Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Syftet med denna studie var att granska handläggarens handlingsutrymme vid genomförandet av en BBIC (barns behov i centrum) utredning. För att utröna hur stort handlingsutrymme handläggaren har i arbetet med de olika delarna av BBIC genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av BBIC-triangeln. Tre teoretiska perspektiv användes för att analysera reultatet; symbolisk interaktionism, social konstruktivism och teorier om byråkrati. Innehållsanalysen resulterade i tre teman som symboliserar tre olika grader av handlingsutrymme som vi fann vid analysen av BBIC-triangeln. Det första temat var "Faktorer som kan komma att skapa missförhållanden". Om man som handläggare uppfattar att ett flertal av omständigheterna under detta tema föreligger kan det ses som en risk för den unge. Detta tema lämnar ett stort handlingsutrymme för handläggaren. Det andra temat var "Förekomst av missförhållanden". I det temat talas om problem som förekommer och som börjat få fäste i den unges liv. I detta tema minskar handlingsutrymmet något jämfört med det första temat. I det tredje temat "Rotade missförhållanden som får följder" talas i BBIC inte längre om risker eller möjliga konsekvenser utan det är tydligt att handläggaren måste agera under de omständigheter som beskrivs. I detta tredje tema är den enskilde handläggarens handlingsutrymme mycket mer begränsat än i de första två. Studien visar att den enskilde handläggarens handlingsutrymme varierar beroende av vilket behovsområde utifrån BBIC som berörs och det behovsområde där handlingsutrymmet är mest begränsat handlar om föräldrars omsorgsförmåga. / Handlingsutrymme, BBIC, Handläggare

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Antalet sociala företag har ökat på senare år och att som företag kombinera en inkomstdrivande verksamhet med huvudsyftet att angripa ett samhällsproblem har därmed blivit en allt vanligare företeelse. Med utgångspunkt ur tidigare forskning presenteras i denna uppsats en analysmodell som har för avsikt att beskriva den process som en social entreprenör genomgår då denne identifierar en möjlighet till socialt entreprenörskap. Denna modell beskriver identifierandeprocessen i tre faser; Före identifierandet, Identifierande samt Utvärdering av en möjlighet till socialt entreprenörskap. De empiriska resultaten från de intervjuer som genomförts med sex sociala entreprenörer visar att analysmodellen på ett övergripande sätt beskriver identifierandeprocessen. Analysen visar även att marknaden, som tidigare inte diskuterats i stor utsträckning inom forskningslitteratur, kan utgöra en avgörande källa för den sociala entreprenörens identifierande av en möjlighet till socialt entreprenörskap.

<p>Different forms of organization in the field of social work, creates different conditions of the individual social workers occupation. This affects not only the people who carry out this work, but also the clients who come in contact with social services.</p><p>   This survey was based on six interviews executed during spring in the year 2010. The respondents were social workers within economic aid and their nearest executive manager at two municipalities in Kalmar County. The overall aim for this survey was to examine how these social workers were influenced by various ways to organize the municipal work activity. This through following questions:</p><ul><li>How was respective social service in the municipalities organized?</li><li>How were the social worker effected in their daily work by the organization?</li><li>Where there any specific up- or downsides in the way that economic aid was organized in the aspect of the social workers daily work?</li></ul><p>  The result of this survey was synonymous with a lot of the previously executed research in the area in the sense that the larger municipalities were more specialized in its organization than the smaller. Interesting though was that the larger municipality was reorganized and had taken a turn towards a more integrated organization. The underlying reasons for the changes in the organization structure were recourses, control, interchangeability and effectiveness.</p><p>   The survey also indicated that cooperation with external operators as well as other authorities, healthcare and private institutions had a large impact on the social workers everyday existence. Even the vicinity to colleagues within the wider aspect of social services was significant.</p>

Different forms of organization in the field of social work, creates different conditions of the individual social workers occupation. This affects not only the people who carry out this work, but also the clients who come in contact with social services.    This survey was based on six interviews executed during spring in the year 2010. The respondents were social workers within economic aid and their nearest executive manager at two municipalities in Kalmar County. The overall aim for this survey was to examine how these social workers were influenced by various ways to organize the municipal work activity. This through following questions: How was respective social service in the municipalities organized? How were the social worker effected in their daily work by the organization? Where there any specific up- or downsides in the way that economic aid was organized in the aspect of the social workers daily work?   The result of this survey was synonymous with a lot of the previously executed research in the area in the sense that the larger municipalities were more specialized in its organization than the smaller. Interesting though was that the larger municipality was reorganized and had taken a turn towards a more integrated organization. The underlying reasons for the changes in the organization structure were recourses, control, interchangeability and effectiveness.    The survey also indicated that cooperation with external operators as well as other authorities, healthcare and private institutions had a large impact on the social workers everyday existence. Even the vicinity to colleagues within the wider aspect of social services was significant.

