Hållbarhetscertifieringssystem är något som kommit att användas i allt större utsträckning sedan införandet i Sverige under 2000-talet. Idag ökar antalet hållbarhetscertifieringar kraftigt för projekt i fastighetsbranschen medan anläggningsbranschen enbart certifierat ett fåtal. Orsakerna till den intressanta utvecklingen har studerats genom att ta reda på hur anläggningsbranschens beställare i offentlig sektor ska kunna ställa krav på användning av hållbarhetscertifieringssystem utan att strida mot lagen om offentlig upphandling (LOU). Studien har bedrivits i form av litteratur- och intervjustudie. Intervjuer har genomförts med olika aktörer i branschen med syfte att erhålla en branschenig åsikt kring hur man bör ställa krav på användning av hållbarhetscertifieringssystem i offentliga upphandlingar. Studien har även behandlat hur aktörerna följer upp och utvärderarar arbetet. Litteraturstudien analyserar tidigare arbeten i ämnet och utvärderar upphandlingar där man ställt krav på hållbarhetscertifieringssystem. De övergripande slutsatser som kan dras av arbetet är: Branschen efterfrågar ett standardiserat ramverk för hur kraven ska formuleras. Offentliga beställare bör upphandla likadant, oavsett var i Sverige de befinner sig. Fler pilotprojekt måste genomföras för att finna hur man uppnår maximal nytta med hållbarhetscertifieringssystemen. Branschen vill se tydligare och mer mätbara krav. För att inte strida mot LOU kan beställare formulera funktionskrav baserade på manualen till det hållbarhetscertifieringssystem man vill använda sig av. Beställare har få skäl till att oroa sig för överklaganden, då få upphandlingar överklagats på grund av hållbarhetsrelaterade krav. Det är viktigt med tydligt formulerade krav där val av hållbarhetscertifieringssystem, specificerade kriterier samt nivå framgår. Efter nya EU-direktiv kommer en uppdatering av LOU träda i kraft 2016 med avsikt att göra det enklare att ställa krav på hållbarhetscertifieringssystem. / Sustainability rating schemes has come to be used extensively since it´s arrival to Sweden during the 21th century. Today, the number of sustainability certifications increases for projects in the construction industry while only a few projects has been certified in the civil engineering industry. The reasons of the interesting development has been studied by investigating how the construction industry clients in the public sector should be able to claim use of sustainability rating schemes without infracting the Swedish public procurement act. The study has been conducted by literature- and interview research. Interviews were conducted with various stakeholders in the industry. The purpose was to obtain an unambiguous opinion of how clients should require use of sustainability rating schemes in public procurements. The study also discussed how stakeholders monitor and evaluate their work. The literature research analyzes previous work in the topic and evaluates procurements which contains requirements of sustainability rating schemes. The overall conclusions from this study is: • The industry demands a standardized framework about how to phrase requirements. Public clients should procure likewise, regardless of their location in Sweden. • More pilot projects must be implemented to find out how to achieve maximum benefit with sustainability rating schemes. • The industry wants more clear and measurable requirements. • Not to be contrary to the Swedish public procurement act, clients can phrase functional requirements based on the manual of the sustainability rating scheme they wish to use. • The clients should not worry about appeals, since appealed procurements because of sustainability requirements is rare. It is important to have clearly phrased requirements where the choice of sustainability rating scheme, specified criteria and level is clarified. • By the new EU-directives comes an update of the Swedish procurement act, which will enforce in 2016 with the intention of making it easier to set requirements for sustainability rating schemes.

