Purpose The purpose of this thesis is to provide a deeper understanding of how e-commerce companies within the fashion industry are working with lead times and illustrate and analyse differences and similarities between companies. Research question - In which ways are e-commerce companies within the fashion industry working with short lead times? Methodology This thesis is based on a qualitative research method in order to achieve a greater understanding of the chosen topic, of how the chosen companies are operating and to provide room to our own interpretations and reflections. Interviews through telephone were used to gather the empirical data from six different e-commerce companies within the fashion industry. Conclusions After completing the theoretical and empirical analysis it can be concluded that lead times are considered essential for all of the participating companies but there is a difference in which way they look at, and how they work with lead times. Some companies stressed that short lead times are an important aspect of competition and claimed that this is something they are constantly working with. For others the balance and matching of supply and demand was the most important factor rather than to achieve short lead times. These differences can be due to different groups of customers with different sensitivity to trends, whether e-commerce is a primary or secondary sales channel as well as the companies ability and willingness to influence their lead times. The key elements in working with lead times is making preparations for activities, to have a good relationship with the suppliers, to conduct analysis of the supply chain processes and to keep a certain stock level in the distribution.

Oxelösunds hamn har identifierat den kombinerade depån och terminalen de driver i Stålhamnen, Oxelösund, som en trång sektor. Depån och terminalen undersöktes med hänseende på hur den fysiska hanteringen påverkar uppfattningen om att de bidrar till att ytan de bedrivs på ses som en trång sektor. Även informationsflödet kartlades för att dels undersöka hur containrar fraktas till och från depån samt hur frakten initieras och hur det påverkar trångheten. Undersökningen tog sin ståndpunkt i ett systemsynsätt genom intervjuer och deltagande i verksamheten som Oxelösunds hamn bedriver på ytan. Genom intervjuer och deltagande i verksamheten har både dokumenterade och odokumenterade aktiviteter identifierats gällande både den fysisk hanteringen och informationsflödet. Under arbetets gång blev det även tydligt att alla personer som kommer i kontakt med antingen den fysiska hanteringen eller informationsflödet inte nödvändigtvis har samma syn på systemet. Ibland saknas en helhetssyn över systemet och man känner endast till sina närmsta parter i kedjan. I dagsläget är det osäkert hur avsaknaden av helhetssyn påverkar den fysiska hanteringen och informationsflödet på och kring ytan. Det är dock ingen fråga om huruvida det påverkar eller ej, för på något vis medför avsaknaden av kännedom om systemet problem i det. Resultatet pekar på att det finns förbättringspotential i både den fysiska hanteringen såväl som informationsflödet mellan de tre företagen som gör att depån och terminalen fungerar som den ska. Resultatet pekar även på att ytan som depån och terminalen idag bedrivs på inte är den trånga sektor Oxelösunds hamn antagit den varit. Depån och terminalen är inte en trång sektor då ytan idag ska ha en överkapacitet gentemot de verksamheter som de servar i antal containrar per år som kan passera.

