Titel: Ett ramverk för miljökrav och dess uppföljning av transportleverantörer Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE25E, VT16 Författare: Anna Jarenfors, Philip Karlsson, Albin Persson Handledare: Petra Andersson Bakgrund: Hållbarhet delas in i de sociala, ekologiska och ekonomiska dimensionerna. Kraven på de ekologiska och sociala dimensionerna har utvecklats avsevärt då flera aktörer sätter stor press på företag att ta ett större miljö- och socialt ansvar. Den pågående hållbarhetsrörelsen kräver att företag utvidgar sitt fokus utöver traditionella ekonomiska mål till en hållbar metod. Transportaktiviteter är en stor del av företags logistikverksamhet. Vägtransport är en av de största miljöbovarna vilket har lett till att en minskning av vägtransportens utsläpp blivit en fråga som transportindustrin måste ta itu med. Vid upphandling av tjänster som har en betydande miljöpåverkan är det viktigt att ställa miljökrav på leverantören. Det mest lämpliga sättet att mäta nivån av miljöpåverkan är genom att använda indikatorer, vilket är variabler som är skapade för att förklara en situation eller tidstrend. Syfte: Studiens syfte är att identifiera vilka miljöindikatorer företag använder sig av, vilka miljökrav företag ställer på deras transportleverantörer för vägtransport och hur miljökraven följs upp. Syftet är även att skapa ett ramverk för vilka miljökrav ett företag kan ställa på deras transportleverantörer samt hur miljökraven kan följas upp. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med ett abduktivt angreppssätt för att besvara studiens frågeställning och syfte. Den teoretiska referensramen består av litteratur samt tidigare vetenskapliga studier. Insamling av empiriskt material har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex företag inom transport- och tillverkningsindustrin samt genom sekundärdata som hållbarhetsrapporter och interna dokument från företagen. Slutsats: Företag är inte specifika när de ställer miljökrav och följer upp sina leverantörer. Författarna har utifrån detta skapat ett ramverk med miljöindikatorerna tonkilometer, fordonskilometer, fyllnadsgrad, EcoDriving, energieffektiva fordon och drivmedel. De ska enligt författarna stå med i den leverantörskod som leverantörerna skriver under och den ska följas upp årligen.

Hållbarhetscertifieringssystem är något som kommit att användas i allt större utsträckning sedan införandet i Sverige under 2000-talet. Idag ökar antalet hållbarhetscertifieringar kraftigt för projekt i fastighetsbranschen medan anläggningsbranschen enbart certifierat ett fåtal. Orsakerna till den intressanta utvecklingen har studerats genom att ta reda på hur anläggningsbranschens beställare i offentlig sektor ska kunna ställa krav på användning av hållbarhetscertifieringssystem utan att strida mot lagen om offentlig upphandling (LOU). Studien har bedrivits i form av litteratur- och intervjustudie. Intervjuer har genomförts med olika aktörer i branschen med syfte att erhålla en branschenig åsikt kring hur man bör ställa krav på användning av hållbarhetscertifieringssystem i offentliga upphandlingar. Studien har även behandlat hur aktörerna följer upp och utvärderarar arbetet. Litteraturstudien analyserar tidigare arbeten i ämnet och utvärderar upphandlingar där man ställt krav på hållbarhetscertifieringssystem. De övergripande slutsatser som kan dras av arbetet är: Branschen efterfrågar ett standardiserat ramverk för hur kraven ska formuleras. Offentliga beställare bör upphandla likadant, oavsett var i Sverige de befinner sig. Fler pilotprojekt måste genomföras för att finna hur man uppnår maximal nytta med hållbarhetscertifieringssystemen. Branschen vill se tydligare och mer mätbara krav. För att inte strida mot LOU kan beställare formulera funktionskrav baserade på manualen till det hållbarhetscertifieringssystem man vill använda sig av. Beställare har få skäl till att oroa sig för överklaganden, då få upphandlingar överklagats på grund av hållbarhetsrelaterade krav. Det är viktigt med tydligt formulerade krav där val av hållbarhetscertifieringssystem, specificerade kriterier samt nivå framgår. Efter nya EU-direktiv kommer en uppdatering av LOU träda i kraft 2016 med avsikt att göra det enklare att ställa krav på