Hållbarhet är idag ett aktuellt ämne som har influerat många industrier och logistikstrukturer. Syftet med denna rapport är att studera hur inköpsfunktionen inom möbelbranschen kan bidra till att öka den hållbara utvecklingen inom företag och därmed påverka den hållbara utvecklingen i samhället. Författarna för denna studie har studerat hur hållbarhetsarbetet ser ut hos fyra svenska möbelföretag samt hur deras kortsiktiga- och långsiktiga mål ser ut. Arbetet med hållbart inköp gynnar flera parter i en försörjningskedja och i samhället. Litteraturen som har använts visar på att det hållbara arbetet oftast brister hos leverantörerna på fabrikerna. Många fabriker finns i länder som är klassificerade som högriskländer, vilket innebär att de inte förhåller sig till exempelvis rättvisa arbetsvillkor eller löner. I de fallen behöver företag interagera leverantörerna i sitt CSR-arbete, utöver sitt interna hållbarhetsarbete, vilket innefattar ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande. Genom att arbeta med CSR-aspekterna kopplat till inköpsarbetet, kan företag uppnå ett hållbart inköp. Författarna för denna studie har analyserat vilka svårigheter som finns i hållbarhetsarbetet och har på så sätt kunnat redogöra för eventuella förbättringsåtgärder. Den teoretiska referensramen lyfter fram teorier som har kunnat användas som riktlinjer för utvecklingsarbetet för hållbart inköp. Det empiriska materialet sammanställer hur företagens inköpsstrategier ser ut för det ekonomiska, miljömässiga och det sociala arbetet idag. Många av de studerade företagen förhåller sig till teorin, även om de har potential att arbeta med teorierna i större utsträckning. Resultatet av denna studie är att det föreligger en gemensam svårighet för de studerade företagen, vilket är att integrera leverantörer och underleverantörer i CSR-arbetet för att uppnå ett hållbart inköp. Eftersom det exempelvis förekommer kulturella skillnader och lagstiftningar, kan det vara svårt att påverka leverantörerna. Därför ingår en del av företagen i samarbete med externa parter som granskar att leverantörerna förhåller sig till företagens krav och till de globala riktlinjerna. Genom att utöva inflytande på leverantörernas arbete och få dem att förstå hur kedjan tillsamman kan bidra till ett hållbart klimat, kan de skapa ett närmare samarbete för att företaget ska uppnå ett hållbart inköp.

Modebranschen står inför stora utmaningar då de är en av de mest resursintensiva och mest förorenade branscherna. Samtidigt blir miljöhoten allt större vilket gör att modeföretagen måste ta ansvar som går i linje med de globala hållbarhetsmålen. Därmed krävs det en förändring som gör att företagen är hållbara hela vägen. Vi ser idag en växande handel med en ständigt ökad efterfrågan, framförallt med en uppåtgående trend inom e-handel. Konsekvenserna av detta har inneburit ett stigande antal returer vilka blir allt mer komplexa. Trots den höga returgraden är returlogistiken en del av modeföretagens försörjningskedja som många gånger blir förbisedd. Vidare kan returlogistiken skilja sig åt mellan olika försäljningskanaler vilket sätter ytterligare press på företagen, särskilt då e-handeln växer. Det blir därmed mycket viktigt att hållbarhet är integrerat i alla led i försörjningskedjan, även returlogistiken, för att företagen ska kunna minimera branschens negativa konsekvenser på samhälle, miljö och ekonomi.  Tidigare forskning visar ett gap inom sambandet mellan modeföretagens returlogistik och hållbarhet. Det saknas även forskning kring drivkrafterna för att skapa en hållbar returlogistik, samt forskning som jämför returlogistiken mellan olika försäljningskanaler. Därför syftar denna studie till att utforska svenska modeföretags returlogistik och hur hållbarhet är integrerat i detta, samt deras drivkrafter för att arbeta hållbart med returlogistik. Då olika försäljningskanaler har olika förutsättningar och kan stå inför olika utmaningar med både returlogistik och hållbarhet så är delsyftet med studien att se om processerna och hållbarhetsarbetet skiljer sig mellan försäljning via e-handel och fysiska butiker. För att utföra detta har vi genomfört en kvalitativ studie med ett abduktivt angreppssätt för att få möjlighet att gå från teori till resultat och samtidigt vara öppna för möjligheten att ta in ny data och kunskap. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 10 svenska modeföretag.  Studiens syfte och problemformulering har besvarats genom vår kartläggning av svenska modeföretags arbete med returlogistik. Vi har konstaterat att hållbarhet idag är väl integrerat i försörjningskedjan men att det sker i olika grad och genom olika aktiviteter. Däremot finns det fortfarande en avsaknad av integrering i returlogistiken där företag har svårt att redogöra för hur hållbarhet faktiskt integreras. Detta trots att företagen har tydliga interna och externa drivkrafter till denna integrering. Avslutningsvis kan vi konstatera att returlogistiken skiljer sig åt för e-handel och fysisk butik, både ur ett process- och hållbarhetsperspektiv. Trots denna skillnad visar studiens resultat på en avsaknad av medvetenhet av denna problematik hos företagen.