<p>Rapporten beskriver ett projekt utfört på Electrolux Laundry Systems AB i Ljungby. Projektets syfte är att identifiera de grundorsaker till varför den från början planerade monteringsplanen inte kan följas på företaget. Utifrån det resultat som inhämtats genom olika metoder är sedan målet att ta fram rekommendationer som företaget ska kunna använda, för att bättre kunna följa monteringsplanen.</p><p>I arbetets inledande fas genomfördes intervjuer för att få en holistisk syn på varför monteringsplanen inte kan följas. Som komplettering till första fasen genomfördes ytterligare datainsamlingar i form av enkätundersökning, observationer och dokumentgenomgång. Med detta upplägg har objektiviteten kunnat höjas avsevärt eftersom problemet kunde studeras på avstånd i andra fasen. Från datainsamlingen kunde flera orsaker identifieras som direkt påverkar att monteringsplanen inte kan följas. Den störst bidragande orsaken är att saldot i företagets affärssystem inte stämmer överens med verkligheten. Anledningen till att saldot inte stämmer kan främst kopplas till fel inrapporteringar och att rutiner samt instruktioner inte efterlevs. En annan orsak som framkom var att körplanen för egentillverkade artiklar inte följs av operatörer och bidrar också till att monteringsplanen inte kan följas. Återupprepningar under lång tid av de ovan nämnda orsakerna har skapat den solidaritet som råder och de murar som finns inom företaget.</p><p>Rekommendationer som tillhandahålls företaget är att först och främst bygga in en robusthet i material- och informationsflödet. Detta görs genom att visualisera materialet, använda sig av Kanban och anpassa lastbärarna. För visualisering av material föreslås ett användande av supermarket där alla artiklar samlas på ett ställe och på så sätt kan bättre kontroll erhållas på materialet. Genom att använda sig av Kanban minimerar företaget risken att en viss artikel tar slut. Anpassade lastbärare gör det svårare för operatörerna att begå misstag och alla inblandade kan direkt se om lastbäraren innehåller rätt kvantitet eller inte. För att förbättra kulturen på företaget ges förslag om att öka medvetenheten hos operatörerna. Detta är en väldigt komplex uppgift och det är inget som åtgärdas över en natt. Det som företaget rekommenderas göra är att helhjärtat satsa på utbildningar bland medarbetarna som ska leda till att solidariteten höjs och murarna rivs.</p>

Rapporten beskriver ett projekt utfört på Electrolux Laundry Systems AB i Ljungby. Projektets syfte är att identifiera de grundorsaker till varför den från början planerade monteringsplanen inte kan följas på företaget. Utifrån det resultat som inhämtats genom olika metoder är sedan målet att ta fram rekommendationer som företaget ska kunna använda, för att bättre kunna följa monteringsplanen. I arbetets inledande fas genomfördes intervjuer för att få en holistisk syn på varför monteringsplanen inte kan följas. Som komplettering till första fasen genomfördes ytterligare datainsamlingar i form av enkätundersökning, observationer och dokumentgenomgång. Med detta upplägg har objektiviteten kunnat höjas avsevärt eftersom problemet kunde studeras på avstånd i andra fasen. Från datainsamlingen kunde flera orsaker identifieras som direkt påverkar att monteringsplanen inte kan följas. Den störst bidragande orsaken är att saldot i företagets affärssystem inte stämmer överens med verkligheten. Anledningen till att saldot inte stämmer kan främst kopplas till fel inrapporteringar och att rutiner samt instruktioner inte efterlevs. En annan orsak som framkom var att körplanen för egentillverkade artiklar inte följs av operatörer och bidrar också till att monteringsplanen inte kan följas. Återupprepningar under lång tid av de ovan nämnda orsakerna har skapat den solidaritet som råder och de murar som finns inom företaget. Rekommendationer som tillhandahålls företaget är att först och främst bygga in en robusthet i material- och informationsflödet. Detta görs genom att visualisera materialet, använda sig av Kanban och anpassa lastbärarna. För visualisering av material föreslås ett användande av supermarket där alla artiklar samlas på ett ställe och på så sätt kan bättre kontroll erhållas på materialet. Genom att använda sig av Kanban minimerar företaget risken att en viss artikel tar slut. Anpassade lastbärare gör det svårare för operatörerna att begå misstag och alla inblandade kan direkt se om lastbäraren innehåller rätt kvantitet eller inte. För att förbättra kulturen på företaget ges förslag om att öka medvetenheten hos operatörerna. Detta är en väldigt komplex uppgift och det är inget som åtgärdas över en natt. Det som företaget rekommenderas göra är att helhjärtat satsa på utbildningar bland medarbetarna som ska leda till att solidariteten höjs och murarna rivs.