hållbarhetscertifieringssystem. / Sustainability rating schemes has come to be used extensively since it´s arrival to Sweden during the 21th century. Today, the number of sustainability certifications increases for projects in the construction industry while only a few projects has been certified in the civil engineering industry. The reasons of the interesting development has been studied by investigating how the construction industry clients in the public sector should be able to claim use of sustainability rating schemes without infracting the Swedish public procurement act. The study has been conducted by literature- and interview research. Interviews were conducted with various stakeholders in the industry. The purpose was to obtain an unambiguous opinion of how clients should require use of sustainability rating schemes in public procurements. The study also discussed how stakeholders monitor and evaluate their work. The literature research analyzes previous work in the topic and evaluates procurements which contains requirements of sustainability rating schemes. The overall conclusions from this study is: • The industry demands a standardized framework about how to phrase requirements. Public clients should procure likewise, regardless of their location in Sweden. • More pilot projects must be implemented to find out how to achieve maximum benefit with sustainability rating schemes. • The industry wants more clear and measurable requirements. • Not to be contrary to the Swedish public procurement act, clients can phrase functional requirements based on the manual of the sustainability rating scheme they wish to use. • The clients should not worry about appeals, since appealed procurements because of sustainability requirements is rare. It is important to have clearly phrased requirements where the choice of sustainability rating scheme, specified criteria and level is clarified. • By the new EU-directives comes an update of the Swedish procurement act, which will enforce in 2016 with the intention of making it easier to set requirements for sustainability rating schemes.

Den offentliga upphandlingen i Sverige är ett omfattande område både juridiskt och ekonomiskt. Lagen är tänkt att vara ett precist redskap för att skapa klara riktlinjer för både den upphandlande myndigheten och för de anbudsläggande leverantörerna. Bristande kunskap och erfarenhet på området leder dock till att domstolar tvingas avgöra fall där lagen har misstolkats eller dess regler inskränkts. Implementering av ett flertal EU-direktiv på området har resulterat i dagens Lag (2016:1145) om offentlig upphandling. Syftet med lagen är att skapa en effektiv konkurrens på marknaden för omsättning av varor och tjänster inom den offentliga sektorn. Det är en bitvis komplex lagstiftning med ett flertal grundläggande principer som ska respekteras och följas. På senare år har vikten av miljöhänsyn i samband med (offentlig) upphandling fått ökad betydelse. Det leder till att både social- och miljöaspekter har fått betydelse för processen. Upphandlare har ett större utrymme att använda dessa aspekter som utvärderingskriterier. Det har medfört ytterligare problem med lagens tolkning. Miljökrav kan försvåra möjligheten för leverantörer att kunna ses som likvärdiga i förhållande till lokala leverantörer som kan ha lättare att uppfylla ett sådant miljökrav. En möjlig konsekvens av de ökade kraven på miljöhänsyn är att andra principer, t.ex. principen om likabehandling, inskränks. Principens stora betydelse för rättvisa i upphandlingsprocessen har emellertid fastslagits i praxis såväl i Sverige som i andra EU-länder. Ett annat problem på området är att det kantats av korruption och maktmissbruk. Risken för maktmissbruk och korruption är som störst i direktupphandling, där man kan välja sin leverantör direkt utan att göra en konkurrensutsättning. Risken för korruption är också större på mindre orter där vänskapsrelationer ofta har en större betydelse. Principen om likabehandling är central inom offentlig upphandling och ses som oklar, eftersom den inte står uttryckligen i lagen. Däremot har domstolar, både i Sverige och i övriga EU-länder, genom praxis klargjort principens mycket stora betydelse för rättvisa i upphandlingsprocessen.

