• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 11
  • 1
  • Tagged with
  • 12
  • 8
  • 8
  • 8
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Militärpolisen : avsaknaden av lagstiftning och dess konsekvenser

Stenström, Georg January 2015 (has links)
Syftet med uppsatsen är att utreda när militärpolisen är behörig och anses ha polisiära befogenheter. Avsaknaden av en tydlig gräns belyses och problematiseras med krav uppställda av lagstiftaren som utgångspunkt. Vidare görs en konsekvensanalys av att tydlig lagstiftning gällande MP:s behörighet saknas, och då främst vad en individ i Sverige har för möjligheter till kompensation på grund av rättighetskränkande åtgärder vidtagna utan att normhierarkin respekterats vid rättighetsbegränsningen.
2

Det nya lagkravet för hållbarhetsrapportering : En jämförande studie för att identifiera eventuella förändringar i bankbranschen

Granström, Matilda, Kindberg, Anna-Karin January 2018 (has links)
Hållbar utveckling är ett dagsaktuellt ämne och hållbarhetsrapportering har på grund av detta fått en allt större närvaro i företags rapporteringsflora. I tidigare forskning diskuterades det huruvida detta ska ske på frivillig basis eller omfattas av ett obligatoriskt lagkrav. Som en följd av detta har Sverige kompletterat Årsredovisningslagen med en tvingande reglering gällande hållbarhetsrapportering. Syftet med denna studie är att jämföra hållbarhetsrapporters innehåll före och efter införandet av det nya lagkravet för hållbarhetsrapportering för att se om några förändringar går att identifiera. Studien kategoriseras som en kvalitativ innehållsanalys eftersom att en granskning av fyra olika bankers hållbarhetsrapporter använts som grund för det empiriska materialet. Vidare kan studiens klassificeras som en tolkande forskning med en abduktiv ansats då fokus legat på tolkning av ord. Litteraturgenomgången är uppbyggd av en introduktion till ämnet hållbar utveckling och forskning inom området. Fortsättningsvis inkluderas det EU-direktiv som föranlett lagstiftningen i Sverige, samt en presentation av Sveriges egna lagstiftning. Avslutningsvis inkluderades även relevanta teorier i sammanhanget. Den empiriska sammanställningen bygger på granskningen av hållbarhetsrapporternas innehåll utifrån sex fastställda områden. Det empiriska materialet analyserades i två steg i form av en jämförande analys för varje enskild bank, och sedan en generell analys för samtliga banker.   Både vald litteratur och empiri tyder på att en lagstiftning innebär förändringar, men i varierande grad. Genom resultatet kunde det uppmärksammas att lagstiftningen inte inneburit några större förändringar för de banker som granskats. De förändringar som fanns kunde härledas till innehållet i lagstiftningen, men det påvisade även att det fanns andra motivationer till en förändrad hållbarhetsrapport.   Studiens bidrag ligger i tillhandahållandet av en första granskning av vad lagstiftningen har haft för eventuella effekter på hållbarhetsrapporteringen. Detta erbjuder potentiellt en ökad medvetenhet för de företagen som inkluderats i studien om hur de själva hållbarhetsrapporterar i förhållande till respektive hållbarhetsområde. De inkluderade hållbarhetsrapporterna sätts i ett mer omfattande sammanhang med fyra olika perspektiv. I ett mer generellt avseende bidrar studien till ett verktyg som andra likartade företag kan använda som inspiration i sin fortsatta hållbarhetsrapportering.
3

Frivillig hållbarhetsredovisning – utifrån legitimitet / To establish a Corporate sustainability report – from a legitimacy perspective

