Företag idag behöver ta allt mer hänsyn till omvärlden i termer av hållbarhet. Förutom ansvaret det innebär i aktiva handlingar kräver allt fler intressenter att företag kommunicerar information gällande hållbarhetsengagemanget. Hållbarhetsredovisning är ett samlingsnamn för företags kommunikation av icke-finansiell information. Varken hållbarhetsengagemang eller hållbarhetsredovisning är någonting nytt, men att intresset för hållbarhet och dess redovisning har ökat under åren tyder på en utveckling. Motiv och effekter är flitigt undersökt av forskare från olika länder, men det saknas undersökningar i Sverige. Särskilt intressant är det att undersöka svenska företag då det under 2016 kommer implementeras en lag om obligatorisk hållbarhetsredovisning vilket grundas i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU, EUT L 330, 15.11.2014, ss. 1-9, vilket kan påverka företags engagemang och upplevda effekter av hållbarhetsarbete. Syftet med studien är således att skapa en djupare förståelse inom motiv och effekter med resultat från svenska företag, kopplat till utvecklingen inom området och kommande reglering av hållbarhetsredovisning. Syftet besvaras med ett kvalitativt angreppssätt genom semistrukturerade telefonintervjuer med nio svenska företag och fyra revisionsbyråer. Intervjuerna transkriberades och kodades, vilket gav upphov till en struktur i form av koder, kategorier och teman som underlättade analys och besvarande av syfte. De teorier som används tillsammans med tidigare forskning och studiens resultat i analysen är: institutionell teori, legitimitetsteori, intressentteori och Reputations Risk Management. Slutsatserna utifrån studiens resultat antyder att motiv är mer självklara och strategiska, medan upplevda effekter är mjukare och svårare att konkretisera. Resultatet i studien visar att det främst är bland anställda det upplevs effekter. En stor del av utvecklingen beror på att det finns ett socialt hållbarhetskontrakt, vilket företag måste uppfylla då det skett en förändring av de socialt konstruerade normerna. Gällande kommande reglering av hållbarhetsredovisning visade det sig att de som redan redovisar idag inte kommer påverkas nämnvärt, medan det kan upplevas som betungande för de som inte gör det. Det ses som en fördel för såväl företag som för vidare utveckling inom området snarare än en nackdel och således överväger de positiva effekterna de negativa.

Idag finns det inga regler i Sverige för hur hållbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av hållbarhetsarbete ser olika ut för olika företag. Den här studien har undersökt vilka delar av hållbarhet svenska företag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har förändrats över tiden. Vidare har den undersökt vilka förklaringar som kan ligga till grund för resultatet. Kvantitativa data samlades in genom en granskning av hållbarhetsredovisningar från 2003 och 2013, publicerade av 27 svenska företag listade på OMX Stockholm inom segmentet Large Cap. De data analyserades med hjälp av Global Reporting Initiative (GRI) ramverk för hållbarhetsredovising. Resultatet visade att hållbarhetsarbete redovisades mer och med högre kvalité 2013 än 2003, men att det fortfarande finns mer att göra. Aspekter inom ekonomi, miljö och anställningsförhållanden och arbetsvillkor förekom i störst utsträckning, följt av mänskliga rättigheter, samhälle och produktansvar. Både vad och hur mycket som redovisades skiljde sig åt mellan de undersökta branscherna. Möjliga förklaringar till resultatet återfinns i Legitimitetsteorin, Intressentteorin och imitationsteorierna.