The building and plant sectors represent a large part of Sweden’s energy use. Putting energy requirements in public procurement as a tool for reducing energy consumption in the building and plant sectors is therefor an opportunity that operators can take advantage of. The aim of this thesis was to map the energy requirements in procurement that operators in the public sector use today in building and plant projects. The analysis was made with respect to if the energy requirements corresponded to the parts with large energy use in building and plant projects and also in which way energy requirements in procurement are written in the contract. From the mapping were also good examples further investigated to serve as recommendations to operators who want to develop their work with energy requirements in procurement. The study show that participants in the building sector use the greatest number of energy requirements in the operational phase of the building, which studies have shown to be the phase with greatest energy use. The plant sector uses most energy requirements for fuel, vehicles and machinery used in the construction phase. Building materials are also a major energy user in both sectors, but neither of them has energy requirements for that. Both sectors consider more requirements on the service that the contractor shall perform than on the contractor. The study also shows that efforts to make sure that the requirements are fulfilled are a critical point where there are major flaws today. The best operators identified in case studies are Dalarna County, Akademiska Hus, Transport Administration and Tyreso municipality. Based on the mapping, these operators all proved to have distinctive energy requirements or working method with energy requirements in contracts.

Examensarbetet har utförts på Saab Security and Defence Solutions i Arboga. Syftet med arbetet har varit att ta fram nya miljökrav för stativlådor med innehållande elektronikutrustning som behövs för upprättandet av en mobil flygplats, samt att ta fram lösningar för hur dessa miljökrav kan uppfyllas. Arbetet begränsades till att främst undersöka nya miljökrav för stativlåda AP-F (innehåller elektronik för kommunikation) som är en av stativlådorna. Tanken är dock att analysen och lösningarna ska kunna tillämpas på övriga stativlådor. Den elektroniska utrustningen inuti stativlådorna producerar värme som måste föras bort för att inte riskera att tillförlitligheten försämras hos utrustningen. Rapporten belyser problemen med att använda sig av inkapslad elektronik i områden med mycket sand och damm samt extrema lufttemperaturer. Genom analys av området och egna krav från Saab AB har en kravspecifikation tagits fram som belyser exakt vad stativlådorna måste klara av. Saab AB:s egna krav var bland annat att se över möjligheten av att inte använda ett kylningsaggregat. Detta studerades genom termodynamiska analyser och praktiska tester. Slutsatsen blev att det inte är möjligt i dagsläget då den nuvarande elektroniska utrustningens maximala arbetstemperatur är lägre än lufttempereraturen där AP-F lådorna är avsedd att vara operativa. Alternativen är att antingen byta ut den elektroniska utrustningen mot mer temperaturtålig eller att använda sig av ett kylningsaggregat för att sänka temperaturen inuti AP-F lådorna. Olika typer av kylningsmetoder för den inkappslade elektroniken har studerats för att kartlägga deras för- och nackdelar. Ett slutet system där inget luftutbyte mellan in-och utsidan på stativlådorna förekommer är att föredra för att förhindra sand och damm från att skada elektroniken. Analys av olika kylningsaggregat visade att termoelektriska kylningsaggregat inte är tillräckligt effektiva för kylning av AP-F lådorna med nuvarande elektroniska utrustning. Kompressorbaserade kylningssystem klarar av att kyla AP-F lådorna men till följd av att mer underhåll och tillsyn krävs. Rapporten belyser även möjligheterna att använda ett slutet system för användning av passiv kylning i fall att den elektroniska utrustningen byts ut. Vårt förslag är då att använda kylflänsar för att öka ytarean och därmed få en effektivare värmeavledning från stativlådan. På så sätt kan temperaturökningen inuti stativlådan minskas.

