Corporate Social Responsibility (CSR), företags sociala ansvar, har blivit ett allt mer omdiskuterat ämne sedan 1990-talets början. Denna uppsats visar på att kommunikation av CSR är någonting som även så kallade oetiska företag har engagerat sig inom. Syftet med studien är att studera i vilken utsträckning företag som klassificerats som “oetiska” kommunicerar kring CSR i redovisning. Uppsatsen finner stöd i tidigare forsknings beprövade ansatser och undersökningsmetoder men differentierar sig genom valet av undersökningsområde. Års- alternativt hållbarhetsredovisningar från samtliga 51 företag listade i Sjunde AP-fondens sammanställning av ”exkluderade företag år 2010” har studerats. Exkluderade företag är sådana som inte lever upp till grundläggande internationella överenskommelser och konventioner. Textanalys har använts där förekomsten av undersökningsbegrepp relaterade till CSR har räknats i redovisning. Studien kommer fram till att de undersökta företagen dels i hög grad presenterar hållbarhetsredovisningar och dels använder sig av begrepp som är centrala för CSR med stark förankring i tidigare forskning (Ernst & Ernst, 1978; Ingram, 1978; Gray et al., 1995; Hackston & Milne, 1996). Utformningen av den empiriska undersökningen har gjort det möjligt att urskilja i vilken utsträckning olika områden av CSR förekommer i företagens redovisning. Undersökningen belyser även branschmässiga skillnader utifrån företagens huvudsakliga verksamhetsområde. Resultaten har med hjälp av Carrolls moralpyramid samt teorier inom legitimitet vidare nyanserat bilden av de så kallade oetiska företagens kommunikation av CSR i redovisning.

Background and Introduction: Environmental report drew attention in the 1980s when the Världskommissionen för miljö och utveckling received a mandate from the FN to investigate the relationship between economic development and environmental degradation. In connection with this, although sustainability a new item for many businesses. But to say exactly what sustainability is all about is very difficult. In 1996 the then Government Redovisningskommissionen a study on the introduction of an amendment to the Annual Accounts Act, which would force companies to report on environmental issues in their annual or consolidated accounts. The report led to the Swedish Parliament introduced a requirement for environmental reporting one year later. Over the years since then including the CSR concept has become very central in corporate strategy and that all public companies since 2008 to establish sustainability reporting according to GRI. After many years with a focus on environmental sustainability and believe Bino Catasús to our origin, ethnicity is on the way back. Bergström agrees and says that »people« is the new pattern of development. Purpose: The purpose of this paper is to explain the details of personnel who are in corporate sustainability reporting in 2009. Method: The thesis has been carried out with a documentary study of 56 listed (on the Stockholm OMX), corporate sustainability reports from 2009 are included. Development of the checklist (see Appendix 1) was made by taking help from literature's undergo various parts such as the legitimacy of what is right or wrong. But even based on the criteria GRI sets up the guidelines of what a sustainability report should include such conditions. Conclusions: Based on what the analysis shows it can be concluded that the six dependent variables that are included in the survey, it's just one of them (diversity) has not been possible to find any connection at all. The remaining five dependent variables, there are related in some way with the independent variables. However, it commented that among the independent variables, only three out of five as it is related to the dependent variables. The fact that it is only correlation between independent variables and the amount of personnel information is one conclusion to draw. So from Figure 1 can be drawn three conclusions. The first is that there is a connection between industry and the amount of personnel information. The second conclusion is that there is a positive correlation between company size and personnel information, and the third is that there is a negative correlation between profitability and employee information. / Bakgrund och introduktion: Miljöredovisning    uppmärksammades    på    1980-talet    när Världskommissionen för miljö och utveckling fick ett uppdrag av FN att utreda sambandet mellan ekonomisk utveckling och miljöförstöring. I samband med detta blev