Purpose: The purpose of this paper is to study the companies approach to sustainability and to examine the relationship between the report content and the sustainability efforts businesses are making in practice. Method: The study has a qualitative perspective with semi-structured interviews and content analysis as method to collect data. Three companies were interviewed; Tekniska Verken AB, Apoteket AB and Max hamburgerrestauranger AB. The content analysis was used when collecting data from the three companies’ sustainability reports. Frame of reference: Legitimacy theory, Stakeholder theory, Institutional theory, the Pyramid of Corporate Social Responsibility. Results: The result showed that all companies are prepared to work for sustainable development and that they view sustainability as an integrated part of their work. The sustainability report is the basis for sustainability reporting, which is a way for companies to demonstrate to their stakeholders what they stand for and what they implement in practice. It also emerged in the interviews that the sustainability report should be transparent and open and contain both positive and negative influences. The authors found, however, especially positive influences in the company’s reports. A significant correlation was found between the practical work on sustainability and sustainability reporting. Conclusion: The companies have a genuine interest in sustainable development, but the sustainability report is also an opportunity for companies to demonstrate their values and promote their brand. The essay also demonstrates the importance of sustainability to be profitable for companies so they can be able to progress its business with continued economic growth.

Corporate Social Responsibility (CSR) är ett omfattande forskningsområde där studier om hur företagens hållbarhetsarbete utförs. Ett område som det går att inrikta sig på, är hållbarhetsarbete inom kontroversiella branscher, där företagen riskerar att få påtryckningar av sina intressenter. Företagen använder intressentdialoger som sin grund för deras hållbarhetsarbete. Problem kan uppstå om intressenterna får en allt för stor påverkan på hållbarhetsarbetet, vilket kan leda till att företagen lägger fokus på att besvara intressenternas kritik istället för att arbeta med verksamhetsutvecklad CSR. CSR-kommunikationens effekt och motiv blir då intressant. Om det skulle visa sig att företagets motiv är att intressenterna kräver hållbarhetsarbete, vad händer då med effekten av deras hållbarhetsarbete? Studien försöker att ta reda på vad ett intressentdrivet hållbarhetsarbete får för effekt. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilken påverkan och inflytande intressenterna har på hållbarhetsarbetet inom kontroversiella branscher, det vill säga om hållbarhetsarbetet förändras på grund av påtryckningar från intressenterna. Studiens upplägg var att analysera två statliga företag då det finns mycket lättillgänglig information att hämta in vilket leder till ett bättre och mer rättvist empiriunderlag. Intervjuer med anställda inom företaget och utomstående intressenter gjordes och även rapportgranskningar angående företagens hållbara verksamhet hämtades in från granskningsorganisationer. Teorin som användes kopplades till empirin för att analysera hållbarhetsarbetet utifrån modellen Corporate Social Performance och en tilläggande analys utifrån intressentmodellen. Analysen kom fram till att företag inom kontroversiella branscher arbetar med CSR på grund av att de har ett samhällsansvar. Intressenterna påverkar hållbarhetsarbetet genom att anmärka vad de anser är rätt och fel och företagen bestämmer utifrån detta om de vill ta till sig det eller inte. Det framkom även att företagen fortfarande hade mycket att arbeta med och studien visade på en stor utvecklingspotential gällande deras hållbarhetsarbete och CSR-praktik. Slutligen kom studien fram till att företag inom kontroversiella branscher har två vägar att gå. Företaget kan välja att arbeta med managementstrategier för att hantera det intressenterna vill ha. Den strategin ger ett sämre hållbarhetsarbete, då det kännetecknas av kortsiktiga lösningar. Den mer ansvarsfulla strategin är att samspråka med intressenterna och att ge intressenterna en möjlighet att påverka hållbarhetsredovisningen tillsammans med företaget. Ett närmare samarbete där en diskussion och en direkt dialog kan föras mellan CSR-ansvariga på företagen och intressenterna, för att framställa långsiktiga planeringar. Det krävs samtidigt att företagen själva, utifrån sin egen verksamhet, definierar CSR.

No description available.