Modebranschen står inför stora utmaningar då de är en av de mest resursintensiva och mest förorenade branscherna. Samtidigt blir miljöhoten allt större vilket gör att modeföretagen måste ta ansvar som går i linje med de globala hållbarhetsmålen. Därmed krävs det en förändring som gör att företagen är hållbara hela vägen. Vi ser idag en växande handel med en ständigt ökad efterfrågan, framförallt med en uppåtgående trend inom e-handel. Konsekvenserna av detta har inneburit ett stigande antal returer vilka blir allt mer komplexa. Trots den höga returgraden är returlogistiken en del av modeföretagens försörjningskedja som många gånger blir förbisedd. Vidare kan returlogistiken skilja sig åt mellan olika försäljningskanaler vilket sätter ytterligare press på företagen, särskilt då e-handeln växer. Det blir därmed mycket viktigt att hållbarhet är integrerat i alla led i försörjningskedjan, även returlogistiken, för att företagen ska kunna minimera branschens negativa konsekvenser på samhälle, miljö och ekonomi.  Tidigare forskning visar ett gap inom sambandet mellan modeföretagens returlogistik och hållbarhet. Det saknas även forskning kring drivkrafterna för att skapa en hållbar returlogistik, samt forskning som jämför returlogistiken mellan olika försäljningskanaler. Därför syftar denna studie till att utforska svenska modeföretags returlogistik och hur hållbarhet är integrerat i detta, samt deras drivkrafter för att arbeta hållbart med returlogistik. Då olika försäljningskanaler har olika förutsättningar och kan stå inför olika utmaningar med både returlogistik och hållbarhet så är delsyftet med studien att se om processerna och hållbarhetsarbetet skiljer sig mellan försäljning via e-handel och fysiska butiker. För att utföra detta har vi genomfört en kvalitativ studie med ett abduktivt angreppssätt för att få möjlighet att gå från teori till resultat och samtidigt vara öppna för möjligheten att ta in ny data och kunskap. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 10 svenska modeföretag.  Studiens syfte och problemformulering har besvarats genom vår kartläggning av svenska modeföretags arbete med returlogistik. Vi har konstaterat att hållbarhet idag är väl integrerat i försörjningskedjan men att det sker i olika grad och genom olika aktiviteter. Däremot finns det fortfarande en avsaknad av integrering i returlogistiken där företag har svårt att redogöra för hur hållbarhet faktiskt integreras. Detta trots att företagen har tydliga interna och externa drivkrafter till denna integrering. Avslutningsvis kan vi konstatera att returlogistiken skiljer sig åt för e-handel och fysisk butik, både ur ett process- och hållbarhetsperspektiv. Trots denna skillnad visar studiens resultat på en avsaknad av medvetenhet av denna problematik hos företagen.

Bakgrund Johan Andersson som är inköpschef på PEAB menar att det finns förbättringsmöjligheter för beställningsprocessen av betong. Informationsflödet i hela försörjningskedjan, som består av PEAB, Swerock och BASF, är bristfällig som enligt parterna leder till kapacitet- och ledtidsproblem i försörjningskedjan. Syfte Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur beställningsprocessen av betong ser ut i försörjningskedjan, samt att lokalisera vilka delar i processen som har förbättringspotential med avseende på information-, kapacitet- och ledtidsproblem. Även att undersöka vilken materialplaneringsmetod som är mest lämplig i försörjningskedjan under de nuvarande förutsättningarna och om någon förutsättning måste ändras för att en implementering ska vara genomförbar. Likaså är syftet att undersöka vilken inverkan den eventuellt nya materialplaneringsmetoden får på försörjningskedjan. Slutsats Det återfinns förbättringspotential i försörjningskedjan med hänseende på informationsflödet. För att den valda täcktidsplaneringen ska kunna implementeras i försörjningskedjan måste några av de nuvarande miljöplaneringsfaktorerna ändras.