även hållbarhetsredovisning en ny punkt för många företag. Men att exakt säga vad hållbarhetsredovisning är för något är mycket svårt. År 1996 gjorde den dåvarande statliga Redovisningskommissionen en utredning om det skulle införas en ändring i årsredovisningslagen som skulle tvinga företagen att rapportera om miljöfrågor i sin års- eller koncernredovisning. Redovisningskommissionens rapport ledde till att Sveriges Riksdag införde ett krav på miljörapportering ett år senare. Under årens lopp därefter har bland annat CSR-begreppet blivit ett mycket centralt begrepp i företagsstrategi och sedan år 2008 måste att alla statliga företag upprätta hållbarhetsredovisning enligt GRI. Efter många år med fokus på miljö och hållbarhet tror Bino Catasús att vårt ursprung, etnicitet är på väg tillbaka. Sören Bergström håller med och menar att »people« är det nya i utvecklingsmönstret.Syfte: Syftet med uppsatsen är att förklara upplysningar om personal som finns i företags hållbarhetsredovisning år 2009.Metod: Uppsatsen har genomförts med en dokumentstudie där 56 noterade (på Stockholm Nasdaq OMX) företags hållbarhetsredovisningar från år 2009 ingår. Framtagningen av checklistan (se bilaga 1) gjordes genom att ta hjälp av litteraturgenomgångens olika delar såsom till exempel legitimitet om vad som är rätt eller fel. Men även utifrån de kriterier som GRI sätter upp för riktlinjer om vad en hållbarhetsredovisning bör innehålla som till exempel arbetsförhållanden.Slutsatser: Utifrån vad analysen visar kan det konstateras att av de sex beroende variabler som är med i undersökningen så är det bara en av dem (diversitet) som inte gått att finna något samband överhuvudtaget. De resterande fem beroende variablerna finns det samband på ett eller annat vis med de oberoende variblerna. Dock skall det kommenteras att bland de oberoende variablerna är det bara tre av fem som det finns samband till beroende variablerna. Att det dessutom bara finns samband mellan oberoende variabler och mängden personalupplysningar är en slutsats att dra. Så utifrån figur 1 kan det dras tre slutsatser. Den första är att det finns ett samband mellan bransch och mängden personalupplysningar. Den andra slutsatsen är att det finns ett positivt samband mellan företagsstorlek och personalupplysningar samt den tredje är att det finns ett negativt samband mellan lönsamhet och personalupplysningar.

Bakgrund: Aktörer som utför logistiktjänster har fått en avgörande roll för den framtida utvecklingen av hållbar logistik. Den sociala dimensionen är i dagsläget relativt outforskad jämfört med den ekonomiska och ekologiska dimensionen trots att teorier hävdar att alla tre dimensioner är lika viktiga. De standarder som finns för ansvarstagande inom social hållbarhet finns inte som krav utan ses som en frivillig ansats för företaget. Det har tillkommit ett ökat intresse om social hållbarhet hos intressenter vilket gör det mer angeläget för företagen att visa hur de tar ansvar för den sociala hållbarheten. Social hållbarhet har även hamnat högt upp på politiska agendor: Ett nationellt lagförslag har tillkommit om att alla större företag måste införa en redovisning som presenterar icke-finansiell information om hur de arbetar med hållbarhet. Syfte: Studiens syfte är att jämföra hur 3PL leverantörer tillämpar social hållbarhet i tjänstekonceptet för att vidare analysera hur social hållbarhet kan vidareutvecklas utifrån ramverk. Metod: Denna studie har en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Studien har ett positivitiskt synsätt och en tvärsnittsdesign. I studien kommer det att genomföras en mönsterjämförelse mellan sju 3PL leverantörer: DSV, DB Schenker, Alwex, Deutsche Post DHL Group, PostNord, Bring Citymail och Alltransport. Slutsats: De sju granskade hållbarhetsredovisningarna innefattar alla ett väldigt varierande innehåll och tillvägagångsätt. Författarna menar att företagen bör förtydliga utförligt hur de faktiskt arbetar med de sociala aspekterna. Viktiga åtgärder att införa skulle vara kontinuerliga leverantörsutvärderingar samt klagomål- och rapporteringsfunktion för att förebygga att felaktigheter inträffar i företagets tjänstekoncept. Vidare bör företagen använda sig av fler ramverk såsom UN Global Compact, SA8000, ISO26000, OHSAS 18001, ISO 39001 för att säkerhetsställa att arbetet med mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden, samhällsansvar och produktansvar efterlevs på rätt sätt. Dessutom bör företagen se över hur de använder sig av GRI:s riktlinjer och om de kan utvidga användandet av detta.

