Denna kunskapsöversikt har som syfte att titta på högläsning som språkutvecklande metod. Frågan vi ställt oss är när och hur påverkar högläsning barns språkutveckling? Vårt tillvägagångssätt bestod av en metodisk informationssökning i olika databaser både nationella och internationella. Specifika sökord användes för att få så relevanta träffar som möjligt. Tio artiklar valdes ut och dessa var en sammanblandning av kvantitativa och kvalitativa studier i syfte att få både bredd och djup i kunskapsöversikten. Artiklarna och studiernas resultat har sedan kategoriserats till tre olika teman. Högläsning som praxis och pedagogers attityder till högläsning, högläsning i hemmet och dess effekter på barns språkutveckling samt högläsningens effekter på barns språkliga, kognitiva och emotionella förmågor. Sammantaget pekar forskningen på att högläsning ofta praktiseras i både förskoleklasser och i lågstadieklasser trots att pedagoger inte alltid prioriterar den. Högläsning i hemmet som sker tillsammans med föräldrar tycks alltid främja språkutvecklingen hos barn. Högläsningens effekter på barns språk, kognitiva och emotionella förmågor beror på hur högläsning tillämpas. Vid interaktiv högläsning där strukturerade lässtopp sker är den främjande effekten hos barnet både språklig, kognitiv och emotionell.

I denna studie undersöks Swedbanks hållbarhetsrapporter med ett fokus på kommunikationen av deras indirekta miljöansvar. Studien tillämpar en kombinerad kvalitativ och kvantitativmetod för att analysera hur Swedbank införlivar hållbarhetsaspekter i sina affärsstrategier och hur dessa åtgärder kommuniceras genom hållbarhetsrapportering. Genom en detaljeradgranskning av Swedbanks rapporter och tillämpning av teoretiska ramverk såsom legitimitetsteorin, accountability och Carrolls CSR-pyramid undersöks företagetskommunikation av både dess ansvar och påverkan på miljön. Resultaten visar på vikten avhållbarhetsrapportering som ett verktyg för att framställa och validera företagets miljöansvar. Studien bidrar till förståelsen av hur finansiella institutioner kommunicera sitt indirekta miljöansvar i deras hållbarhetsrapporter.

Denna systematiska litteraturstudie hade som syfte att undersöka vad tidigare forskning funnit gällande nivågrupperings inverkan på elevers prestationer, hur eleverna upplever nivågruppering och vilken undervisningstyp som bedrivs i de olika nivåerna inom matematikundervisning. Detta för att undersöka om nivågruppering skulle kunna vara en lösning inom matematikundervisningen gällande elevernas varierade kunskapsnivåer. Data samlades in från databasen ERIC och Linköpings Universitets egen söktjänst UniSearch. Resultatet visade att nivågruppering påverkar elevernas prestationer, akademiska självbild och deras aktivitetsgrad i klassrummet. Resultatet visade vidare att eleverna i de olika nivågrupperna upplever sin matematikundervisning på olika sätt. Vilken undervisningstyp som bedrivits inom de olika nivåerna i studierna var i de flesta fall ej specificerat. Detta problematiseras i diskussionen som en brist i den valda forskningen.

Ett optimalt belöningssystem hjälper inte bara organisationer att ta tillvara på redan anställda medarbetarens kompetens utan möjliggör också i en globaliserad omvärld att attrahera nya medarbetare, något som tidigare studier belyser som en nästintill omöjlig uppgift. Därför syftar uppsatsen via en fallstudie, kvalitativt undersöka ett väletablerat telekomföretag för att analysera vilka potentiella problem som medarbetare uppfattar med belöningssystem och hur dessa problem kan komma att påverka deras motivation. För att slutligen bidra till en ökad förståelse för hur belöningssystem fungerar. Detta genom att besvara frågeställningen ”Hur påverkas medarbetare av belöningssystem och vilka effekter kan detta få på deras motivation?”. Genom semi-strukturerade intervjuer har information, rörande tio medarbetares individuella uppfattning av belöningssystem och dess bidragande effekt på motivation, inhämtats. Vidare här även utökad förståelse för ett implementerat belöningssystem erhållits från intervjuer med två teamledare. Data rörande kundtjänstmedarbetarna har sedan grupperats in i centrala begrepp och analyserats utifrån relevanta teorier kopplade till belöningssystem, dess problematik samt motivationsteorier. Resultatet visar bland annat att medarbetarnas uppfattning kring belöningssystemet är tudelat, där oro, stress, minskad trygghet och försämrad prestation var framträdande följdeffekter. Där en slutsats var att följdeffekterna påverkade medarbetarens motivation olika beroende på den individuella anställningstiden.

