Denna kunskapsöversikts syfte är att ta reda på vad tidigare forskning säger om högläsning och olika samtalsmodeller kring skönlitteratur i mellanstadiet. Detta besvaras genom frågeställningen: Varför ska högläsning och samtal kring skönlitteratur vara en del av undervisningen på mellanstadiet? För att få fram översikten undersökte vi tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar med högläsning och samtalsmodeller som fokus. Resultatet visar att högläsning har en avgörande betydelse för att tillgängliggöra skönlitteratur för elever genom den proximala utvecklingszonen. Vidare pekar resultatet på att efterföljande samtal ger eleverna möjligheter till empati och fördjupad förståelse i olika kontexter. I diskussionen fann vi bland annat följande slutsatser – högläsningen på mellanstadiet behöver bli en naturlig fortsättning från lågstadiets läsinlärningsfokus fram till högstadiets mer djupgående textarbete. Vi fann även att arbetet med skönlitteratur i olika samtalsmodeller öppnar upp för ett bättre och tydligare klassrumsklimat.

No description available.

Denna kunskapsöversikt har som syfte att titta på högläsning som språkutvecklande metod. Frågan vi ställt oss är när och hur påverkar högläsning barns språkutveckling? Vårt tillvägagångssätt bestod av en metodisk informationssökning i olika databaser både nationella och internationella. Specifika sökord användes för att få så relevanta träffar som möjligt. Tio artiklar valdes ut och dessa var en sammanblandning av kvantitativa och kvalitativa studier i syfte att få både bredd och djup i kunskapsöversikten. Artiklarna och studiernas resultat har sedan kategoriserats till tre olika teman. Högläsning som praxis och pedagogers attityder till högläsning, högläsning i hemmet och dess effekter på barns språkutveckling samt högläsningens effekter på barns språkliga, kognitiva och emotionella förmågor. Sammantaget pekar forskningen på att högläsning ofta praktiseras i både förskoleklasser och i lågstadieklasser trots att pedagoger inte alltid prioriterar den. Högläsning i hemmet som sker tillsammans med föräldrar tycks alltid främja språkutvecklingen hos barn. Högläsningens effekter på barns språk, kognitiva och emotionella förmågor beror på hur högläsning tillämpas. Vid interaktiv högläsning där strukturerade lässtopp sker är den främjande effekten hos barnet både språklig, kognitiv och emotionell.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att synliggöra betydelsen av högläsningens fördelar och på vilka sätt högläsningen kan bidra till elevers språkutveckling i de yngre åren. I kunskapsöversikten presenteras även hur högläsningen kan nå sin fulla potential. För att sammanställa högläsningens fördelar och förutsättningar har tio vetenskapliga artiklar valts ut efter relevans för de valda frågeställningarna. Dessa artiklar har systematiskt blivit framtagna genom fyra databaser och är noga granskade. Resultatet visar högläsningens språkutvecklande påverkan genom utökning av vokabulär samt förståelse för texten. Högläsningens fulla potential nås genom inkludering av interaktiv högläsning, lärarens medvetenhet och elevers engagemang. Lärarens medvetenhet innefattar insikten i betydelsen av de didaktiska val som möjliggör för elevernas språkutveckling. Diskussionen tar bland annat upp att lärarens medvetenhet är något som bör kopplas samman med lärarens yrkesmässiga roll för att alla barn ska få den undervisning de har rätt till.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 uppfattar högläsningens roll i undervisningen med fokus på sagor. Studien är kvalitativ med inspiration från en fenomenografisk forskningsansats och grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med avsikt att skapa en djupgående bild av lärares uppfattningar kring högläsning av sagor i undervisningen. Materialet har analyserats efter likheter och skillnader samt tolkats i relation till studiens forskningsfrågor. Urvalet i studien omfattar sex verksamma lärare i förskoleklass och i grundskolan årskurs 1–3. Resultatet visar lärares uppfattningar kring högläsningens funktion i undervisningen, lärares arbetssätt vid högläsning av sagor i undervisningen och lärares val av sagor vid högläsning. Lärare ser högläsning som en viktig del i undervisningen för att hjälpa barn att utveckla sina språkkunskaper och för att skapa en mysig och avkopplad stund under skoldagen. Enligt lärare ska högläsning av sagor ske med inlevelse och det är viktigt att anpassa valet av saga efter den elevgrupp man ska läsa för. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about primary school teachers’ perceptions about the read aloud in the classroom with focus on fairy tales. It is a qualitative study with inspiration from a phenomenographic approach with a foundation in the sociocultural perspective. The material has been collected through semi structured interviews with the intention of getting a deep understanding of elementary school teachers’ perceptions about reading fairy tales aloud in the classroom. The material has been analyzed based on differences and similarities and interpreted in relation to the study’s research questions. The sample in the study comprises six primary school teachers from kindergarten and grade 1-3. The result shows teacher’s perceptions about the function of reading aloud in the classroom, teachers’ ways of working regarding read aloud of fairy tales in the classroom and the teacher’s perceptions about choosing fairy tales for the classroom. Teachers views reading aloud as an important part of teaching to help children develop their language skills and to create a cozy and relaxing moment during the school day. Reading fairy tales aloud should be done with commitment according to the teachers and it is important to adapt the choice of fairy tale to the group that you intend to read to.