Höglund, Linda, Biverstedt Engström, Martina January 2019 (has links)
Ämnet hållbar utveckling har varit aktuellt de senaste decennierna, ur det har olika regelverk och krav uppkommit. Därav ett lagkrav på hållbarhetsredovisning som trädde i kraft i Sverige år 2016. Alla företag och organisationer berörs dock inte av lagkravet, men en del väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning ändå. Varför en del företag väljer att frivilligt upprätta en hållbarhetsredovisning samt vilka incitament som ligger bakom är syftet med undersökningen. För att ta reda på varför företag frivilligt väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning har en teori utifrån företagets legitimitet arbetats fram. Teorin utgår från att företag väljer att genomföra en rad olika aktiviteter för att skapa, bibehålla eller reparera legitimiteten. Legitimitet skapas och existerar i det sociala kontrakt som är kollektivt accepterat för samtiden. Företag behöver därför anpassa sig till och följa de regler som råder just i den kontext där företaget verkar. Legitimiteten anses ständigt hotad och företaget behöver därför ständigt omförhandla och bevaka företagets ageranden, så de inte påverkar legitimiteten negativt. Utan legitimitet kan inget företag fortsätta existera, det är därför existentiellt att bevaka. Utifrån teorin om legitimitet ämnar uppsatsen få svar på varför företag upprättar en hållbarhetsredovisning när lagkravet inte finns. En enkätundersökning har genomförts för att besvara frågeställningen. Urvalet består av företag som bedriver verksamhet på Gotland, främst på grund av att det är geografiskt avgränsat och därför erbjuder en unik förutsättning. Av resultaten går det att utläsa att företagen i undersökningen är mindre företag, där en del upprättar en hållbarhetsredovisning frivilligt. Främsta anledningen till upprättandet var för företagets egen skull, därav är en del hållbarhetsredovisningar inte heller offentliga. Resultatet påvisade även att samtliga av företagen anser det viktigt att leverantörer och samarbetspartners har samma syn på hållbarhetsarbete som det egna företaget, dock läser få av dem andra företags hållbarhetsredovisning. / The subject of sustainable development has for the past decade been a topic of discussion. From this discussion several acquis and demands has been brought up, and Sweden has gained a new law in light of this – the sustainability report. Not all enterprises and organizations are affected by this law, and yet they still uphold a sustainability report. The question of how and why they do so is the foundation of this thesis. The theory of legitimacy that is brought out in this paper bears the ground for answering these questions. A survey containing a questionnaire was sent out to the respondents. The results show that the majority of enterprises – that the law does not apply to and who still uphold a sustainability report – does this out of self-interest. They also point out that it is essential that suppliers and partners share their view on sustainable development.
4

Lagstadgat krav på hållbarhetsrapportering : En kvalitativ studie om vad det nya lagkravet medfört för effekter och förändringar för företag

Lindvall, Hannah, Öhman, Anna January 2017 (has links)
Ämnet hållbarhet diskuteras ständigt i media och medvetenheten för ett globalt samhällsansvar ökar alltmer hos både konsumenter och företag. Många svenska företag bedriver idag något slags arbete med hållbarhet samt redovisar om det på olika sätt. Dock bemöts företagens hållbarhetsrapporter med viss kritik och skepticism, då somliga anser att den bara används för att skönmåla verksamheten och att den därmed inte känns trovärdig.   I syftet att öka transparensen i företags hållbarhetsrapporter, samt göra dessa jämförbara beslutade Sveriges regering den 1 december år 2016 om ett nytt lagkrav på hållbarhetsrapportering i Årsredovisningslagen. Lagkravet innebär att företag som uppfyller vissa villkor måste upplysa om specifika frågor angående deras hållbarhetsarbete. I och med lagkravet uppstår en diskussion kring vad detta får för konsekvenser. Syftet med denna studie är att undersöka vad det nya lagkravet på hållbarhetsrapportering gett för effekter och förändringar hos organisationer. Författarna ämnar att genom en kvalitativ undersökning studera hur fyra företags tidigare val och agerande inom hållbarhet samt hur deras syn på lagkravet påverkat de effekter och förändringar som lagkravet medfört. Utifrån syftet och den forskningsfråga författarna ämnar att besvara har den institutionella-, legitimitets- och intressentteorin, samt tidigare forskning inom ämnet inkluderats i studiens teoretiska referensram.   Den empiriska datan har insamlats genom intervjuer och utifrån analysen av denna indikerar det övergripande resultatet på att lagkravet inte medfört några större effekter eller några omfattande förändringar hos företagen, men de effekter och förändringar som författarna kan se är dels att hållbarhet fått en ökad uppmärksamhet i företagsledningen och styrelsen, samt att dessa fått en ökad medvetenhet om hållbarhet. Lagkravet har till viss mån medfört att hållbarhetsarbetet blivit mer integrerat i organisationernas verksamhet, att fler personer blivit involverade samt att ansvaret blivit mer utspritt. Till viss mån prioriteras rapporteringen högre då mer resurser tillsätts och arbetet med rapporten startar i ett tidigare skede samt utförs med en större noggrannhet.   Resultatet tyder vidare på att lagkravet medfört förändringar och effekter i liten utsträckning. Det tyder på att anledningen till att företagen inte ser något behov av att utvidga eller förbättra sitt arbete till följd av lagkravet är för att företagen är nöjda med sitt arbete samt anser att de idag redan arbetar i tillräcklig omfattning. Vidare indikerar resultatet på att företagens tidigare val och agerande inom området samt hur de ställer sig till lagkravet till hög grad påverkat de effekter och förändringar som kravet medfört.   Nyckelord: Lagkrav, Hållbarhetsredovisning, Effekter, Förändringar, Hållbarhetsarbete.
5