Streaming och användandet av digitala musiktjänster tar upp en allt större del av våra vardagliga liv, vilket kan komma att påverka musikens mening och betydelse för oss som musikkonsumenter.
 Syftet med denna studie är att undersöka hur tre stycken utvalda respondenter förhåller sig till musik via dagens strömmande musiktjänster, samt ifall den digitala musikkonsumtionen påverkat respondenternas musikkonsumtion och på så vis skapat några vardagliga mönster eller beteenden hos dem. 
 Studien utgår från ett antal teoretiska ramverk, som alla stärks med tidigare forskning. Studien bygger på tre stycken huvudsakliga teman; vilka är identitet, där teorier om medierade minnen och psykologiskt ägande ligger i fokus, följt av temat musikens kulturella betydelse vilken lyfter teorier om konvergens och kulturell cirkulation. Till sist innefattar studien även temat musikens påverkan, vilken i sin tur lyfter teorier om påverkan samt om postdigital sensibilitet. Studien bygger på tre stycken kvalitativa intervjuer som utförts med musikintresserade personer i åldrarna 20-30 år. Dessa intervjuer har transkriberats och analyserats via en tematisk analys, där analysen strukturerats utifrån teman med respektive underkategorier. I analysen vävs respondenternas åsikter och tankar ihop med de teorier och den tidigare forskning som lyfts i teoridelen, där kombinationen av åsikter och teori leder till fram till analysens resultat. Resultatet av analysen visar på hur respondenterna i denna undersökning har en stark relation till musiken, där musiken spelar en väsentlig roll i det vardagliga livet. Musiken agerar många gånger tidsfördriv eller bakgrundsbrus vid andra sysselsättningar, alternativt som ett sätt att påverka re- spondenternas humör eller för att öka deras handlingskraft. 
 Digitaliseringen av musik har bidragit till en ökad lättillgänglighet och mobilitet, som har påverkat respondenternas musikkonsumtion samt bidragit till att respondenterna idag upplever musiken som mer individualiserad än någonsin. Respondenterna upplever även att den digitala musikkonsumtionen har bidragit till att skapa vissa mönster, dels i samhället och dels hos respondenterna 
själva.

Död ved är mycket viktigt för skogens ekosystem. Minskningen av död ved i dagens produktionsskogar har skapat ett stort problem för flertalet vedlevande arter. Denna studie gjordes för att ge en ökad kunskap om vilka faktorer som spelar in när det gäller förekomst och utbredning av de två vedlevande arterna Anastrophyllum hellerianum och Dicranum flagellare. Täckningsgraden av de två arterna undersöktes på lågor, tillsammans med faktorerna: art, diameter, nedbrytningsgrad, antal lågor i närheten, solexponering, markkontakt och fuktighet i mark. Tre typer av skogar inventerades. Studien visade att diameter/tillgänglig area, nedbrytningsgrad och solexponering var de viktigaste faktorerna som påverkade förekomst och utbredning av de två undersökta arterna. Utbredningen och sannolikheten för förekomst av arterna ökade med en ökad diameter samt med mer nedbrutna lågor, men minskade med ökad solexponering. Studien visade även att A. hellerianum föredrog lågor av nedbrytningsklass 5. Fördelningen av nedbruten ved var väldigt olika i de tre undersökta skogarna. I den urskogsartade skogen fanns stor volym död ved och många lågor av olika diameter och nedbrytningsklass. I produktionsskogen fanns endast ett fåtal lågor, varav ingen av större diameter och de flesta i tidigare nedbrytningsstadier. En slutsats av studien var att mängden död ved i brukade skogar verkar vara för liten för de båda undersökta arterna. Därför krävs en större mängd död ved i brukade skogar alternativt tillräckligt stor areal skyddad skog i landskapet för att långsiktligt bevara dessa arter. / Dead wood is a very important element of forest ecosystems. The reduction of dead wood in production forests has created major problems for several dead wood dependent species. This study was made to provide a better understanding of the factors that affect presence and coverage area of the two dead wood dependent species Anastrophyllum hellerianum and Dicranum flagellare. The coverage area of these species on logs was examined in relation to the factors: species of the log, diameter, length, degree of decomposition, number of logs close to the one examined, sun exposure, ground contact and soil moisture. The key finding of the study was that diameter/available area, degree of decomposition and sun exposure was the most important factors that affected the two species. The coverage area and the probability of presence of the species increased with increased log diameter and extent of decomposition, but decreased with sun exposure. Other findings were that A. hellerianum preferred logs of decomposition stage 5. The distribution of decayed wood differed greatly in the studied forests. In the primeval forest there were many logs, of many different diameters and decay stages. In the production forest there were only a few logs, none of larger diameters and most of them less decayed. As a conclusion the amount of dead wood in production forests seem too small for the two studied species to occur. Therefore, a larger amount of dead wood in production forests or sufficiently large areas of protected forests are needed to preserve these species.