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares arbete med litteraturläsning i förskolans undervisning med intention att berika ordförrådet. Studien baserades på en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts, respondenterna var förskollärare från fyra olika kommuner i Sverige, där förskollärarnas erfarenheter och upplevelser ligger som grund för studiens resultat. Det som framförallt framträdde i resultatet var att förskollärare kontinuerligt använder sig av litteraturläsning i såväl den spontana som i den planerade undervisningen. Det framgick även i resultatet att den planerade undervisningen ofta var tematiskt med utgångspunkt från litteratur och förskollärarna upplevde det som otroligt viktigt för barns ordförråd och språkutveckling. Det insamlade underlaget bearbetades och analyserades utifrån en kvalitativ analysmetod vilket innebar att empiri blev sorterad, reducerad och argumenterad för i olika steg för att hitta och lyfta guldkornen i resultatet. Resultatet kategoriserades i tre avsnitt; förskollärares arbetssätt för att göra alla barn delaktiga i litteraturläsningen, litteraturläsning i den spontana undervisningen och litteraturläsning i den planerade undervisningen.

Internationell och nationell forskning visar att högläsning är en viktig aktivitet i skolan som exempelvis gynnar elevers läsförståelse, ordkunskap och ordförståelse. Med detta examensarbete vill vi därför få kunskap om några lärares syn på arbetssätt i samband med högläsningen i klassrummet. Teoretiska perspektiv som vi valt är litteracitet, lässtrategier och stöttning i samband med högläsningen. Intervjuer med fyra lärare genomfördes där fokus låg på deras upplevelser av aktiviteterna de utför i samband med högläsningen. Det som framkom genom analys av intervjuerna var att tid och stöttning är två faktorer som spelar roll kring hur lärare utformar undervisning i samband med högläsningen. Något som framkom är att dessa lärare prioriterar olika gällande vilka aktiviteter de utför i samband med högläsningen och att många aktiviteter blir spontana. Det kan finnas ett samband mellan att lärarna inte hinner läsa i förväg den text, eller litteratur, som de ska använda i högläsningen vilket i sin tur leder till oplanerade eller uteblivna aktiviteter i samband med högläsningen. Samtliga lärare nämner att de ser en stor stöttning i samband med högläsningen, både i själva läsningen men också genom de olika aktiviteterna som stöttar för att leda eleverna vidare i deras lärande.

Studien syftar till att ta reda på förskollärares berättelser om högläsningens villkor och vilka uppfattningar förskollärare ger uttryck för om möjligheter som stöd för barns utveckling vid högläsning i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med 12 förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärares förhållningssätt till böcker som värdefulla artefakter speglas i hur barn intresserar sig och förhåller sig till böcker. Förskollärares förberedelser inför högläs- ningstillfällen genom att skaffa sig förkunskap om böckers innehåll, är villkor som förskollärarna har skapat för att ge möjlighet till att fånga barns intressen och deras möjlighet till utveckling. Resultatet i studien visar att när förskollärare har ett målin- riktat syfte med vilka böcker som används vid högläsning har de skapat villkor för högläsning. Det ger möjligheter till samtal tillsammans med barn i form av reflekt- ioner och diskussioner om böckers innehåll och handlingar. Studiens resultat visar även att när förskollärare vid högläsning delar in barngruppen i mindre grupper efter deras utvecklingsnivåer ges varje barn möjlighet till att uttrycka sig och att få bekräf- telse av förskolläraren. Slutligen visar resultatet i studien att när förskollärare skapar olika villkor för samtal vid högläsning ger det barn möjlighet till utveckling och lä- rande.

Högläsning som metod kan utnyttjas på olika sätt men hur ska den på bästa sätt användas om elever ska ges möjlighet till att utveckla sina läs- och skrivkunskaper i grundskolans tidigare år? Denna litteraturstudie beskriver, förklarar och redogör för högläsningens påverkan på yngre elevers språkutveckling. Syftet var att studera hur högläsning tillsammans med samtal och skriftliga processer kan bidra till att stärka elevers läs- och skrivkunskaper i årskurs F-3. Studien grundar sig på informationssökningar där både nationella och internationella vetenskapliga texter med relevant innehåll jämförts och analyserats. Studien baseras på böcker, antologier, tidskrifter, artiklar, doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar. De vetenskapliga texterna är granskade efter författare, publikationstyp, år och relevans. Resultatet i studien visar att yngre elevers läs- och skrivkunskaper utvecklas genom högläsning, men då genom att olika aktiviteter inkluderas i samband med högläsningen. Dessa aktiviteter är olika skrivprocesser och samtal kring innehållet i det lästa. Sammanfattningsvis är högläsning en effektiv metod att utnyttja för att utveckla elevers språkkunskaper.

Syftet med studien är att synliggöra pedagogers uppfattningar av högläsningens betydelse för språkutveckling. De frågor som vi valt att utgå ifrån är: - Hur uppfattar pedagoger arbetet med högläsning i den pedagogiska verksamheten? - Vilken uppfattning har pedagoger om språkutveckling i samband med högläsning? Eftersom att vår studie fokuserar på att beskriva pedagogers uppfattningar valde vi att utgå ifrån fenomenografiska perspektivet. I resultatet framkom det att pedagogerna uppfattade att högläsningen har en betydelse för barns språkliga utveckling, framförallt i kombination med reflekterande samtal. Det framkom även att det finns olika faktorer som gör att högläsnings aktiviteter inte går att genomföra i förskolans verksamhet. Den slutsats som vi fått fram utifrån vår studie är att högläsningen i kombination med reflekterande samtal har en betydelse för barns språkutveckling. Men även att vi som pedagoger får hitta strategier för att få högläsnings aktiviteterna att fungera.