Hållbarhetsredovisning har under de senaste decennierna vuxit till att utgöra en viktig roll i företags kommunikation med marknaden. År 2017 infördes lagstadgad obligatorisk hållbarhetsredovisning för större företag i Sverige och denna studie syftar till att undersöka hur detta har påverkat kvaliteten i svenska företags hållbarhetsrapporter. Tidigare forskning kring obligatoriska redovisningskravs påverkan på hållbarhetsredovisningskvalitet är begränsad men indikerar att det finns ett positivt samband dessa emellan. Baserat på tidigare forskning och signalteorin förväntas därmed kvalitet i de berörda svenska företagens hållbarhetsrapportering att öka som följd av lagkravet 2017. Metodiken bygger på årsvisa jämförelser av hållbarhetsredovisningskvalitet i 59 svenska företag innan respektive efter lagkravets introduktion. Studiens resultat indikerar att kvaliteten i hållbarhetsrapporteringen har ökat och att lagkravet har en positiv påverkan på ökningen. Vidare antyder undersökningens resultat även att företagsstorlek har en positiv påverkan på kvalitet i hållbarhetsrapporter.

I denna studie undersöks Swedbanks hållbarhetsrapporter med ett fokus på kommunikationen av deras indirekta miljöansvar. Studien tillämpar en kombinerad kvalitativ och kvantitativmetod för att analysera hur Swedbank införlivar hållbarhetsaspekter i sina affärsstrategier och hur dessa åtgärder kommuniceras genom hållbarhetsrapportering. Genom en detaljeradgranskning av Swedbanks rapporter och tillämpning av teoretiska ramverk såsom legitimitetsteorin, accountability och Carrolls CSR-pyramid undersöks företagetskommunikation av både dess ansvar och påverkan på miljön. Resultaten visar på vikten avhållbarhetsrapportering som ett verktyg för att framställa och validera företagets miljöansvar. Studien bidrar till förståelsen av hur finansiella institutioner kommunicera sitt indirekta miljöansvar i deras hållbarhetsrapporter.

Studien syftar till att förklara hur de miljömässiga, sociala och ekonomiska målen som framställs i hållbarhetsredovisningen påverkar prestation. Vidare ämnar studien undersöka svenska företag som är verksamma inom energibranschen. Detta är en bransch med stor miljöpåverkan. Hållbarhetsprestation, allmän prestation och tillväxt var de mått som mättes för att studien skulle uppfylla sitt syfte. Studien besvarar forskningsfrågan: På vilket sätt kan hållbarhetsredovisning bidra till att företag inom energibranschen i Sverige uppnår högre prestation? Den teoretiska referensramen låg till grund för framställningen av studiens hypoteser. Dessa testades sedan empiriskt med hjälp av data som samlades in genom en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Data analyserades både genom en korrelationsanalys, en variansanalys samt regressionsanalyser. Analyserna bidrog till att studiens hypoteser kunde bekräftas eller förkastas. En hållbarhetsredovisning ska främst presentera ett företags arbete med de miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekterna av dess verksamhet. I resultatet presenteras att de tre dimensionerna av hållbarhetsarbetet har en relation till hållbarhetsprestation. Ju mer företagen arbetar med hållbarhetsmålen desto högre hållbarhersprestation kan de uppnå. För att företagen ska uppnå hållbarhetsprestation på lång sikt måste de följa upp deras uppnådda hållbarhetsmål och utvärdera dessa. Däremot har energiföretagen ännu inte lyckats implementera hållbarhetsarbetet i affärsmodellen så att de även uppnår högre allmän prestation och tillväxt. Studien visar även på att den miljömässiga hållbarheten är prioriterad bland företagen inom energibranschen.