Hållbarhetsredovisning i statligt ägda bolag : En fallstudie som beskriver förändringen av struktur, disposition och argumentation över en period av tio år / Sustainability reporting in state-owned companies : A case study that describes the change of structure, disposition and argumentation over a period of ten years

Stern, Marielle, Thorsell, Alexandra January 2018 (has links)
Bakgrund Under senare år har diskussionen om företags miljöpåverkan och sociala ansvar trappats upp. Den svenska regeringen har vid två tillfällen, sedan 2007, infört riktlinjer och lagkrav om hållbarhetsredovisning. Tidigare studier har inte funnit någon stark koppling mellan politisk reglering och förändrat hållbarhetsarbete. Slutsatser av tidigare studier antyder att förändringsprocessen av hållbarhetsredovisning sker på längre sikt, då ingen förändring i nära anslutning då riktlinjer införts har kunnat ses. Syfte Syftet med studien är att beskriva förändringen av struktur, disposition och argumentation i hållbarhetsredovisningen och om det finns indikationer på att politiska åtgärder i form av införda riktlinjer och lagkrav kan ha påverkat denna förändring över tid. Genomförande Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Empirin till studien har samlats in genom dokumentstudie av de tio fallbolagens hållbarhetsredovisning verksamhetsåren 2007, 2008, 2016 och 2017 genomförts. Analysen av studiens empiriska resultat har gjorts i förhållande till de teorier och tidigare studier som redogjorts för i referensramen. Vidare har analysen lett oss fram till vår slutsats.  Resultat Studien visar att över en period av tio år har struktur, disposition och argumentation i hållbarhetsredovisningen förändrats. Valet av argumentationsmedel i fallbolagens hållbarhetsredovisning har visats gå från logosargumentation till blandad logos- och ethosargumentation. Resultatet av studien visar att hållbarhetredovisningen har ökat i antal sidor och även att de blivit integrerade med årsredovisningen, varpå bolagens hållbarhetsarbete setts gå från att redogöras för kring specifika teman till att redogörs för, som en röd tråd, löpande genom årsredovisningen. Resultatet av studien visar även att strukturen i hållbarhetsredovisningen förändrats genom att fler aspekter utifrån lagkravet 2016 redogjorts för. / Background In recent years, the discussion of corporate environmental impact and social responsibility has intensified. On two occasions since 2007, the Swedish government has introduced legal requirements regarding sustainability reporting in Swedish state-owned companies. Previous studies have not found strong links between political regulation and changed sustainability. Conclusions of previous studies have suggested that the process of change in sustainability reports occurs in the long run, since no change in close association with the introduction of guidelines has been observed. Purpose The purpose of the study is to describe the change regarding structure, disposition and argumentation in the sustainability report and if there is any indication that policy measures in the form of guidelines and legal requirements have influenced this change over time. Methods The study has been conducted with a qualitative method. The empirical data for the study have been gathered through the sustainability reports from the ten case companies' over the financial years 2007, 2008, 2016 and 2017. The analysis of the empirical results has been made in relation to the theories and previous studies reported in the reference framework. Furthermore, the analysis has led us to our conclusion. Results The study shows that sustainability reports has changed over a period of ten years regarding structure, disposition and argumentation. The choice of argumentation in the case companies’ sustainability reports has been shown to go from logos argumentation to mixed logos- and ethosargumentation. The results of the study show that sustainability reports have increased in number of pages and have been integrated with the annual reports. The presentation of the companies' sustainability has changed from being accounted for in specific themes to being presented throughout the whole annual report. The result of the study shows that by introducing more aspects of the legal requirement in 2016 the structure of sustainability reports also has changed.
6