<p>Global uppvärmning genom växthuseffekten och nedbrytning av ozonlagret är idag den stora globala miljöfrågan. Till följd av större fokus på miljöfrågor, har allt fler företag ökat omfattningen på sitt miljöarbete. För att få insyn i den egna verksamhetens klimatpåverkan krävs kartläggning och analys av utsläppsgenererande verksamhetsområden. Enheten LFV Data inom LFV, tidigare Luftfartsverket, vill utöka sitt miljöarbete till att även omfatta klimatpåverkan som verksamheten ger upphov till indirekt. Detta examensarbete syftar till att kartlägga och analysera huvudflödet av tjänstedatorer (BAS-IT-produkter) inom LFV ur klimatperspektiv. Arbetet ska leda fram till kunskap om transporternas bidrag till luft i form av koldioxid i nuläget. Koldioxidemissioner från BAS-IT-flödet är i hög grad kopplade till transporter som i sin tur påverkas av försörjningskedjans utformning och logistiska lösningar. Med utgångspunkt i klimatbelastande faktorer som identifieras i försörjningskedjan, ska arbetet också lyfta fram tänkbara utvecklingsområden och logistiklösningar samt diskutera lösningars potential. Med potential avses möjlighet att, med viss förändring av rutiner och aktiviteter i försörjningskedjan, kunna öka kontroll över samt minska koldioxidemissioner kopplade till transporter av produkterna. Med utgångspunkt i resultat från emissions-beräkningar kan jämförelser mellan nuvarande och alternativa utformningar i försörjnings-kedjan ligga till grund för slutsatser om vilka aktiviteter som ger stora emissionsbidrag samt vilka åtgärder som kan rekommenderas. Efter kartläggning av försörjningskedjans aktiviteter och dess aktörer WM-data, Hewlett-Packard (HP), Mercor Technologies, Smålandsbörsen och Posten Logistik har nyckelfaktorer identifierats. Bland dessa faktorer återfinns såväl, strategiska, taktiska, operativa och övriga faktorer. Exempel på identifierade faktorer är: global försörjningskedja med långa transportavstånd, flygtransporten av BAS-IT-produkter från Kina till Holland, avsaknaden av samordning i beställnings och returflöde, användningen av tunga återanvändbara emballage och avsaknaden av incitament för beställaren av transporten att minska transportarbetet. Resultatet av genomförda beräkningar visar att huvudflödet av BAS-IT genererar genomsnittliga årliga emissioner på 97 ton koldioxid i nuläget. Varje inköpt tjänstedator ger under sin livstid upphov till transporter som leder till emissioner på drygt 120 kg koldioxid. Om utgångspunkten är att behålla nuvarande försörjningskedja kan förändringar som: ökade rapporteringsmöjligheter, krav på transporters genomförande i avtal, ökat utnyttjande av poolprodukter och förändrade rutiner för emballageanvändning, leda till minskade emissioner. Andra utvecklingsområden som innebär förändringar av försörjningskedjans utformning är: aggregerade sändningsvolymer, överförande av gods från flyg till sjöfart och alternativ lokalisering av leverantör. Genom beräkningar och analys av resultat konstateras att om avsikten är att kraftigt minska emissioner från hela försörjningen, finns endast en åtgärd som är verksam; att överföra gods till sjöfart. För utsläppsminskningar från transporter inom Sverige, finns flera verksamma åtgärder. Även mindre förändringar av rutiner har visat sig ge mycket bra resultat för emissioner inom landet. Rekommendationer för det korta perspektivet är enkla åtgärder som att införa rapporteringsmöjligheter för miljödata, att återgå till transport av gods i originalemballage samt att effektivisera utnyttjandet av poolprodukter. Med antagande om en i framtiden förändrad prisbild för miljöpåverkan, kan det bli aktuellt att minska utsläppsmängder i allt större utsträckning, vilket då kräver en större förändring av försörjningskedjans utformning. På sikt är det därför motiverat att väga in faktorer som transportsätt, lokalisering och distributionslösningar i valet av leverantör.</p>