Syftet med denna studie är att undersöka nätverksarbetets betydelse inom psykiatrin. Om nätverksarbete används och i sådana fall vad det finns för motiveringar till att använda respektive inte använda denna typ av insatser. För att besvara frågeställningarna genomförde vi fyra intervjuer med kuratorer anställda inom denna verksamhet. Vi har valt att göra intervjuerna på två öppenvårdsmottagningar och två slutna avdelningar i Stockholm. Intervjuerna genomförde vi efter en semistrukturerad frågemall. Vi har valt att analysera vårt resultat utifrån systemteori, utvecklingsekologi och teorier om coping. Tidigare forskning har visat på att nätverkets betydande roll för både psykisk och fysisk hälsa. Vårt resultat har visat nätverksarbetet har en något begränsad plats inom psykiatrin även om det förekommer. I vilken utsträckning nätverksarbete används varierar mellan de olika verksamheterna. Vår studie visar att nätverket har stor betydelse för patienten och att majoriteten av våra intervjupersoner tycker att det är en viktigt att inkludera nätverket i patientens behandling. / The purpose of this study is to examine the importance of working with social network in psychiatric care. If the network perspective is used or not, and what motive the professionals have to use or not use it. To answer our research questions we conducted four interviews with councilors working in this field. We chose to do our interviews in two inpatient care units and two outpatient care units in Stockholm. The interviews were conducted with semi structured questions. We chose to analyze the results with systems theory, human development ecology and coping theories.  Previous research has shown the importance of the social network when it comes to both mental and physical health. Our result has despite of that shown that working with the network has a somewhat limited role in psychiatric care even if it occurs. How professionals chose to work with this differs from place to place.

Studien har gjorts genom en sekundäranalys av svaren från ifyllda UngDOK-formulär från Mariamottagningar i Sveriges tre största städer. Grundsyftet var att analysera eventuella skillnader mellan de ungdomar som fått ungdomskontrakt som åtgärd, jämfört med ungdom utan ungdomskontrakt, kopplat till olika riskfaktorer. Även skillnader mellan flickor och pojkar har analyserats kopplat till riskfaktorer hos de ungdomar som dömts för brott. Resultatet i denna studie visar till viss del andra resultat än den tidigare forskningen gör. Bland annat visar majoriteten av resultaten att de ungdomar med ungdomskontrakt redovisar riskfaktorer i mindre utsträckning än övriga ungdomar. Vidare visar resultatet att flickorna hade mer problematik vid analysen av riskfaktorer. Dessa skillnader diskuteras i avsnittet diskussion. Även metoden diskuteras, vilken är en tvärsnittsstudie av kvantitativ ansats där data och analys är sekundär. Den metodologiska utgångspunkten är positivistisk med inslag av kritisk realism. Resultaten i studien har i väldigt liten omfattning visat på signifikanta skillnader mellan de grupper som jämförts. Däremot kan ovissheten i resultatet belysa vikten av att som socialpedagog vara öppensinnad och kritisk när ungas risk- och skyddsfaktorer granskas då de med flest faktorer inte alltid är de som råkar mest illa ut i samhället.

Denna kvalitativa studie har syftat till att undersöka yrkesverksammas uppfattning av hur ungdomskriminalitet uppkommer och hur ungdomars kriminella beteende skiljer sig beroende på ungdomarnas kön. Studiens frågeställningar utformades för att besvara vilken uppfattning de yrkesverksamma har om könets betydelse för vilken typ av, och i vilken utsträckning ungdomar uppvisar kriminellt beteende samt vilka likheter och skillnader gällande risk- och skyddsfaktorer för kriminellt beteende som de yrkesverksamma upplever att det finns mellan könen, och vad dessa skillnader och likheter i sådana fall beror på. Studien har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och har använt sig av Beckers stämplingsteori och Hirdmans teori om genussystemet för att undersöka yrkesverksammas uppfattningar av ungdomskriminalitet. Den datainsamlingsmetod som studien har använt är semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma poliser och socialarbetare som arbetar med ungdomar med kriminellt beteende. Resultat från studien antyder att det finns både likheter och skillnader gällande typen av brott, utsträckningen av brott samt risk- och skyddsfaktorer beroende på kön. Informanterna som har deltagit i studien uppfattar att det inte beror på skillnader mellan könen i sig, utan skillnader i hur könen uppfattas av omgivningen. Informanterna upplever att det är samhällets syn på vad det innebär att tillhöra ett visst kön som påverkar hur ungdomarnas kriminella beteende tar sig i uttryck. Vidare belyser studien ett behov av att fortsätta undersöka hur ungdomskriminalitet uppkommer och hur det kan motverkas eller upphöra.

<p>Uppsatsens syfte är att ge en insyn i det sociala arbetet som sker inom den svenska grundskolan ifrån skolkuratorns perspektiv. Uppsatsen handlar främst om hur skolkuratorernas arbete ser ut med eller kring eleverna och deras problem. Samtidigt är arbetssituationen av vikt, för hur möjligheterna upplevs för utförandet av det sociala arbetet. Skolan är en arena där eleverna tillbringar mycket av sin tid och där elevernas problematik kan uppmärksammas av de personer som finns runt eleven. Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer med skolkuratorer som arbetar på högstadiet. De teoretiska begrepp vi använt oss av vid analysen är casework och gräsrotsbyråkrati.</p><p>Sammanfattningsvis visar resultatet att problematikens art är av varierande karaktär men det område som kuratorerna generellt lägger sin mesta tid på är konflikthantering. Det som tillkommit som ett nyare fenomen, är de problem den moderna tekniken skapat i form av anonyma trakasserier och mobbing via Internet och mobiltelefoner. Kuratorerna har olika inriktningar och metoder de arbetar efter, i huvudsak problemlösande eller jagstärkande. Genomgående är det samtalet i olika varianter som är metoden/verktyget i det sociala arbetet för skolkuratorer, vare sig det handlar om arbete med eller kring eleven. Svårigheterna i arbetet som skolkurator upplevdes nästan aldrig vara eleverna. Istället påtalades vikten av att sätta gränser mot lärarkollegor men även gränsa vad som tillhör skolans område. Detta beskrevs svårt då arbetsbeskrivningarnas vaghet ofta lämnade ett stort tolkningsutrymme. Det sistnämnda samt den nära klientkontakten är utmärkande för en gräsrotsbyråkrat.</p>