Transparensens roll i grossisters försörjningsled : En kvalitativ studie av svenska grossisters förhållningssätt gentemot teknologi och hållbarhet

Risslén, Robin, Salin, Emil January 2024 (has links)
Allt fler krav har ställts mot företag att göra omställningar i försörjningsleden för att skapa hållbara och transparenta verksamheter. Att göra en omställning från den traditionella verksamheten är ett enormt arbete som kan skapa en hel del utmaningar. Implikationer som uppstår från omställningsarbetet omfattar inte minst miljömässiga utmaningar som till exempel spårning av koldioxidutsläpp i försörjningsleden. Även teknologiska och juridiska utmaningar har visat sig, som behovet av nya kraftigare system för övervakning av produkter eller anpassning efter ny komplicerad lagstiftning om hållbarhetsrapportering. För grossistorganisationer är dessa utmaningar väldigt viktiga att överkomma eftersom grossister köper och säljer i stora kvantiteter och har således en väsentlig påverkan på hållbara produkter och transparent företagspraxis i försörjningsleden. Bortsett från utmaningarna finns det även möjligheter för verksamheterna utöver att bidra till en mer hållbar och miljövänlig värld som tillkommer med övergången till ökad transparens. Tidigare forskning visar att övergången mot en transparent affärsverksamhet är svår men ingen forskning har tidigare beskrivit grossistorganisationers perspektiv om tillvägagångssätt för mer hållbara försörjningsled.Den kvalitativa studien är en tvärsnittsstudie med fyra fall som innefattar fem semistrukturerade intervjuer med fyra svenska grossister. Forskningsmetoden möjliggör för en ökad förståelse för hur svenska grossister praktiskt arbetar med transparens i försörjningsled, där särskilt fokus i studien ligger på teknologiska hjälpmedel. Den teoretiska referensramen bygger på forskning inom området med studier och litteratur om teknologi som hjälpmedel till ökad transparens och undersökning av ny lagstiftning. I empirikapitlet presenteras resultaten från de digitala intervjuerna, där det konstateras att grossister även använder hållbara metoder och strategier, såsom uppförandekoder, för att öka transparensen i försörjningsledet.Analysen sammankopplar grossisternas åsikter och tolkningar om transparens i försörjningsledet med tidigare forskning. De kvalitativa intervjuerna som genomfördes med hjälp av den teoretiska referensramen har utmynnat till en ökad förståelse i utmaningar och möjligheter från grossistorganisationernas perspektiv och förklaring till hur dessa utmaningar har framstått. Föreliggande studie bidrar således med insikter om praktiska hinder med omställningen mot transparenta och hållbara försörjningsled samt teoretisk förklaring till underliggande mekanismer för teknologisk transparens i grossistsektorn och möjliga förbättringar för juridiska organ. Ytterligare förklaras det att övergången till transparenta och hållbara försörjningsled öppnar ekonomiska och strukturella möjligheter som samarbeten med hållbarhetsfokuserade organisationer och således långsiktig vinst. Avslutningsvis presenteras studiens slutsatser.
7

Hållbarhetsredovisning i mindre företag : Motiven bakom frivillig hållbarhetsredovisning i mindre svenskaföretag / Sustainability reporting in smaller companies : The motives behind voluntary sustainability reporting in smaller Swedish companies