Global uppvärmning genom växthuseffekten och nedbrytning av ozonlagret är idag den stora globala miljöfrågan. Till följd av större fokus på miljöfrågor, har allt fler företag ökat omfattningen på sitt miljöarbete. För att få insyn i den egna verksamhetens klimatpåverkan krävs kartläggning och analys av utsläppsgenererande verksamhetsområden. Enheten LFV Data inom LFV, tidigare Luftfartsverket, vill utöka sitt miljöarbete till att även omfatta klimatpåverkan som verksamheten ger upphov till indirekt. Detta examensarbete syftar till att kartlägga och analysera huvudflödet av tjänstedatorer (BAS-IT-produkter) inom LFV ur klimatperspektiv. Arbetet ska leda fram till kunskap om transporternas bidrag till luft i form av koldioxid i nuläget. Koldioxidemissioner från BAS-IT-flödet är i hög grad kopplade till transporter som i sin tur påverkas av försörjningskedjans utformning och logistiska lösningar. Med utgångspunkt i klimatbelastande faktorer som identifieras i försörjningskedjan, ska arbetet också lyfta fram tänkbara utvecklingsområden och logistiklösningar samt diskutera lösningars potential. Med potential avses möjlighet att, med viss förändring av rutiner och aktiviteter i försörjningskedjan, kunna öka kontroll över samt minska koldioxidemissioner kopplade till transporter av produkterna. Med utgångspunkt i resultat från emissions-beräkningar kan jämförelser mellan nuvarande och alternativa utformningar i försörjnings-kedjan ligga till grund för slutsatser om vilka aktiviteter som ger stora emissionsbidrag samt vilka åtgärder som kan rekommenderas. Efter kartläggning av försörjningskedjans aktiviteter och dess aktörer WM-data, Hewlett-Packard (HP), Mercor Technologies, Smålandsbörsen och Posten Logistik har nyckelfaktorer identifierats. Bland dessa faktorer återfinns såväl, strategiska, taktiska, operativa och övriga faktorer. Exempel på identifierade faktorer är: global försörjningskedja med långa transportavstånd, flygtransporten av BAS-IT-produkter från Kina till Holland, avsaknaden av samordning i beställnings och returflöde, användningen av tunga återanvändbara emballage och avsaknaden av incitament för beställaren av transporten att minska transportarbetet. Resultatet av genomförda beräkningar visar att huvudflödet av BAS-IT genererar genomsnittliga årliga emissioner på 97 ton koldioxid i nuläget. Varje inköpt tjänstedator ger under sin livstid upphov till transporter som leder till emissioner på drygt 120 kg koldioxid. Om utgångspunkten är att behålla nuvarande försörjningskedja kan förändringar som: ökade rapporteringsmöjligheter, krav på transporters genomförande i avtal, ökat utnyttjande av poolprodukter och förändrade rutiner för emballageanvändning, leda till minskade emissioner. Andra utvecklingsområden som innebär förändringar av försörjningskedjans utformning är: aggregerade sändningsvolymer, överförande av gods från flyg till sjöfart och alternativ lokalisering av leverantör. Genom beräkningar och analys av resultat konstateras att om avsikten är att kraftigt minska emissioner från hela försörjningen, finns endast en åtgärd som är verksam; att överföra gods till sjöfart. För utsläppsminskningar från transporter inom Sverige, finns flera verksamma åtgärder. Även mindre förändringar av rutiner har visat sig ge mycket bra resultat för emissioner inom landet. Rekommendationer för det korta perspektivet är enkla åtgärder som att införa rapporteringsmöjligheter för miljödata, att återgå till transport av gods i originalemballage samt att effektivisera utnyttjandet av poolprodukter. Med antagande om en i framtiden förändrad prisbild för miljöpåverkan, kan det bli aktuellt att minska utsläppsmängder i allt större utsträckning, vilket då kräver en större förändring av försörjningskedjans utformning. På sikt är det därför motiverat att väga in faktorer som transportsätt, lokalisering och distributionslösningar i valet av leverantör.