Kandidatuppsats i företagsekonomi inom ramen för Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Högskolan i Skövde. Författare: Emelie Henström och Jessica Lindberg Titel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av mänskliga rättigheter. Syfte: Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins hållbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, mänskliga rättigheter. Det granskas eftersom att författarna vill beskriva för läsaren vad en konsument, som inte är insatt i års- och hållbarhetsredovisningar, har för förförståelse innan och efter en granskning av hållbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna därmed anser skapar legitimitet. Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomförts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- nämns kontrollgrupp. Kontrollgruppen besitter en större förförståelse, inom ämnet hållbar- hetsredovisning, än de två andra fokusgrupperna som i vardagen inte kommer i kontakt med vare sig års- eller hållbarhetsredovisningar. Resultat och slutsatser: Studien ger ett praktiskt bidrag till samhället genom att visa vilken legitimitet konfektionsföretagens konsumenter finner i hållbarhetsredovisningarna inom mänskliga rättigheter. Respondenterna i studien uppvisar att de finner legitimitet i konfekt- ionsföretagens handlande trots att det uppdagas att företagen hanterat mänskliga rättigheter oegentligt. Det ligger till grund för att respondenterna ser att konfektionsföretagen vill utveck- las inom det hållbara arbetet vilket respondenterna finner är en väsentlig del för en framtida god utveckling i framförande av en hållbarhetsredovisning. Förslag till vidare forskning: Eftersom att studien utgår från ett kvalitativt metodval kan resultatet inte uttalas vara generella. Därför är ett kvantitativt metodval i en framtida studie en intressant utgångspunkt. Det eftersom att det hade varit intressant att se hur den här studien förhåller sig till en kvantitativ studie i exempelvis en enkätundersökning för att på ett större urval av konsumenter se om det resultatet som framkommer i denna studie generellt överensstämmer med konsumenters legitimitetsskapande. / Bachelor Thesis in Business Administration in the context of Economics with Accounting spe- cialization at the University of Skövde. Author: Emelie Henström and Jessica Lindberg Title: A study about the legitimacy of the consumer finds in the clothing industry work and handling of human rights. Purpose: The survey aims to increase the understanding of what legitimacy consumers find in the clothing industry sustainability reports within the social dimension of human rights. It examined because the authors want to describe to the reader what a consumer who is unfamil- iar with the annual and sustainability reports, has pre-understanding before and after an exam- ination of sustainability reports and what consumers thus consider creating legitimacy.  Method: This study was based in a qualitative method selection with an inductive approach. Data collection was conducted through interviews designed in three focus groups, one of which is called the control group. The control group possesses a larger pre-understanding, in the subject of sustainability reporting, than the other two focus groups in everyday life do not come in contact with either annual or sustainability reports. Results and conclusions: The study provides a useful contribution to society by showing what legitimacy garment enterprises consumers find in the sustainability reports of human rights. Respondents in the study show that they find legitimacy in the apparel companies' be- havior even though it is found that the companies handled the human rights abusive. It is the basis for respondents see that clothing companies want to develop in a sustainable work which respondents find is an essential part of good future growth in the driving of a sustaina- bility report. Suggestions for further research: Because the study is based on a qualitative methodology, the result is not pronounced to be general. Therefore, a quantitative methodology in a future studies an interesting starting point. It is because it would have been interesting to see how this study relates to a case study example, in a survey to a larger sample of consumers see if the results that emerge in this study are generally consistent with the consumers of legitimacy.