Gustafsson, Hanna, Eriksson, Victor January 2022 (has links)
Bakgrund: Hållbarhetsrapportering omfattar företagets redovisning av miljömässiga, ekonomiska och sociala påverkan. Enligt svensk lag är det obligatoriskt för större företag att upprätta en hållbarhetsrapport men det finns även mindre företag som väljer att upprätta en hållbarhetsrapport trots att de inte omfattas av detta lagkrav. Trots tidigare forskning inom hållbarhetsrapportering och dess olika motiv går det inte att precisera varför mindre företag väljer att frivilligt hållbarhetsredovisa och vilka de främst riktar sig till. De flesta studier som genomförts inom området riktas mot större företag och med en kvantitativ forskningsmetod. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilka motiv som ligger till grund för svenska mindre företags val att frivilligt upprätta hållbarhetsredovisning. Studien syftar också till att identifiera vilka intressenter som företagen tar hänsyn till vid upprättandet och riktar sina rapporter mot. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod och genomfört olika typer av intervjuer med representanter för 6 mindre företag. Urvalet grundas på mindre svenska företag som väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning trots att de inte är skyldiga till detta enligt lag. För att analysera materialet har en tematisk analys genomförts. Slutsats: Studien fann att en anledning till att mindre företag väljer att hållbarhetsredovisa är av legitimitetsskäl. De vill förmedla att de arbetar för ett hållbart och fungerande samhälle där de tar sin del av det gemensamma ansvaret. En annan orsak är för att minska den informationsasymmetri som finns mellan företaget och dess intressenter. Informationen som redovisas anpassas efter de huvudsakliga intressenterna för företaget, som för mindre företag visade sig vara kunder, leverantörer och anställda. / Background: Sustainability reporting includes the company's disclosure of environmental, economic and social impacts. According to Swedish law, it’s mandatory for larger companies to prepare a sustainability report, but there are also smaller companies that choose to prepare a sustainability report even though they are not covered by this legal requirement. Despite previous research in sustainability reporting and its various motives, it’s not possible to specify why smaller companies choose to voluntarily report on sustainability and which stakeholders they mainly target. Most studies conducted in the field are aimed at larger companies and with a quantitative research method. Purpose: The purpose of the study is to investigate what motives is the basis for Swedish small companies' choice to voluntarily produce sustainability reports. The study also aims to identify which stakeholders the companies take into account when establishing and direct their reports to. Method: We have used a qualitative method and conducted various types of interviews with representatives of 6 smaller companies. The selection is based on smaller Swedish companies that choose to produce a sustainability report even though they are not obliged to do so by law. To analyze the material, a thematic analysis has been implemented. Conclusion: The study found that one reason why smaller companies choose to report sustainability is for legitimacy reasons. They want to show that they work for a sustainable and functioning society where they take their share of the joint responsibility. Another reason is to reduce the information asymmetry that exists between the company and its stakeholders. The information that’s reported is adapted to the main stakeholders for the company, which for smaller companies turned out to be customers, suppliers and employees.
8

Long-haulage transport in China : A mapping of segments, needs and future trends for semi-trailers / Fjärrtransport i Kina : eEn kartläggning av segmant, behov och framtida trender för semi-trailers

Tengdelius, Fredrik January 2012 (has links)
This report describes the Chinese truck transport industry; how companies in that industry manage their businesses and the problems they face regarding how they can conduct their long-haulage transport business as efficiently as possible. The method used in this thesis is a qualitative approach where data mainly have been collected through interviews with transport companies. Initially, the components necessary for road transport are discussed, what separates them and how legal demands limit them. Through studies and interviews with transport companies in China and Europe, differences between the different continents are identified in terms of development level and efficiency in logistics handling. These aspects are connected to factors such as salary differences and legislations to finally identify three key segments for the Chinese market. These segments are then analyzed individually and compared against each other to identify one segment where an optimized semi-trailer could improve the current segment and also be an attractive product, for transport companies in that segment as well as for semi-trailer manufacturing companies. Specifications for a proposed semi-trailer are suggested based on needs for that segment. Finally different options for the introduction of such a product at the Chinese market are investigated considering risk-taking, profit requirements and feasibility. This study shows and arguments that there is a big market potential for better semi-trailers than the ones used in the market today and that the segment with the biggest improvement possibilities is a segment where both weight and volume are bottlenecks in the daily business. This study further shows that a high potential can be seen through a growing market and new legislations in China which implies that current semi-trailers will have to be phased out within a period of fifteen years to a product that fulfills the new legislations. / Denna rapport beskriver den kinesiska lastbilstransportmarknaden, hur aktörerna på denna bedriver sin verksamhet och vilka problem de står inför med avseende på att bedriva sin verksamhet så effektivt som möjligt. Använd metod är en kvalitativ approach där data huvudsakligen införskaffats genom intervjuer med transportföretag. Inledningsvis diskuteras de ingående fordonstyper som utgör en bas för lastbilstransporter, deras olika egenskaper, vad som skiljer dem åt och hur lagkrav begränsar dessa. Genom studier och intervjuer av transportföretag i Kina och Europa identifieras olikheter mellan de två kontinenterna vad gäller utvecklingsgrad och effektivitet i logistikhantering. Dessa kopplas ihop med faktorer så som löneskillnader och lagkrav för att slutligen dela upp den kinesiska marknaden i tre segment. Dessa segment analyseras därefter individuellt och ställs mot varandra för att identifiera ett segment där en optimerad semi-trailer dels skulle kunna förbättra det befintliga segmentet men också utgöra en attraktiv produkt för de företag som befinner sig däri, samt för företag som producerar semi-trailers. Specifikationer för den föreslagna semi-trailern läggs fram baserat på behov i det segmentet. Slutligen utvärderas olika möjligheter för att introducera en sådan produkt på den kinesiska marknaden med avseende på risktagande, vinstkrav och genomförbarhet. Denna studie visar och argumenterar för att det finns en stor marknad för bättre semi-trailers än de som marknaden för närvarande använder och att det segment där störst vinst kan göras är ett segment där både vikt och volym utgör flaskhalsar för den dagliga verksamheten. Studien visar vidare att det finns en potential i semi-trailerförsäljning på den Kinesiska marknaden genom förändrade lagkrav vilka kräver att nuvarande semi-trailers byts ut från marknaden inom en femtonårs period och ersätts med nya lagliga.
9

