i ämnen som historia och matematik. För att kunna undersöka mitt syfte har jag som ovan nämnts tagit hjälp av Wickmans (2002) analysmodell. Det är den modell som kommer att finnas genom hela arbetet. För att bäst komma fram till goda resultat har metoder som observationer och intervjuer använts. I observationerna användes en filmkamera, som även används under intervjuerna. Det som varit med i på observationerna är två lärare och deras elever som går i fjärde respektive femte klass. Resultatet visar tydligt på att lärares och elevers kommunikation är viktig i klassrummet. Men i klassrummet uppstår dessa mellanrum som Wickman (2002) talar om, dessa mellanrum uppstår då en elev inte förstått en uppgift och behöver lärarens hjälp för att lösa det. Ibland, genom deras samspel, kommer de överrens och mellanrummet är fyllt. Det kan också bli tvärtom, att mellanrummet dröjer kvar, vilket menas att samspelet mellan de båda tar längre tid eftersom läraren och eleven inte är överrens om hur uppgiften ska lösas. Arbetet tar även upp olika exempel på hur kommunikationen fungerar i klassrummet hos de båda lärarna i historia och matematik.
6

Pedagogiska samtal i klassrummet : lärares uppfattningar av det pedagogiska samtalet och dess betydelse för lärande

Rorabaugh, Madelene January 2008 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar det pedagogiska samtalet i klassrummet samt dess betydelse för lärande. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med tre formellt utbildade grundskollärare. Detta med intentionen att få undersökningens frågeställningarbesvarade. Frågeställningarna innefattar i huvudsak hur lärare i det pedagogiska samtalet uppfattar den egna rollen och elevernas roll samt lärande för både lärare och elev i det samma. Resultatet visar att det pedagogiska samtalet används på ett medvetet sätt eftersom detta slag av kommunikation tillåter elever att lära utifrån den egna kunskapsnivån. Dessutom ges eleverna tillfällen att sätta ord på kunskaper, att lära sig lyssna, analysera och utvärdera egna tankar i jämförelse med övriga elevers funderingar vilket i sin tur leder till nya insikter om och infallsvinklar på det egna tänkandet. Resultatet visar även att läraren vinner pedagogiska fördelar genom samtal med elever vilket kommer till uttryck i kunskaper om såväl den enskilda eleven som bättre förståelse kring det egna förhållningssättet. I undersökningen framgår även lärares uttryckta stress inför dilemmat att ge eleven utrymme i undervisningen och att hålla den samma inom styrdokumentens ramar.</p>
7

Pedagogiska samtal i klassrummet : lärares uppfattningar av det pedagogiska samtalet och dess betydelse för lärande

Rorabaugh, Madelene January 2008 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar det pedagogiska samtalet i klassrummet samt dess betydelse för lärande. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med tre formellt utbildade grundskollärare. Detta med intentionen att få undersökningens frågeställningarbesvarade. Frågeställningarna innefattar i huvudsak hur lärare i det pedagogiska samtalet uppfattar den egna rollen och elevernas roll samt lärande för både lärare och elev i det samma. Resultatet visar att det pedagogiska samtalet används på ett medvetet sätt eftersom detta slag av kommunikation tillåter elever att lära utifrån den egna kunskapsnivån. Dessutom ges eleverna tillfällen att sätta ord på kunskaper, att lära sig lyssna, analysera och utvärdera egna tankar i jämförelse med övriga elevers funderingar vilket i sin tur leder till nya insikter om och infallsvinklar på det egna tänkandet. Resultatet visar även att läraren vinner pedagogiska fördelar genom samtal med elever vilket kommer till uttryck i kunskaper om såväl den enskilda eleven som bättre förståelse kring det egna förhållningssättet. I undersökningen framgår även lärares uttryckta stress inför dilemmat att ge eleven utrymme i undervisningen och att hålla den samma inom styrdokumentens ramar.
8