I takt med byggbranschens ökade miljöengagemang uppmärksammas allt fler områden som är i behov av energieffektiviseringsåtgärder. De olika parterna har vid olika skeden av byggprocessen olika ansvar och förutsättningar.   Genom att ställa fler krav vid upphandlingsskedet kan beställare i samarbete med huvudentreprenörer och även aktörer längre ner i ledet skapa en grönare byggarbetsplats. Fastighets AB Brostaden som är ett fastighetsbolag i Storstockholm vill i sin roll som beställare undersöka de krav som är rimliga och aktuella att ställa vid en upphandling.   Med detta som utgångspunkt är syftet med rapporten att undersöka effektiviseringsåtgärder som går att vidta gällande byggbodar och transporter till och från byggarbetsplatsen. Målet är att arbetet ska mynna ut i konkreta upphandlingskrav. Visionen är att i rollen som beställare skapa incitament för entreprenörer och att denna rapport ska ligga som grund för Brostadens fortsatta arbete mot en grönare byggprocess.   I Sverige finns det idag drygt 40 000 byggbodar och de bodar som i störst utsträckning använts är något som i rapporten benämnts vid standardbodar. Dessa är bodar som använts sedan 1990-talet och där inga energieffektiviseringsåtgärder vidtagits. Det finns flertalet åtgärder som går att vidta dock beror detta på respektive åtgärds lönsamhet. I rapporten undersöks vilka åtgärder som anses vara lönsamma samt vilka krav beställaren utifrån dessa åtgärder kan ställa.   Transporter står för en stor del av Sveriges totala utsläpp. Utsläppens omfattning beror på faktorer som berör transportfordonen samt den logistiska planeringsprocessen. I rapporten kopplas förekommande problem samman med aktuella åtgärder samt konkreta exempel på besparingspotential. / Due to an increased interest in a greener built environment and with the construction industry increasing its environmental commitment, more energy efficiency measures are being taken in those areas in need. Different parties have different responsibilities in the construction process   Higher standards in the procurement of contractors and subcontractors concerning energy efficiency will result in collaboration between different parties and can resolve in a more energy efficient construction process. In the role as the project owner and as a real estate company, Fastighets AB Brostaden wants to investigate further feasible standards during procurement.   The main goal, on this basis, is to evaluate feasible efficiency measures regarding construction barracks and transportation. The report shall culminate in specific procurement requirements. The vision is to from the owner’s perspective create incentives for the contractors and subcontractors and to act as the foundation for further work towards a more energy efficient construction process.   There are about 40,000 construction barracks in Sweden and the most frequently used barracks are in the report termed as standard barracks. These are barracks used since the 1990 century and in which no energy efficiency measures have been taken. Even though there are many possible efficiency measures to be taken, few are profitable. This report examines which measures that are considered to be profitable and what requirements that are feasible to set within the procurement of contractors. The transportation of goods is responsible for a large part of Sweden's total emissions. The amount of emissions is affected by the choice of transport vehicles but also the overall planning. The report links occurring problems and associates them with current measures and possible savings.

The need for carbon emission reduction is a pressing concern, particularly in the construction sector, which demands innovative and sustainable solutions. Public clients play a crucial role due to their ability to set demands and requirements that help to achieve national and regional carbon reduction goals. However, carbon management efforts face challenges and necessitate the identification of problem areas and solutions. This thesis examines a Swedish public client, the Administration for Extended Metro, through three projects executed by international construction contractors. Notably, the new metro has a long-term vision for carbon management and aims for a 25% reduction in emissions at all stages of the metro extension projects. The aim of the study is to identify the challenges and motivations influencing the achievement of carbon reduction targets in the construction stages of public infrastructure projects. The scope includes an exploration of the dynamics of cooperation between Swedish public clients and international contractors, examining the effectiveness of procurement requirements, collaboration and management practices in fostering knowledge sharing and learning. Due to the nature of the study, a qualitative approach was adopted. A literature review was conducted to understand the background of carbon reduction in the construction industry. The theory focused on prior research on learning and knowledge sharing, which facilitated the formulation