Implementering av nya lagkrav inom byggprojekt såsom klimatdeklarationer : En intervjustudie samt enkätstudie gällande implementering av nya lagkrav

Lundgren, Philip, Ghebreyesus, Adam January 2022 (has links)
The greenhouse effect is a global threat to our planet. If the world is to achieve the goals set, drastic changes need to take place. 21% of greenhouse gas emissions in Sweden stem from the construction and real estate sector. From 1 January 2022, a new legal requirement is introduced where a climate declaration will be required on all building permits applied for. The purpose of this study is to investigate the implementation of new legal requirements like the law of climate declarations. A great focus was placed on the legal requirement for climate declarations, but questions were also asked regarding older legal requirements by examining how the implementation of previous and current legal requirements has gone, the writers will then also examine how one should approach new legal requirements. Furthermore, the writers examine what adjustments worker and their workplaces made for these legal requirements. The writers held interviews, sent out a survey and calculated a climate declaration. The calculation was aimed to deepen the writer’s knowledge in calculations and to evaluate problems brought up from both the interviews and from the survey. This bachelor's thesis has been carried in collaboration with Bjerking. It was concluded that it benefits companies to start early. Exactly when to start and with what is further specified in the paper. Another important part of the implementation is effective methods for quantifying models. With the current legal design of climate declarations, construction does not have to reach a limit value. Yet the writers see the value in starting the implementation of new working methods and acquiring knowledge about the new legal requirements as soon as possible to facilitate when these are introduced.  In order to make companies more competitive and put the company in the forefront of the industry. This paper was concluded with a check list. This checklist makes the implementation of the new legal requirement trouble-free by avoiding common mistakes. / Växthuseffekten är idag ett globalt hot mot vår planet. Om Sverige skall nå upp till de mål som satts upp av regeringen i det klimatpolitiska ramverket behöver drastiska förändringar ske. Av Sveriges klimatpåverkan kommer 21% av växthusgaserna från bygg- och fastighetssektorn. Från och med 1 januari 2022 gäller det nya lagkravet där det kommer krävas en klimatdeklaration på alla bygglov som söks för att få ett slutbesked på ett byggprojekt.   I samarbete med Bjerking har detta examensarbete genomförts i syfte att klargöra och undersöka implementeringen av nya lagkrav. Genom att sedan klargöra hur implementering av tidigare och nuvarande lagkrav har gått skall sedan undersökas även hur man bör ställa sig till nya lagkrav. Det har lagts ett stort fokus på lagkravet om klimatdeklaration och detta har använts som utgångspunkt. Dessutom ställdes frågor gällande delen av arbetsmiljölagen som täcker Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P) och Byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av arbetet (BAS-U) och utöver detta även lagkravet kring energideklarationer. En klimatdeklaration beräknades för en lagerbyggnad. Beräkningen var ämnad att fördjupa kunskaperna kring klimatberäkning samt att finna de utmaningar som nämns i intervjuer gällande klimatberäkning. Resultatet från klimatberäkningen jämfördes sedan med klimatberäkningar från andra vetenskapliga källor. Hädanefter jämfördes olika byggnadstyper för att kunna identifiera olika utmaningar med dessa. Resultatet visar att det gynnar företag att börja tidigt.  Med den nuvarande lagutformningen av klimatdeklarationer behöver byggnader inte uppnå gränsvärden. Det finns dock ett värde i att påbörja implementeringen av nya arbetssätt och införskaffa kunskap kring de nya lagkraven redan nu för att underlätta när dessa införs. Detta kan göra företag mer konkurrenskraftiga eftersom företaget då ligger i framkant i branschen. En annan viktig del av implementeringen är effektiva metoder för ta fram ingående material i en given byggnad baserat på dess modeller, detta kallas mängdning. Detta då effektiv mängdning är centralt för att de nya arbetssätten ska gå smidigt. För att underlätta denna process uppfördes slutligen en checklista där de vanligt uppstående problemen hanteras.
10