Dagens komplexa försörjningskedjor försvårar informationsdelning mellan företag där främst kommunikationen brister. Inom livsmedelsbranschens färskvaruhantering kan detta få finansiella, sociala och miljömässiga konsekvenser. Teoretiskt har det visats att livsmedelsbranschen präglas av osäker efterfrågan och svårigheter i lagerhantering. Den komplexa interaktionen mellan efterfrågan, utbud, kapacitet och lager gör det svårt för företag att hitta en balans där en avvägning ofta måste göras mellan att ha ett överskott eller brist. Ett överskott innebär nöjda kunder men kan även innebär finansiella förluster och negativ påverkan på miljön genom matsvinn, medan en brist kan innebära förlorad försäljning och missnöjda kunder. Att efterfrågan är svår att förutspå samt kommuniceras felaktigt genom försörjningskedjan kan leda till att en bullwhip-effekt skapas vilket har negativa konsekvenser för samtliga aktörer i hela försörjningskedjan. Denna studie har således avsett besvara forskningsfrågan: Hur kan användningen av blockchain mildra bullwhip-effekten för färskvaror inom livsmedelsbranschen?  Denna studie avser besvara dess syfte genom en kvalitativ forskningsmetod. Detta eftersom forskarna strävat att nå en djupare förståelse för problemområdet. För att skapa en uppfattning om hur bullwhip-effekten uppstår inom livsmedelsbranschens försörjningskedjor har teori kopplat till bullwhip-effekten och dess orsaker presenterats. För att vidare förtydliga de problem bullwhip skapar har även teori kring dess konsekvenser redogjorts för.  Studien använder semi-strukturerade intervjuer där respondenterna verkar som producenter och återförsäljare i olika försörjningskedjor. De aktörer som intervjuats beskrev att de upplever diverse delar av problematiken bullwhip-effekten skapar, samt visade på att de själva, eller andra i deras försörjningskedja, bidrar till en risk för uppkomst av bullwhip. Vidare har intervjuerna visat att aktörer efterfrågar mer informationsdelning, där de framställt för- och nackdelar med detta. Nackdelarna som föreslogs av respondenterna ansågs kunna bemötas av studiens föreslagna blockchain-teknik.  Studiens resultat visar att osäker efterfrågan samt en bristande kommunikation upplevs inom livsmedelsföretags försörjningskedjor vilket kan orsaka en bullwhip-effekt som blockchain-tekniken potentiellt kan mildra. Detta genom dess transparens, säkerhet och effektivitet i informationsutbyte. Den form av blockchain som anses lämpa sig bäst för ändamålet har varit privat blockchain.

Hållbarhet är ett viktigt ämne i dagens samhälle med tanke på de globala utmaningar som världen står inför, såsom exempelvis klimatförändringar och hållbart resursutnyttjande. Outsourcing är en populär affärsstrategi bland företag som kan resultera i att flödeskedjan blir mer komplicerad. Eftersom outsourcing innebär att företag lägger ut en eller flera processer i försörjningskedjan till externa parter i andra länder, kan outsourcing leda till ökade utsläpp av växthusgaser och överlag en försämrad miljö i länder där produktionen tar plats. Därav spelar företagen en viktig roll i att hantera dessa utmaningar genom att integrera miljömässiga och sociala frågor i sin verksamhet och ta ansvar för sin påverkan på samhället och miljön. Vi har därför i detta arbete valt att fokusera på den miljömässiga aspekten kopplat till outsourcing eftersom vi anser att det finns ett gap i forskningen där. Mycket av den tidigare forskningen har även fokuserat på de sociala frågorna istället för det miljömässiga.  Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att skapa en förståelse för hur svenska företag arbetar med att uppnå miljömässig hållbarhet i de outsourcade delarna av försörjningskedjan, samt vilka utmaningar de möter i detta arbete. Vi genomförde totalt sex intervjuer med svenska företag som verkar inom olika branscher, där vi valt att dela in dem i klädindustrin och tillverkande industri. Genom en tematisk analys identifierade vi sex huvudteman som ledde till två primära frågor som hjälpte oss att besvara forskningsfrågan. Det framgick att val av leverantörer, kontroll av leverantörer, implementering av hållbarhetslösningar, mätning av hållbarhetsprestationer och grön omställning var viktiga delar i hur företag arbetar för att uppnå miljömässiga försörjningskedjor vid outsourcing. Gemensam förståelse, ekonomiska drivkrafter och resursbegränsningar har identifierats som utmaningar i att uppnå en miljömässigt hållbar outsourcing. Därefter skapades ett ramverk baserat på analysen, med syfte att stödja företag i deras strävan att uppnå miljömässigt hållbara försörjningskedjor vid outsourcing. Ramverket har delats upp i två delar: aktiviteter och förutsättningar som krävs för en miljömässigt hållbar försörjningskedja vid outsourcing. Förutsättningarna är gemensam förståelse, grön omställning och ekonomiska drivkrafter, dessa verkar som en grund i arbetet för miljömässigt hållbara försörjningskedjor. Aktiviteterna beskriver mer det vad företagen faktiskt gör, vilket är val av leverantörer, kontroll av leverantörer och underleverantörer, implementering av hållbarhetslösningar samt mätning av hållbarhetsprestationer.