Uppsala kommun upphandlar årligen varor och tjänster för cirka 2,5 miljarder kronor (Svenskt näringsliv 2011). Ett sätt för kommunen att påverka leverantörer och företags miljöstandard är att utnyttja styrkraften som finns i offentliga upphandlingar. Genom att ställa höga miljökrav vid upphandlingar kan Uppsala kommun bidra till en mer hållbar samhällsutveckling. Kommunen har som målsättning att höja dagens miljökrav men för att genomföra en höjning är det väsentligt att först göra en marknadsanalys för att se om marknaden faktiskt klarar av högre krav. Denna uppsats är en analys av transportsektorn i Uppsala kommun med fokus på tyngre fordon över 3,5 ton. Syftet är att ge rekommendationer till Uppsala kommun gällande vilka krav marknaden tål och hur de ska utforma sina upphandlingar för att främja högre miljöstandarder. Studien baseras på intervjuer med Uppsala kommun samt fyra transportföretag som deltagit i upphandlingar med kommunen tidigare. För att undersöka vilken nivå marknaden klarar av har Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier används som grund. Slutsatsen blev att marknaden i dagsläget endast skulle klara av en höjning av miljökraven inom ett område. Studien visar på att det finns möjligheter för kommunen att påverka marknaden, men att det då krävs väl utvecklade incitament samt bra upphandlingsförfaranden för att påverka marknaden till att investera i mer miljövänlig teknik. Studien visar också att den bästa strategin för kommunen är att acceptera en högre kostnad som i ett längre perspektiv bidrar till minskade utsläpp och därmed större samhällsnytta. De incitament kommunen bör använda sig av vid upphandlingar är långa avtalstider samt rangordningssystem baserat på miljöstandard. Generellt sett ger avtal inom den privata sektorn mer betalt vilket tyder på att kommunen kan behöva öka sin ersättning.

Att ställa miljökrav i kollektivtrafikupphandling av buss är idag en naturlig del av offentlig upphandling. Miljökrav kan beaktas på olika sätt, men förekommer framför allt i upphandlingsdokumentet genom krav på tekniska specifikationer eller vid fullgörande av kontrakt, men även som tilldelningskriterium vid tilldelning av kontrakt. Kraven följer av det paradigmskifte som har gällt sedan EU i början på 2000-talet förde fram miljömässig utveckling som ett av de viktigaste målen för hela unionen. Miljöhandlingsprogram som Europa 2020har påverkat upphandlingslagstiftningen i hög grad. LOU-direktivet och direktivet om rena fordon tvingar idag kollektivtrafikmyndigheterna till att succesivt ställa allt högre krav. En förutsättning för att ställa höga krav är att de går att kontrollera, är tydligt utformade, överensstämmer med de allmänna principerna samt följer EU:s regler för konkurrens. Målet med miljökraven är att kunna kombinera effektiva miljöåtgärder till den lägsta möjliga kostnaden för det offentliga.    För att få till en lyckad och miljöanpassad upphandling krävs ett gediget planeringsarbete och analys av den egna verksamheten. Kraven ska utformas på ett objektivt sätt som möjliggör kontroll. Trots det, finns det ingen skyldighet för myndigheten att kunna uppvisa att kraven leder några faktiska resultat för miljön. Detta sänder dåliga signaler och riskerar att utarma den potential som den offentliga sektorn har att genom beaktande av miljöhänsyn i upphandling driva på för minskade utsläpp och miljöinnovation. Incitamenten till att ställa miljökrav kan därmed försvinna om det inte spelar någon roll huruvida kraven leder till positiva miljöeffekter eller inte.    I uppsatsen har det konstaterats att gällande rätt ger ett brett urval av möjligheter att ställa miljökrav i upphandling som avser kollektivtrafik med buss. Samtidigt har det uttryckts en oro hur lagstiftningens syfte inte lever upp till sin ändamålsenlighet och att de åtgärder som vidtagits för att minska utsläppen av miljöfarliga ämnen inte har gett tillräcklig effekt. Det ges i uppsatsen förslag att på nationell nivå avskaffa den s.k. börregeln eftersom den inte fyller någon funktion utan snarare begränsar möjligheterna för kollektivtrafikmyndigheter i Sverige att ställa miljökrav. Numera är majoriteten av alla krav obligatoriska vilket inte minst bekräftas i de regionala