Much has been researched on CSR and its meaning. This also applies to the purchasing function and its work. However, not much research has been done on the practical application of CSR and its problems and opportunities. The purpose of this report is to analyze how these issues and opportunities appear in relation to actors as well as stakeholders, such as suppliers and customers. The report is based on previous theories, among which journal articles have been used and on the other hand has been based on own researches, which the authors have done in six Swedish firms. The purpose of the report is of interest, since CSR is a fuzzy terminology, not least in the purchasing function. Describing the problems and possibilities that exist when the purchasing function practically applies CSR in interaction with suppliers can be a step closer and contribute to more sustainability. A closer step towards sustainability and a greener future is something in more demand than ever. The report treats the theory of sustainability in the purchasing function. Thus, its building blocks appear economic, social and environmental aspects as well as the responsibilities that the concepts give rise to. The report's results indicate that there are different types of problems and opportunities. They are distinguished in such a way that they occur more or less to a large extent among the responding firms. A conclusion shows that firms and their purchasing function must work together and with close relationships with their suppliers as well as customers in order to promote sustainability. An isolated actor can’t work sustainably on its own and depends on its supply chain. Another conclusion indicates that there are problems with both supplier and customer. Mainly, comprehensive requirements are the problem that occurs most, which in turn creates problems with the purchasing function's interaction with the supplier. The problem with the supplier is primarily in the form of non-compliance, or availability of requested products and services. The report also shows how the six responding firms differ, but they also match the basis of the theoretical framework. / Mycket har forskats på CSR och dess innebörd. Detta gäller även inköpsfunktionen och dess arbete. Dock har inte lika mycket forskats på inköpsfunktionens praktiska tillämpning av CSR och dess problematik och möjligheter. Denna rapports syfte är att undersöka hur denna problematik och möjligheter ser ut i samband med aktörer samt intressenter som leverantör och kund. Rapporten baseras på dels tidigare teorier där bland annat vetenskapliga artiklar använts och dels har baseringen varit på egen undersökning som författarna har gjort på 6 stycken producerande företag i Sverige. Rapportens syfte är av intresse då CSR kan upplevas som diffus, inte minst vid inköpsfunktionen. Att redogöra den problematik samt vilka möjligheter som finns då inköpsfunktionen praktiskt tillämpar CSR i interaktion med leverantör, kan vara ett steg och bidrag till mer hållbarhet. Ett närmare steg mot hållbarhet och en grönare framtid är något som efterfrågas mer än någonsin. Rapporten behandlar teori kring hållbarhet vid inköpsfunktionen. Således framkommer dess byggstenar, dvs. ekonomiska-, sociala-och miljömässiga aspekter samt de ansvar som begreppen ger upphov till. Rapportens resultat visar på att det finns olika typer av problematik och möjligheter. De olika typerna särskiljer sig på så vis att de förekommer mer eller mindre i omfattande grad bland de responderande företagen. En slutsats visar på att producerande företag och dess inköpsfunktion måste arbeta tillsammans och med nära relationer med sina leverantörer och kunder för att kunna främja hållbarhet. En isolerande aktör kan inte själv verka hållbart utan är beroende av sin försörjningskedja. En annan slutsats visar på att det finns problematik med både leverantör och kund. Främst är omfattande krav det problem som förekommer allra mest och som i sin tur skapar problematik på inköpsfunktionens interaktion med leverantör. Problematiken med leverantör förekommer främst i form av att krav inte kan tillmötesgås eller att det inte finns någon tillgänglighet på efterfrågade produkter och tjänster. Rapporten visar också på hur de sex responderande företag, både skiljer sig åt men också stämmer överens med det underlag som finns i den teoretiska referensramen.