Syftet med denna studie är att beskriva lärares och elevers arbete med läsförståelse i årskurs F-3 samt undersöka vilka svårigheter och vinster arbetet kan innebära. I denna kvalitativa litteraturstudie har metodinsamlingen inneburit sökningar i databaser. Sammanlagt har 16 vetenskapliga forskningsartiklar legat till grund för resultaten av denna studie. Resultaten visar att F-3 lärare ger en explicit undervisning i läsförståelsestrategier innan, under och efter läsning. Resultaten visar vidare att läsförståelsestrategierna används under muntligt och skriftligt textarbete samt under den tysta läsningen. Läsförståelsestrategierna förutspå, visualisera, göra inferenser, ställa frågor, övervaka sin egen läsning, ta ut viktiga delar ur texten och sammanfatta används under samtliga arbetsformer. Instruktioner av läsförståelsestrategier, lärarens modellering och en guidning i hur läsförståelsestrategierna ska användas är grunden för att eleverna efter hand ska uppnå ett självreglerat lärande. Studien visar att undervisning i läsförståelsestrategier ger en ökad läsförståelseförmåga för alla elever, oavsett etnisk bakgrund eller kunskapsnivå. Det framkom att strategierna visualisera och sammanfatta var svårast. Lyckas inte eleverna att tillämpa dessa strategier påverkas elevernas lärande negativt. Forskningen framhåller därför vikten av mycket modellering och träning i dessa strategier. Resultatet visar även att elevers lärande påverkas positivt av arbete med strategin visualisera. Eleverna tar då hjälp av grafiska och visuella hjälpmedel för att utveckla förmågan att skapa inre bilder och konkretisera textens innehåll. I diskussionen framhålls betydelsen av att läraren använder scaffolding i strategiundervisningen. En form av scaffolding utgörs av skriftligt stöd, lärarens modellering samt via elevutbyte i grupper. Undervisning i läsförståelsestrategier med scaffolding som stöd skapar goda förutsättningar för eleverna att återge viktiga delar ur texten och föra resonemang om textens innehåll, vilket innefattar kunskapskraven för årskurs 1 i den svenska läroplanen.

Ett samhällsproblem i dagens Sverige är att fler individer i större utsträckning påverkas negativt av sociala medier. Instagram är ett av de största sociala medier som används idag och de bilder som publiceras på Instagram är oftast inriktade på kroppen. Denna kvalitativa fenomenologiska studie har som syfte att utforska och förstå unga individers upplevelse av kroppen vid användandet av Instagram. Studien använder kroppsuppfattning, utseendeideal, social jämförelse, social påverkan och kritiskt tänkande som teoretiska utgångspunkter för att skapa en djupare förståelse kring studiens fenomen och essens. Studien bidrar till en förståelse för det socialpsykologiska perspektivet gällande individens subjektiva upplevelse av kroppen utifrån Instagramanvändning. Tio informanter i åldrarna 18–25 år deltog i semistrukturerade intervjuer som analyserades utifrån en tematisk analysmetod. Resultatet visade att majoriteten av informanterna upplevde den egna kroppen negativt vid användandet av Instagram då de upplevde att kroppen som framställs på Instagram är snyggare, smalare och mer vältränad. Jämförelse mellan den egna kroppen och kroppen på Instagram visade sig därför vara av stor betydelse för hur informanterna upplevde kroppen. Resultatet visade även att kritiskt tänkande är en viktig del i hur nformanterna upplevde deras kroppsuppfattning vid användandet av Instagram.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Sveriges lantbruksuniversitet, 2009. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet med denna studie är att undersöka och diskutera huruvida influencers påverkar människor när det kommer till skönhetsideal. Undersökningen syftar till att öka förståelsen för vilka faktorer som kan ligga bakom att personer överväger eller beslutar sig för att göra ett skönhetsingrepp. Studien syftar även till att undersöka på vilket sätt influencers påverkar skönhetsidealet. Studien utgår ifrån följande tre frågeställningar:  På vilken plattform förekommer mest hets kring skönhet? Hur motiverar influencers och privatpersoner skönhetsingrepp? På vilket sätt påverkar influencers skönhetsidealet? För att besvara studiens frågeställningar gjordes en kvantitativ undersökning i form av en enkät med ett kvalitativt moent, som sedan kombinerades med en kvalitativ innehållsanalys av fyra utvalda influencers och deras content på sociala medier. Det övergripande resultatet visar en relativt enig bild av att influencers bär ett visst ansvar över vilket skönhetsideal de förmedlar och att det i sin tur påverkar människors val och strävan efter skönhetsingrepp. Ur enkätstudiens resultat framkom att respondenterna upplever att det råder mest hets kring skönhetsideal på plattformen Instagram. / The purpose of this study is to examine and discuss whether influencers have an effect on people when it comes to beauty ideals. The research aims to increase understanding of the factors tat may contribute to individuals considering or deciding to undergo cosmetic procedures. The study also aims to explore in what way influencers affect the beauty ideal. The study is based on the following questions: On which platform does beauty pressure occur the most? How do influencers and individuals justify cosmetic procedures? In what way do influencers affect the beauty ideal? To answer the research questions, a quantitative study was conducted using a survey, which was then combined with a qualitative content analysis of four selected influencers content on social media. The overall result shows how a relatively unanimous view that influencers bear a certain responsibility for the beauty ideals they convey and that it, in turn, affects people's choices and pursuit of cosmetic procedures. From the result of the survey, it emerged that respondents perceive that there is the most pressure regarding beauty ideals on the platform Instagram.