Bakgrund Under senare år har diskussionen om företags miljöpåverkan och sociala ansvar trappats upp. Den svenska regeringen har vid två tillfällen, sedan 2007, infört riktlinjer och lagkrav om hållbarhetsredovisning. Tidigare studier har inte funnit någon stark koppling mellan politisk reglering och förändrat hållbarhetsarbete. Slutsatser av tidigare studier antyder att förändringsprocessen av hållbarhetsredovisning sker på längre sikt, då ingen förändring i nära anslutning då riktlinjer införts har kunnat ses. Syfte Syftet med studien är att beskriva förändringen av struktur, disposition och argumentation i hållbarhetsredovisningen och om det finns indikationer på att politiska åtgärder i form av införda riktlinjer och lagkrav kan ha påverkat denna förändring över tid. Genomförande Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Empirin till studien har samlats in genom dokumentstudie av de tio fallbolagens hållbarhetsredovisning verksamhetsåren 2007, 2008, 2016 och 2017 genomförts. Analysen av studiens empiriska resultat har gjorts i förhållande till de teorier och tidigare studier som redogjorts för i referensramen. Vidare har analysen lett oss fram till vår slutsats.  Resultat Studien visar att över en period av tio år har struktur, disposition och argumentation i hållbarhetsredovisningen förändrats. Valet av argumentationsmedel i fallbolagens hållbarhetsredovisning har visats gå från logosargumentation till blandad logos- och ethosargumentation. Resultatet av studien visar att hållbarhetredovisningen har ökat i antal sidor och även att de blivit integrerade med årsredovisningen, varpå bolagens hållbarhetsarbete setts gå från att redogöras för kring specifika teman till att redogörs för, som en röd tråd, löpande genom årsredovisningen. Resultatet av studien visar även att strukturen i hållbarhetsredovisningen förändrats genom att fler aspekter utifrån lagkravet 2016 redogjorts för. / Background In recent years, the discussion of corporate environmental impact and social responsibility has intensified. On two occasions since 2007, the Swedish government has introduced legal requirements regarding sustainability reporting in Swedish state-owned companies. Previous studies have not found strong links between political regulation and changed sustainability. Conclusions of previous studies have suggested that the process of change in sustainability reports occurs in the long run, since no change in close association with the introduction of guidelines has been observed. Purpose The purpose of the study is to describe the change regarding structure, disposition and argumentation in the sustainability report and if there is any indication that policy measures in the form of guidelines and legal requirements have influenced this change over time. Methods The study has been conducted with a qualitative method. The empirical data for the study have been gathered through the sustainability reports from the ten case companies' over the financial years 2007, 2008, 2016 and 2017. The analysis of the empirical results has been made in relation to the theories and previous studies reported in the reference framework. Furthermore, the analysis has led us to our conclusion. Results The study shows that sustainability reports has changed over a period of ten years regarding structure, disposition and argumentation. The choice of argumentation in the case companies’ sustainability reports has been shown to go from logos argumentation to mixed logos- and ethosargumentation. The results of the study show that sustainability reports have increased in number of pages and have been integrated with the annual reports. The presentation of the companies' sustainability has changed from being accounted for in specific themes to being presented throughout the whole annual report. The result of the study shows that by introducing more aspects of the legal requirement in 2016 the structure of sustainability reports also has changed.

Bakgrund och problemdiskussion: Den ökade tillgängligheten av casino- och sportspel på nätet står i en komplicerad relation till spelproblem eftersom det numera är tillgängligt på flera olika plattformar. Företag i EU-länder med över 500 medarbetare i genomsnitt måste från räkenskapsåret 2017 upprätta hållbarhetsredovisning, i dessa förväntas företag med casino- och nätspelsverksamhet redovisa hur de arbetar mot att stävja spelproblem. Detta har företag tidigare frivilligt upprättat i sin hållbarhetsredovisning, något som gjort att jämförbarheten mellan företag ansetts vara problematisk. Syfte: Undersökningen syftar till att, mellan företag, jämföra det redovisade sociala ansvarstagandet över tid för att uppfatta effekter av globala ramverk och direktiv inom hållbarhetsredovisning. Teoretisk referensram: Tidigare studier om hållbarhetsredovisning inom casino- och nätspelsföretag har tillsammans med legitimitet- samt institutionella teorin tillämpats för att analysera det empiriska materialet. Metod: Studien har utgått från ett kvantitativt tillvägagångssätt och empiriska data är inhämtad från sex börsnoterade företags hållbarhetsredovisningar från åren 2013–2017. Meningarna har kvantifierats, poängfördelats och tolkats utifrån en kodningsmanual. Resultat: Majoriteten av företagen i studien har förändrat sin redovisning om socialt ansvarstagande under årens gång. Alla företag ter sig ur ett positivt perspektiv redovisa de negativa aspekterna i anknytning till spelproblem. Resultatet visar även att det är svårt att jämföra olika företags hållbarhetsredovisningar eftersom innehållet skiljer sig, något som även tidigare studier om hållbarhetsredovisningar påpekar. / Problematization: The increased availability of casino and sport games online has a complicated relationship to problem gaming. For companies in the European Union, a sustainability report must be established if a company has an average of 500 employees during the year. It is expected that companies that are running as an online game operator also reports its work in restraining gambling problems, something that earlier has been optional to account and have made the comparability of sustainability reports problematic. Purpose: The purpose of this study has been to, between companies, compare the reporting of the social responsibilities over time to comprehend the effects of global guidelines and directions within sustainability reporting. Frame of reference: Earlier studies about sustainability reporting within online casino companies have been used in combination with the legitimacy theory and the institutional theory to analyze the quantitative data. Method: The study has been issued from a quantitative approach and the data has been collected from six listed companies who have established a sustainability report for the years 2013-2017. Sentences have been quantified, interpreted and given a score from a coding manual. Results: Most of the companies in the study has developed its reporting of the social responsibilities during the years. All companies appear to write in a positive way about the negative aspects in connection to problem gaming. The result shows that it is hard to compare companies’ sustainability reports because of the difference in the information, something that earlier studies in the field points out.