Hållbarhetsredovisning i banksektorn : En undersökning av motiv till hållbarhetsredovisning och lagkravets påverkan / Sustainability accounting within the banking sector : A study on the motives behind sustainability accounting and the influence of legal requirements

Ahmed, Zeineb, Cecavac, Maja January 2019 (has links)
Syfte Syftet med den här undersökningen är studera vad som driver företagen inom banksektorn till att upprätta en hållbarhetsredovisning och vad en hållbarhetsredovisning kan tillföra till företaget. Vidare ska undersökningen granska om lagen om hållbarhetsredovisning i årsredovisningslagen som infördes juli 2016 har påverkat utformningen på hållbarhetsredovisningen för banksektorn. Metod Studien har en fallstudiedesign med två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Undersökningen har genomförts på fem utvalda företag inom banksektorn. Insamling av data sker via telefonintervjuer med de undersökta företagen samt kvalitativa innehållsanalys på respektive företags hållbarhetsredovisningar som upprättats från år 2015 fram till år 2018. Resultat Undersökningens insamlade data visade på att företagen hållbarhetsredovisar för att det är naturligt. De främsta motiven till att upprätta en hållbarhetsredovisning är påtryckningar och förväntningar från intressenter och bibehåll av legitimitet. Att upprätta en hållbarhetsredovisning har genererat fler positiva effekter än negativa, som exempelvis intern och extern legitimitet och ett starkt rykte och varumärke. Studien har även visat att lagkravet som infördes juli 2016 gällande hållbarhetsredovisningen har inte haft någon väsentlig påverkan på utformningen av företagens hållbarhetsredovisning, utöver att vissa områden som lagen innefattar har blivit mer spetsade i hållbarhetsredovisningarna. Originalitet/värde Studien bidrar till en ökad förståelse kring vad som driver företag inom banksektorn att hållbarhetsredovisa och vad det sedan har tillfört till företagen. Den har även bidragit till att få en djupare förståelse kring lagkravet som infördes juli 2016 som en ny företeelse. Lagen är relativt ny och därav har inte mycket forskning gjorts på området kring hur lagen faktiskt påverkat företaget. / Purpose: The aim of this study is to research what motivates companies in the banking sector to establish sustainability accounting reports, and what these reports can add to a company from a business perspective. The perspective is linked to three different theories: stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory. Furthermore, this study will examine whether the law on sustainability accounting in annual reports, issued in July 2016, has influenced the formation of sustainability accounting reports within the banking sector.Methodology: This essay has a case study design. The research has been conducted on five selected companies within the banking sector. Two different methods of qualitative data collection were used: telephone interviews, and qualitative content analysis on reports prepared between 2015 and 2018.Result: The collected data showed that companies produce sustainability accounting reports because it is natural. The main reasons for establishing a sustainability accounting report are pressure and expectations from stakeholders and the maintenance of legitimacy. Establishing a sustainability accounting report has generated more positive effects than negative, such as internal and external legitimacy and a strong reputation and brand. The study has also shown that the legal requirement that was introduced in July 2016 regarding sustainability accounting has not made a significant impact on the formation of the companies' sustainability accounting reports, besides becoming sharper in all areas covered by the law.Originality/value: The study contributes to an increased understanding of what motivates companies within the banking sector to engage in sustainability accounting and what it has subsequently added to companies. It has also contributed to a deeper understanding of the legal requirements introduced in July 2016 as a new phenomenon. The law is relatively new and therefore much research has not been done in the area of how the legal requirements have actually affected companies.

Page generated in 0.0456 seconds