kollektivtrafikavtalen. Förslag på att införa enbart obligatoriska miljökrav har lagstiftarna tidigare uttryckt som icke-önskvärt. Sådana ståndpunkter följer bl.a. av de omständigheter och förutsättningar som rådde tidigare och som grundar sig på den praxis som utvecklades i början av sekelskiftet. Därför bör lagstiftningen reformeras och moderniseras så den följer av de antagna miljömål som EU gemensamt med medlemsländerna har utarbetat. Kollektivtrafikmyndigheterna är redan idag skyldiga att beakta livscykelkostnader antingen som teknisk specifikation eller som tilldelningskriterium. Därför borde det inte vara en omöjlighet att åtminstone på ett nationellt plan införa obligatoriska miljökrav i alla, eller åtminstone i de delar där upphandlingens art motiverar det. / Environmental requirements in procurement of public transports regarding coaches is nowadays a natural part of public procurement. These requirements can be considered in different ways but is mainly found in the procurement document through requirements for technical specifications or for fulfilment of contract, but can also be used as an award criterion when awarding contracts. The demands follow from the paradigm shift that has been placed since the EU in the early 2000’s decided that environmental development was going to be considered as one of the most important objectives of the entire union. Environmental action programs such asEurope 2020have had a significant impact on procurement legislation. The LOU Directive and the Clean Vehicles Directive are now forcing the public transport authorities to impose ever higher demands for environmental effects. A prerequisite for setting high standards is that they can be controlled, clearly framed, compatible with the general principles and complies with the EU competition rules. The aim of the environmental requirements is to combine the highest effect of environmental measures at the lowest cost to the public.    In order to achieve a successful and environmentally adapted procurement a thorough planning and analysis of the activities is required. The requirements must be designed in an objective way that allows control for the authority. Despite this, there is no obligation for the authority to declare that the requirements have led to any actual results regarding the environment. This sends out a bad signal and risks depleting the potential that the public sector has to drive towards reducing emissions and strengthen environmental innovation. The incentives of setting environmental requirements might therefore disappear if it does not matter whether it leads to positive environmental effects or not.    In the essay it has been found that the applicable law provides a wide range of opportunities to set environmental requirements in procurement concerning public transportation by coach. Nevertheless, concerns have been expressed about how the purpose of the legislation does not live up to its effectiveness and that measures taken to reduce emissions of environmentally hazardous substances have not proved to be enough sufficient. In the essay there is a propose to abolish the so-called should rule on a national level because it does not fulfil any real function but rather limits the opportunities for public transport authorities in Sweden to set up high standards for environmental requirements. Today, the majority all requirements are compulsory, which the regional public transport agreements demonstrate. Proposals to impose solely mandatory environmental requirements have previously been expressed by the legislators as undesirable. Such positions come from former circumstances and conditions originating from practice that was developed at the beginning of this Century. Therefore, the legislation should be reformed and modernized so that it follows from the adopted environmental goals that the EU has jointly established with its member states. The public transport authorities are already obliged to consider life cycle cost either as a technical specification or as an awarded criterion. Consequently, it should not be impossible to impose mandatory environmental requirements at all levels nationally, or at least in the magnitude that can be justified through the legislation.