Högläsning i årskurs 4 - 6 / Reading aloud in grade 4 - 6

Formare, Cecilia, Hörnell, Kristina January 2021 (has links)
Denna kunskapsöversikts syfte är att ta reda på vad tidigare forskning säger om högläsning och olika samtalsmodeller kring skönlitteratur i mellanstadiet. Detta besvaras genom frågeställningen: Varför ska högläsning och samtal kring skönlitteratur vara en del av undervisningen på mellanstadiet? För att få fram översikten undersökte vi tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar med högläsning och samtalsmodeller som fokus. Resultatet visar att högläsning har en avgörande betydelse för att tillgängliggöra skönlitteratur för elever genom den proximala utvecklingszonen. Vidare pekar resultatet på att efterföljande samtal ger eleverna möjligheter till empati och fördjupad förståelse i olika kontexter. I diskussionen fann vi bland annat följande slutsatser – högläsningen på mellanstadiet behöver bli en naturlig fortsättning från lågstadiets läsinlärningsfokus fram till högstadiets mer djupgående textarbete. Vi fann även att arbetet med skönlitteratur i olika samtalsmodeller öppnar upp för ett bättre och tydligare klassrumsklimat.
9

”Hur tänker du?” Om klassrumskommunikation mellan lärare och elever : En studie med fokus på kommunikationsmönster och frågornas roll i klassrumskommunikationen.

Hamid, Mariam January 2019 (has links)
Föreliggande studie undersöker klassrumskommunikation som förekommer mellan lärare och elever. Fokusområden i studien är kommunikationsmönster i undervisningen och frågornas roll. Studiens frågeställning är: Hur ser klassrumskommunikationen ut mellan lärare och elever vid en samling eller genomgång och vilka typer av frågor ställer läraren? Metoden som användes för att undersöka syftet var observationer som gjordes i fem klassrum. Studien har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Perspektivet har som grund att kommunikation och interaktion har en avgörande roll lärandet. Det empiriska materialet har kategoriserats som IRE-mönster, IRU- mönster, öppna frågor och slutna frågor.  Resultatet visade att lärare använder sig av både IRE och IRU i undervisningen. Frågornas formulering och sammanhang är av stor betydelse för samtalet. Elevernas svar var beroende av typen av frågor läraren ställde. Det visade sig att lotsande frågor där eleverna fick gissa vad läraren tänker är förvirrande för eleverna.  Både IRE- och IRU-mönster förekom i observationerna. IRU och öppna frågor ger utrymme för elevens bidrag och har därmed en språkutvecklande potential. Lärarens arbetssätt, lyhördhet och klassrumsmiljö är av stor betydelse. I diskussionsdelen diskuteras elevernas möjlighet till samtal, taltid och om olika skolämnen förespråkar olika kommunikationsmönster. Slutsatserna som drogs är att IRU och öppna frågor gynnar alla elever och särskilt andraspråkelever, där uppföljning av elevsvaren är värdefulla och sannolikt gynnar lärandet. Eleverna bör ges mer tid att tala och uttrycka sig. För att nå det tidigare nämnda behövs en trygg och god klassrumsmiljö.
10

Kommunikationsmönster i matematikundervisning Fem klassrumsobservationer med läraren i fokus

Lansheim, Emma, Modigh, Annika January 2006 (has links)
AbstractSyftet med föreliggande arbete är att undersöka hur olika kommunikationsmönster i matematikundervisningen gestaltar sig, med särskilt fokus på lärarens kommunikation. Kommunikationen under matematiklektioner har undersökts genom att fem klassrumsobservationer i skolåren 1 till 5 genomförts. Klassrums¬observationerna utfördes vid olika lektionstillfällen där grupperna varierade i storlek, tiden för lektionen var olika liksom arbetssätt och arbetsform. Analysen gjordes enligt ett observationsschema där kommunikationen delades in i tre kategorier: Undervisningskommunikation, organisationskommunikation och socialkommunikation. Lärarens kommunikation med elevgruppen och enskilda elever har analyserats utifrån begreppsbildning, formalisering och funktionalisering. Undersökningens resultat visar att läraren kommunicerar under åtminstone hälften av lektionstiden och att resten av tiden fördelas på eleverna som grupp. Nyckelord: begreppsbildning, formalisering, funktionalisering, klassrums¬kommunikation, kommunikation, kommunikationsmönster, lärarroll, matematik¬undervisningEmma LansheimAnnika ModighLL021197@stud.mah.seLL021070@stud.mah.se

Page generated in 0.0925 seconds