The introduction of the law about sustainability reporting has made it necessary for larger companies to report on sustainability. This contributes to companies now having to restructure their annual reports to include areas such as the environment and human rights. When companies start to report sustainability, different types of tension are likely to arise, depending on how much the company has worked with sustainability in the past. Tensions meaning different interests or goals that clash between areas of social conditions, the environment and the economy. The purpose of this paper is to identify tensions that may arise and how they are handled when a company is required to include sustainability in their annual reports. With this paper, we want to increase the understanding of the challenges that may arise in the preparation of sustainability reports, which can facilitate other companies that are in a similar situation to handle them better. To answer the purpose, a case study has been carried out. Furthermore, a qualitative method is used to investigate the company Martinson, a large timber company in Västerbotten. The company's sustainability report has been analyzed and four people have been interviewed, three of whom work with Martinson's sustainability report. The interview was based on a framework that deals with tensions and how they are handled using different strategies (Hahn et al., 2014). In the analysis we were able to identify that tensions were often limited to the short-term orientation rather than long-term. We could also see that the company often adopted an acceptance strategy to combat these tensions.

Bakgrund Intresset för hållbarhet har ökat efterfrågan på lokalt producerade livsmedel. För att tillgodose efterfrågan och göra dessa produkter lättillgängliga har vanliga butiker inom detaljhandeln blivit en intressant försäljningskanal för småskaliga producenter. Samarbeten mellan lokala producenter och lokala återförsäljare bidrar till fördelar genom att stödja lokal ekonomi och värna om miljön. Dock föreligger det ett flertal barriärer som försvårar lokala producenters möjlighet att nå ut med sina produkter på marknaden. Syfte Syftet är att förklara hur lokala livsmedelsproducenter påverkas av samarbeten med lokala återförsäljare. Uppsatsen syftar även till att redögra för hur dessa samarbeten kan bidra till utvecklingen mot en hållbar försörjningskedja. Metod Uppsatsen är en kvalitativ studie som skrivs utifrån ett abduktivt förhållningssätt. För att uppfylla studiens syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta lokala livsmedelsproducenter som ingår i ett samarbete med lokala återförsäljare. Det empiriska materialet har sedan analyserats och jämförts med vår teoretiska referensram för att finna likheter och skillnader mellan teori och praktik.  Slutsats Vi har konstaterat att samarbeten mellan lokala livsmedelsproducenter och lokala återförsäljare gynnar lokala livsmedelsproducenter. Genom att finnas i dagligvaruhandeln blir lokalt producerade matvaror mer lättillgängliga samt att producenternas varumärken och hållbarhetsarbete synliggörs, vilket bidrar till utvecklingen mot en hållbar försörjningskedja. En slutsats vi kommit fram till är att de barriärer som lokala livsmedelsproducenter står inför dessvärre kvarstår vid samarbeten med lokala återförsäljare.

Med e-handelns snabba expansion har även returerna ökat, returvolymen inom e-handel kan vara så hög som 50% (Dissanayake och Singh, 2007). Returer kostar inte bara pengar utan påverkar även miljön i form av bl.a. ökade transporter. De vanligaste returorsakerna inom modebranschen är storlek och passform vilket kan härledas till bristande produktinformation som t.ex. undermåliga storleksguider. Tidigare forskning om produktinformation har oftast berört vikten av produktinformation vid konsumentköp samt vilka egenskaper i produktinformationen som är viktiga. (Chiu et al, 2014; Manvai och Venkataram, 2005; Markopoulos, Arin och Ungar, 2016) Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur produktinformationen påverkar antalet produktreturer hos e-handelsföretag i modebranschen. Studiens frågeställningar berör hur fallföretagen arbetar med produktinformation och om det har påverkat returvolymen samt fallföretagens hållbarhetsarbete. Studien är baserad på en kvalitativ metod och med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tre fallföretag besvaras studiens syfte och frågeställningar. Fallföretagen i denna studie arbetar med försäljning inom modebranschen, två av dessa är stora företag och har både fysiska butiker och e-handel. Det tredje fallföretaget är ett mindre företag som enbart har e-handel. Studien visar att fallföretagen får samma gynnsamma effekt av arbetet med produktinformation även om drivkraften bakom arbetet är olika. Studien visar även att produktinformationen kan ses som en kanal för att effektivt förmedla hållbarhetsarbete till kunderna. Studien bidrar med bredare kunskap om produktinformation samt att studien kan ligga till grund för vidare forskning om produktinformationens inverkan på returer. Studien styrker även vissa delar av tidigare forskning inom returer i modebranschen.