Inom byggindustrin är det svårt att skapa standardiserade logistikprocesser eftersom det vid varje nytt bygge även skapas en ny organisation. Förutsättningarna skiljer sig även mellan olika byggen, vilket försvårar ett förbättringsarbete. Skanska Väg och Anläggning Norr fick under 2017 uppdraget att bygga om Vasaplan i centrala Umeå, och i september 2018 stod projektet klart. Ombyggnationen var i det stora hela ett mycket lyckat projekt, men efter färdigställandet av projektet har problem angående materialtillgång identifierats. Syftet med arbetet är att undersöka hur leveranser till en byggarbetsplats kan optimeras samt hurvida ett mellanlager kan underlätta hanteringen av leveranserna till byggarbetsplatsen. En jämförelse har gjorts där det har undersökts ifall det är mer lönsamt att använda sig av lagerhållning, eller endast av JIT-leveranser. Förhoppningen är att arbetet kan bidra till att Skanska i framtiden får ett mer standardiserat tillvägagångssätt vid planering av leveranser till byggarbetsplats av material som kräver liknande lagerhållning och transport som granithällar. För att lösa detta har två matematiska modeller använts; Anläggningslokaliseringsproblemet (ALP) samt en matematisk modell som optimerar placering av material på en lageryta. Två stycken produktionsflödesmodeller, JIT och EOQ, har även använts i beräkningarna. Resultatet från produktionsflödesmodellerna, JIT och EOQ, visar att JIT-leveranser med hjälp av en omlastningscentral alltid är den mest kostnadseffektiva lösningen då lageryta är en direkt kostnad för Skanska. I de fall lager inte är en direkt utgift för Skanska så rekommenderar den matematiska modellen för ALP en optimal användning av de lager som är tillgängliga. / For every new construction project, a new organisation is created. It is therefore a challenge for the construction industry to create standardized logistic processes. In addition, different construction projects have different traits, which results in further challenges for improvement efforts for the construction logistic processes. In 2017 Skanska Väg och Anläggning Norr did the reconstruction of Vasaplan in the central of Umeå, and in September 2018 the reconstruction project was done. The reconstruction was in its entirety a very successful project, however when the project was finished problems regarding material supply were identified. The aim of this paper is to analyze how deliveries to a construction site can be optimized and whether storage spaces can aid in the handling of deliveries to the construction site. A comparison has been made between storing material and using JIT-deliveries. The hope is to help Skanska in developing a more standardized approach when it comes to planning the deliveries of materials that has similar storage and transport conditions as the slabs of granite used. To solve this two mathematical models have been used; Facility location problem and a mathematical model that optimizes the placement of materials in a storage space. Two production flow models, JIT and EOQ, were also used when performing the calculations. The result from the production flow models, JIT and EOQ, show that JIT deliveries are always the most cost effective solution when storage space is a direct cost for Skanska, when used together with a logistics center. However, when storing is no extra expense for Skanska, the mathematical model for the Facility location problem suggests a optimal use of the storage spaces that are available.