<p>Eftersom dagens kunder blir allt mer miljömedvetna har det blivit vanligare att företag visar miljöhänsyn inom någon del av sin verksamhet. Denna studie undersöker företag i deras roll som leverantörer och även deras kunder i form av andra företag, offentlig förvaltning och organisationer. Studien beskriver hur miljöhänsyn påverkar inköpssituationen mellan ett företag och en annan verksamhet, samt vilka miljökrav som kunderna ställer. Fokus för studien är möbelindustrin. Tre företag som säljer kontorsinredning har valts ut att representera leverantörerna.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader mellan de miljökrav som kunderna ställer och de miljöhänsyn som ett företag erbjuder. Frågeställningar som tas upp i uppsatsen är: Vilka miljöhänsyn erbjuder företagen? Vilka krav ställer kunderna? Finns det en skillnad mellan det som erbjuds och det som eftersöks? Finns det en skillnad mellan olika kundgrupper?</p><p>Studien utfördes genom en elektronisk enkätundersökning hos både kunder och leverantörer. En enkät valdes eftersom den tillät ett större urval svaranden än vad andra metoder skulle ha gjort.</p><p>Resultatet visar att flertalet kunder har krav på miljöhänsyn samt att alla leverantörer har ett miljöarbete och erbjuder någon form av miljöhänsyn. De generella krav som kunderna ställde överensstämde med dem som erbjöds av leverantörerna. Det fanns dock miljöhänsyn som kunderna ville ha men som inte erbjöds och även företag som erbjöd miljöhänsyn som inte krävdes. Det fanns även en skillnad mellan kundgrupperna både avseende vilka miljökrav som ställdes och i vilken omfattning de ställdes.</p><p>För att gå djupare in på de faktorer inom leverantörernas organisationer som orsakar skillnaden mellan kunder och leverantörer behövs vidare forskning. Det behövs även kvalitativa studier som fokuserar på skälen till att miljökrav ställs respektive inte ställs samt vad som står bakom utbudet av miljöhänsyn.</p> / <p>Corporations today frequently show environmental considerations in their activities. This thesis describes a study of corporations in their role as suppliers and also their customers consisting of other corporations, public administration and non-governmental organisations. The interest of the study lies in how environmental issues surface in the procurement situation between a corporation and other organisations, both from the view of how corporations show their environmental considerations but also by the kind of environmental demands customers pose. The focus of the study is the furniture industry. Three corporations selling office equipment were chosen to represent the suppliers.</p><p>The aim of the thesis is to examine potential differences between the environmental demands of the customers and the environmental considerations stemming from the corporations. The research questions are: which environmental considerations are offered? Which kinds of environmental demands are posed? Is there a difference between what's offered and what's demanded? Is there a difference between customer groups?</p><p>The study was performed through an electronic questionnaire survey for both customers and suppliers. A questionnaire was chosen as it allowed a bigger sample of respondents than other methods.</p><p>The result shows that among both the customers and the suppliers, those that have environmental management dominate the sample and the same ones tend to show or demand environmental considerations. The general demands that customers posed aligned with the considerations the suppliers offered, but there were issues about which the customers were concerned that the suppliers didn't address. There were also differences between the various customer groups, not only concerning what kind of environmental demands they had but also to what extent environmental demands were posed at all.</p><p>Future research would be useful to further develop the knowledge of the factors within the suppliers' organisations that create differences between customers and suppliers. A qualitative approach that investigates the reasons behind the environmental demands and considerations is recommended.</p>