This study aims to investigate whether or how the tour operator Fritidsresors customers gets affected by their sustainable environmental work and what kinds of effects the work has generated. A secondary data analysis of Fritidsresors website has been made, and an in-depth interview with Fritidsresors sustainability manager. Also a quantitative survey was conducted by fifty respondents, all customers of Fritidsresor. The answers have since been interpreted and processed in accordance with a comparative and phenomenological approach and with an exploratory purpose. Scientific articles have been studied and analyzed in order to generate an explanation for the phenomenon as a research field, and how previous research has looked. Relevant information from Fritidsresors website, the in-depth interview and the questionnaire survey represents the collected empirical data and represent perceptions of Fritidsresors sustainable environmental work from a producer perspective and a customer perspective. The results of the study showed that a “black hole” exists in the tourism industry, namely the lack of any deeper environmental awareness among most of the requested tourists, which may be due to insufficient information from governments and authorities. The results also showed that Fritidsresor has applied good and effective sustainability strategies, in order to try to communicate information and knowledge to their customers on sustainability and environmental issues. However, it turned out that the message is not really reached by Fritidsresors customers, since sustainability is a topic that is not really taken seriously for many of the surveyed respondents. / SammanfattningDen här studien syftar till att undersöka om eller hur Fritidsresors kunder påverkats av derashållbarhetsarbete samt vilka effekter det genererat. En sekundärdataanalys av Fritidsresorshemsida har utförts, samt en djupintervju med Fritidsresors hållbarhetsansvarige. Även enkvantitativ enkätundersökning har genomförts av femtio respondenter, samtliga kunder tillFritidsresor. Svaren har sedan tolkats och bearbetats i enlighet med ett komparativt ochfenomenologiskt synsätt samt med ett explorativt syfte. Vetenskapliga artiklar har studeratsoch analyserats i syfte att generera en förklaring till fenomenet som forskningsområde, samthur tidigare forskning sett ut. Relevant information på Fritidsresors hemsida, djupintervjunsamt enkätundersökningen representerar insamlad empiri och utgör uppfattningar avFritidsresors hållbarhetsarbete ur ett producentperspektiv respektive kundperspektiv.Resultatet av studien visade att ett ”svart hål” existerar inom turismnäringen, det vill säga attdet råder brist på någon djupare miljömedvetenhet hos de flesta tillfrågade turisterna, vilketkan bero på otillräcklig information från regeringar och myndigheter. Resultatet visade ocksåatt Fritidsresor tillämpat bra och effektiva hållbarhetsstrategier, i syfte att försökakommunicera ut mer information och kunskap till sina kunder om hållbarhet och miljöfrågor.Dock visade det sig att budskapet inte riktigt nått fram till Fritidsresors kunder, då hållbarhetär ett ämne som inte riktigt tas på allvar för flera av de tillfrågade respondenterna.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares förhållningssätt till arbete medhållbar utveckling i förskolan. Studien tar avstamp i frågor som rör vilka innebörderförskollärare lägger i begreppet hållbar utveckling och hur dessa innebörder relateras tillvarandra, samt hur förskollärarna resonerar kring barnens lärande för hållbar utveckling.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare och utgår frånutvecklingspedagogik som teoretiskt ramverk. Resultatet av studien visar att hållbarutveckling i förskolan ges en mängd olika innebörder i relation till förskolans verksamhet.Förskollärarna arbetar med ett brett undervisningsinnehåll kopplat till hållbarhet, men stortonvikt läggs vid arbetet med återvinning och återbruk. Barns delaktighet, både idiskussioner och i praktiska aktiviteter, framstår som en viktig faktor för att främja lärandeför hållbar utveckling. Genom samtal, kommunikation, material och miljö kan pedagogernafå barnen att erfara specifika aspekter av en situation eller en aktivitet, och på så sätt riktabarnens uppmärksamhet mot hållbarhet som lärandeobjekt.