Hållbarhet är ett aktuellt ämne i dagens samhälle och nämns ofta i mediesammanhang. Planeten är överbefolkad, människor svälter och levnadsstandarden skiljer sig markant mellan jordens kontinenter. Även jordens resurser används i större mån än vad planeten klarar av och detta leder i sin tur till att miljön blir lidande. Detta har bidragit till att samhället idag har höga krav på hur företag arbetar kring hållbarhet. Intressenternas krav har i sin tur lett till att upprättande av hållbarhets- redovisningar har blivit allt vanligare. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur hållbarhetsredovisningar utformas i tre olika branscher i Sverige och jämföra dessa för att urskilja eventuella likheter och olikheter som kan finnas. Vidare kommer även alternativa förklaringar till likheterna och olikheterna framföras. Branscherna som har studerats är hemelektronikbranschen, klädbranschen och livsmedels- branschen. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en djupgående analys av 15 företags hållbarhetsredovisningar gjorts. Sedan har dessa företag jämförts för att ha möjlighet att urskilja eventuella likheter och olikheter. Utifrån det empiriska materialet kan det utläsas att utformningen av de granskade rapporterna är olika till utseendet men att innehållet är relativt likt. Dock finns det ett fåtal skillnader i innehållet vilket kan bero på vilken miljö som respektive företag är aktiva i och vilka krav intressenterna har på ett företags hållbarhetsarbete. Likheter mellan branscherna och företagen kan förklaras med hjälp av legitimitetsteorin och den institutionella teorin. Företag vill uppnå legitimitet gentemot samhället i stort och det kan göras genom att efterlikna de företag som upprättar framgångsrika hållbarhetsrapporter. Studien är en kartläggning av hållbarhetsredovisningar i tre olika branscher där likheter och olikheter framhävs samt eventuella förklaringar till varför företag utformar sin hållbarhetsredovisning på de sätt de har gjort. / Sustainability is an up-to-date issue and it’s often mentioned in media. The planet is overpopulated, people are starving and the living conditions differ significantly between the continents. The resources of the earth are used to a greater extent than the planet is capable of. This has led to environmental problems and that the society has high demands of corporate social responsibility. Stakeholders’ requirements have led to the fact that the establishment of sustainability reports has become more common. The purpose of this thesis is to examine how sustainability reports are designed in three different industries in Sweden and compare them to distinguish any similarities or differences that may exist. Further, alternative explanations for the similarities and differences will be made. The industries that have been studied are the following: consumer electronics industry, clothing industry and food industry. In order to answer the study's purpose and questions, an in-depth analysis of 15 companies’ sustainability reports has been made. Then a comparison has been made between these companies and industries in order to determine if there are any similarities or differences. Based on the empirical material, the design of the reviewed reports is different in appearance but the content is relatively similar. However, there are also a few differences in the content and these may depend on the environment for which each company is active and what kind of requirements its stakeholders have on the company's sustainability work. Similarities between the industries and companies can be explained with the help of legitimacy theory and institutional theory. Companies want to achieve legitimacy towards the society and one way to do this is to imitate the companies that establish successful sustainability reports. The study is a mapping of sustainability reports in three different industries, highlighting similarities and differences, as well as possible reasons why companies design their sustainability report in the way they have done.