Eftersom dagens kunder blir allt mer miljömedvetna har det blivit vanligare att företag visar miljöhänsyn inom någon del av sin verksamhet. Denna studie undersöker företag i deras roll som leverantörer och även deras kunder i form av andra företag, offentlig förvaltning och organisationer. Studien beskriver hur miljöhänsyn påverkar inköpssituationen mellan ett företag och en annan verksamhet, samt vilka miljökrav som kunderna ställer. Fokus för studien är möbelindustrin. Tre företag som säljer kontorsinredning har valts ut att representera leverantörerna. Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella skillnader mellan de miljökrav som kunderna ställer och de miljöhänsyn som ett företag erbjuder. Frågeställningar som tas upp i uppsatsen är: Vilka miljöhänsyn erbjuder företagen? Vilka krav ställer kunderna? Finns det en skillnad mellan det som erbjuds och det som eftersöks? Finns det en skillnad mellan olika kundgrupper? Studien utfördes genom en elektronisk enkätundersökning hos både kunder och leverantörer. En enkät valdes eftersom den tillät ett större urval svaranden än vad andra metoder skulle ha gjort. Resultatet visar att flertalet kunder har krav på miljöhänsyn samt att alla leverantörer har ett miljöarbete och erbjuder någon form av miljöhänsyn. De generella krav som kunderna ställde överensstämde med dem som erbjöds av leverantörerna. Det fanns dock miljöhänsyn som kunderna ville ha men som inte erbjöds och även företag som erbjöd miljöhänsyn som inte krävdes. Det fanns även en skillnad mellan kundgrupperna både avseende vilka miljökrav som ställdes och i vilken omfattning de ställdes. För att gå djupare in på de faktorer inom leverantörernas organisationer som orsakar skillnaden mellan kunder och leverantörer behövs vidare forskning. Det behövs även kvalitativa studier som fokuserar på skälen till att miljökrav ställs respektive inte ställs samt vad som står bakom utbudet av miljöhänsyn. / Corporations today frequently show environmental considerations in their activities. This thesis describes a study of corporations in their role as suppliers and also their customers consisting of other corporations, public administration and non-governmental organisations. The interest of the study lies in how environmental issues surface in the procurement situation between a corporation and other organisations, both from the view of how corporations show their environmental considerations but also by the kind of environmental demands customers pose. The focus of the study is the furniture industry. Three corporations selling office equipment were chosen to represent the suppliers. The aim of the thesis is to examine potential differences between the environmental demands of the customers and the environmental considerations stemming from the corporations. The research questions are: which environmental considerations are offered? Which kinds of environmental demands are posed? Is there a difference between what's offered and what's demanded? Is there a difference between customer groups? The study was performed through an electronic questionnaire survey for both customers and suppliers. A questionnaire was chosen as it allowed a bigger sample of respondents than other methods. The result shows that among both the customers and the suppliers, those that have environmental management dominate the sample and the same ones tend to show or demand environmental considerations. The general demands that customers posed aligned with the considerations the suppliers offered, but there were issues about which the customers were concerned that the suppliers didn't address. There were also differences between the various customer groups, not only concerning what kind of environmental demands they had but also to what extent environmental demands were posed at all. Future research would be useful to further develop the knowledge of the factors within the suppliers' organisations that create differences between customers and suppliers. A qualitative approach that investigates the reasons behind the environmental demands and considerations is recommended.

Att ställa miljökrav inom leverantörskedjorna har blivit allt vanligare i takt med ökat miljöarbete. Det är dock bristfälligt dokumenterat hur väl eventuella miljökrav uppfylls kedjan igenom. För att organisera miljöarbetet har strategier uppkommit vilka tar hänsyn till kedjans miljöpåverkan, såsom Green Supply Chain Management (GSCM). Genom en fallstudie kartlades vilka miljökrav som ställdes, om kraven var konsekventa längs leverantörskedjan och hur kraven kunde relateras till företagens övriga miljöarbete. Fallstudien hade sin utgångspunkt i Liljeholmens Stearinfabriks AB med fokus på värmeljuskoppens leverantörskedja. Genom en semistrukturerad intervju har företagen inom kedjan svarat på frågor kring bl.a. miljökrav. Dessutom har en LCA gjorts på värmeljuskoppen för att se huruvida miljökraven var adekvata med tanke på produktens miljöpåverkan. Resultatet visade att företagen ställde miljörelaterade krav. Dessa krav berörde främst leverantörens allmänna miljöarbete snarare än själva produkten. Typen av ställda krav var ej konsekvent med företagens miljöarbete. LCAn visade på att produktens största miljöpåverkan härrör från aluminiumet. Miljökraven borde således inriktas på större andel återvunnet material.