of the created analytical framework for this thesis. Empirical data was gathered through document analysis and semi-structured interviews with the client and contractor representatives involved in the projects. Based on the results of the study, it is evident that the Administration is developing requirements, which still need further clarification and detail. Additionally, improvements are necessary to the process to attract and select suitable contractors. The study identifies specific challenges in knowledge exchange and learning at intra- and inter-organisational levels and highlights the role of individuals in carbon management efforts. In addition, more general challenges were outlined for actors to consider when it comes to carbon reduction efforts during a collaboration between public organisations and international contractors. The study outlines seven groups of challenges faced during the execution of the new metro projects: resource and expertise deficits, skill and knowledge gaps, the interrelation of carbon and the iron triangle, cultural differences and intra-organisational relationships, engagement and resistance, organisational alignment and communication complexities, and industrial restrictions. In conclusion, the client should clarify their intended role in the projects, deciding whether to adopt the role of an educator to guide contractors' knowledge development, thereby enhancing the effectiveness of carbon management efforts. The recommendations emphasise the need for improved work practices at the project level, and the implementation of internal knowledge and learning management systems at the organisational level. Suggestions are applicable to both public clients and contractors, including the Administration for Extended Metro and international contractors working on the new metro projects. / Behovet av att minska koldioxidutsläppen är stort, inte minst inom byggsektorn, där innovativa och hållbara lösningar efterfrågas. Offentliga beställare spelar en avgörande roll eftersom de kan ställa krav som bidrar till att uppnå nationella och regionala reduktionsmål. Arbetet med att minska koldioxidutsläppen medför dock utmaningar, vilket kräver att problemområden och lösningsåtgärder identifieras. I detta examensarbete studeras en svensk offentlig beställare, Förvaltningen för utbyggd tunnelbana i Stockholm, genom tre projekt som utförs av internationella entreprenörer. Beställarorganisationen har en långsiktig vision för sitt klimatarbete och strävar efter att minska koldioxidutsläppen med 25 % i samtliga skeden av de nya tunnelbaneprojekten. Syftet med denna studie är att identifiera de utmaningar och drivkrafter som påverkar i vilken mån offentliga infrastrukturprojekt kan uppnå sina mål för minskade koldioxidutsläpp i byggskedet. Studien omfattar en granskning av dynamiken i samarbetet mellan den svenska beställaren och internationella entreprenörer, med fokus på effektiviteten i upphandlingskrav, samarbete och ledningspraxis för att uppnå kunskapsdelning och lärande. På grund av studiens karaktär har en kvalitativ ansats valts. En litteraturgenomgång genomfördes för att ge en bakgrund till drivkrafter och metoder för att uppnå koldioxidreduktion i byggbranschen, medan teorin fokuserade på tidigare forskning om lärande och kunskapsdelning. Detta ledde fram till ett analytiskt ramverk som har använts i examensarbetet. Empiriska data samlades in genom dokumentanalys och semistrukturerade intervjuer med representanter för beställare och entreprenörer som var involverade i projekten. Granskningen av resultaten tyder på att beställarorganisationen utvecklar krav, men att det finns ett behov av ytterligare förtydligande och detaljering av dessa. Dessutom krävs förbättringar i processen för att attrahera och upphandla lämpliga entreprenörer. Studien identifierade utmaningar gällande kunskapsutbyte och lärande på både intra- och interorganisatorisk nivå. Dessutom lyftes individernas roll i arbetet med att minska koldioxidutsläppen fram, samt generella utmaningar för aktörer att ta hänsyn till när vid samarbete mellan offentliga organisationer och internationella entreprenörer. Rapporten avslutas med att identifiera sju grupper av utmaningar som ställdes under genomförandet av de nya tunnelbaneprojekten: resurs- och kompetensbrister, kompetens- och kunskapsluckor, sambandet mellan koldioxid och järntriangeln (tid, kostnad, kvalitet), kulturella skillnader och relationer inom organisationen, engagemang och motstånd, organisatorisk anpassning och kommunikationskomplexitet samt industriella restriktioner. En viktig slutsats är att beställaren bör klargöra sin roll i projekten och ta ställning till om de vill ta på sig uppgiften att utbilda och vägleda leverantörerna i deras kunskapsutveckling, för att på så sätt öka effektiviteten i klimatarbetet. Rekommendationer ges för att förbättra både arbetsmetoderna på projektnivå och den interna organisationens kunskap och lärande, vilket gynnar både offentliga kunder, inklusive Förvaltningen för utbyggd tunnelbana, och entreprenörer.