The manufacturing industry is accountable for a significant amount of carbon emissions released, and manufacturers experience pressure from stakeholders to address the sustainability issues and contribute to the UN Sustainable Development Goals. However, the lack of verified frameworks to achieve a sustainable supply chain makes it difficult to revisit their supply chain strategies. This study benchmarks how manufacturing companies in Sweden achieve sustainability in their supply chains by examining the a priori and post-implementation factors required, as well as how the sustainability initiatives are structured. The study is a multiple case study, which started with a literature review to gain a relevant understanding of the research problem. Semi-structured interviews were held with seven case companies in different sectors in the manufacturing industry and with two environmental consultants. The findings prove that manufacturing companies achieve sustainability in their supply chains by combining a priori and post-implementation factors with aspects regarding the structure of the initiatives. Top management commitment and management providing the necessary means to drive the initiative are crucial a priori factors. Moreover, the findings demonstrate to define ownership of the tasks in the initiative and that top management should integrate sustainability in the business model and have a budget for sustainability initiatives. Prioritizing the activities with the largest value creation is important, where a materiality analysis facilitates. Training employees and management on sustainability, and encouraging the employees to find green improvements are necessary. Post implementation, adopting a circular process is critical, while also ensuring sufficient resources throughout the initiatives. Moreover, the findings highlight strict governance with clearly defined ownership over time, the more decentralized the better. A cross-functional organization is advantageous for achieving the above-mentioned factors. The reason for pursuing an initiative must be defined to enable clear goals. Backcasting and a materiality analysis are useful tools to create measurable goals accordingly, and the goals should be scientifically approved by the Science Based Target initiative. In the execution, using previous experiences on internal and external platforms aid the case companies with their goal conflict prioritization. Lastly, frequent follow ups are critical, where the follow-up process should follow international standards. It is necessary to have a defined process for follow ups and have traceable follow ups to view the progress. / Tillverkningsindustrin står för en betydande mängd av världens koldioxidutsläpp, och tillverkningsbolag blir alltmer pressade av intressenter att ta itu med hållbarhetsfrågorna och bidra till FN:s globala mål för hållbar utveckling. Bristen på verifierade ramverk för att uppnå en hållbar försörjningskedja försvårar för företag att se över deras hållbarhetsstrategier. Denna benchmarkingstudie om hur tillverkningsföretag i Sverige uppnår hållbarhet i sina försörjningskedjor undersöker de faktorer som krävs innan och efter en implementering av ett hållbarhetsinitiativ, samt hur initiativen är strukturerade. Fallstudien började med en litteraturundersökning för att få relevant förståelse och kunskap om forskningsproblemet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju fallföretag inom olika sektorer i tillverkningsindustrin och med två miljökonsulter. Resultaten visar att tillverkningsföretag uppnår hållbarhet genom att kombinera kritiska faktorer innan och efter utförandet, samt att följa aspekter som rör initiativens struktur. Engagemang från högsta ledningen som ger nödvändiga medel för att driva initiativet är avgörande innan implementeringen. Dessutom visar resultaten att fallföretagen och högsta ledningen bör integrera hållbarhet i affärsmodellen och ha en budget för hållbarhetsinitiativ. Att prioritera aktiviteter med störst värdeskapande är viktigt, där en väsentlighetsanalys underlättar. Det är nödvändigt att utbilda medarbetarna och ledningen inom hållbarhet och uppmuntra de anställda att hitta miljöförbättringar. Efter implementeringen är det avgörande att arbeta i en cirkulär process, samtidigt som det säkerställs tillräckligt med resurser genom hela initiativet. Dessutom visar resultaten att en strikt styrning med tydligt definierat ägarskap över tid är essentiellt, och ju mer decentraliserat desto bättre. En tvärfunktionell organisation är fördelaktig för att uppnå ovan nämnda faktorer. Anledningen till att driva ett initiativ måste definieras för att möjliggöra tydliga mål. Backcasting och väsentlighetsanalyser är användbara verktyg för att skapa mätbara mål utifrån, samt att målen bör vara vetenskapligt godkända i enlighet med Science Based Target initiative. Under genomförandet anser fallföretagen att det är viktigt att beakta tidigare erfarenheter av att driva hållbarhetsinitiativ, då det underlättar målkonfliktprioriteringen. Slutligen är frekventa uppföljningar kritiska, där uppföljningsprocessen bör följa en internationell standard. Det är även nödvändigt att ha en definierad och spårbar process för uppföljningen för att tydligt se framstegen.