<p>The work aims to clarify what nautical officers onboard in today's merchant can do to help reduce bunker consumption during the voyage? The question we have asked ourselves during the autumn term in 2008 much was said about the premium bunker prices, and how the future could affect our daily lives as nautical officer. We felt here that the school had relatively little knowledge of the subject and therefore felt that it would be interesting to identify how it really looks like onboard the ships today. To collect information we contacted 7 Swedish companies that operate with different types of vessels, in order to get a broad picture of the whole industry. For shipping companies we asked questions about how actively they were working on the issue and what methods they used. We found that the owners worked with the issue but that it so far was a little on the go. All but one company in the survey provided the vessels are instructed to run bunker efficiently.</p> / <p>Arbetet syftar till att klarlägga vad nautikerna ombord i dagens handelsfartyg kan göra för att reducera bunkerförbrukningen under pågående sjöresa? Frågan ställde vi oss eftersom det under höstterminen 2008 talades mycket om de ”skyhöga” bunkerpriserna och hur de i framtiden skulle påverka vår vardag som nautiker. Vi kände att det på skolan fanns förhållandevis lite kunskap i ämnet och tyckte därför att det vore intressant att kartlägga hur det verkligen ser ut ombord i fartygen idag. Främst gällande direktiv till befälen rörande bunkerreducerande metoder.</p><p>För att få underlag för arbetet kontaktade vi 7 stycken svenska rederier som är verksamma med olika typer av fartyg, detta för att få en bred bild av hela sjöfartsbranschen. Till rederierna ställde vi frågor om de aktivt arbetade med frågan och i så fall vad de använde sig av för metoder. Vi kunde konstatera att redarna arbetade med frågan men att det än så länge låg lite i startgroparna. Alla utom ett rederi i undersökning gav fartygen instruktioner om att köra bunkereffektivt.</p>

The work aims to clarify what nautical officers onboard in today's merchant can do to help reduce bunker consumption during the voyage? The question we have asked ourselves during the autumn term in 2008 much was said about the premium bunker prices, and how the future could affect our daily lives as nautical officer. We felt here that the school had relatively little knowledge of the subject and therefore felt that it would be interesting to identify how it really looks like onboard the ships today. To collect information we contacted 7 Swedish companies that operate with different types of vessels, in order to get a broad picture of the whole industry. For shipping companies we asked questions about how actively they were working on the issue and what methods they used. We found that the owners worked with the issue but that it so far was a little on the go. All but one company in the survey provided the vessels are instructed to run bunker efficiently. / Arbetet syftar till att klarlägga vad nautikerna ombord i dagens handelsfartyg kan göra för att reducera bunkerförbrukningen under pågående sjöresa? Frågan ställde vi oss eftersom det under höstterminen 2008 talades mycket om de ”skyhöga” bunkerpriserna och hur de i framtiden skulle påverka vår vardag som nautiker. Vi kände att det på skolan fanns förhållandevis lite kunskap i ämnet och tyckte därför att det vore intressant att kartlägga hur det verkligen ser ut ombord i fartygen idag. Främst gällande direktiv till befälen rörande bunkerreducerande metoder. För att få underlag för arbetet kontaktade vi 7 stycken svenska rederier som är verksamma med olika typer av fartyg, detta för att få en bred bild av hela sjöfartsbranschen. Till rederierna ställde vi frågor om de aktivt arbetade med frågan och i så fall vad de använde sig av för metoder. Vi kunde konstatera att redarna arbetade med frågan men att det än så länge låg lite i startgroparna. Alla utom ett rederi i undersökning gav fartygen instruktioner om att köra bunkereffektivt.

I takt med byggbranschens ökade miljöengagemang uppmärksammas allt fler områden som är i behov av energieffektiviseringsåtgärder. De olika parterna har vid olika skeden av byggprocessen olika ansvar och förutsättningar.   Genom att ställa fler krav vid upphandlingsskedet kan beställare i samarbete med huvudentreprenörer och även aktörer längre ner i ledet skapa en grönare byggarbetsplats. Fastighets AB Brostaden som är ett fastighetsbolag i Storstockholm vill i sin roll som beställare undersöka de krav som är rimliga och aktuella att ställa vid en upphandling.   Med detta som utgångspunkt är syftet med rapporten att undersöka effektiviseringsåtgärder som går att vidta gällande byggbodar och transporter till och från byggarbetsplatsen. Målet är att arbetet ska mynna ut i konkreta upphandlingskrav. Visionen är att i rollen som beställare skapa incitament för entreprenörer och att denna rapport ska ligga som grund för Brostadens fortsatta arbete mot en grönare byggprocess.   I Sverige finns det idag drygt 40 000 byggbodar och de bodar som i störst utsträckning använts är något som i rapporten benämnts vid standardbodar. Dessa är bodar som använts sedan 1990-talet och där inga energieffektiviseringsåtgärder vidtagits. Det finns flertalet åtgärder som går att vidta dock beror detta på respektive åtgärds lönsamhet. I rapporten undersöks vilka åtgärder som anses vara lönsamma samt vilka krav beställaren utifrån dessa åtgärder kan ställa.   Transporter står för en stor del av Sveriges totala utsläpp. Utsläppens omfattning beror på faktorer som berör transportfordonen samt den logistiska planeringsprocessen. I rapporten kopplas förekommande problem samman med aktuella åtgärder samt konkreta exempel på besparingspotential. / Due to an increased interest in a greener built environment and with the construction industry increasing its environmental commitment, more energy efficiency measures are being taken in those areas in need. Different parties have different responsibilities in the construction process   Higher standards in the procurement of contractors and subcontractors concerning energy efficiency will result in collaboration between different parties and can resolve in a more energy efficient construction process. In the role as the project owner and as a real estate company, Fastighets AB Brostaden wants to investigate further feasible standards during procurement.   The main goal, on this basis, is to evaluate feasible efficiency measures regarding construction barracks and transportation. The report shall culminate in specific procurement requirements. The vision is to from the owner’s perspective create incentives for the contractors and subcontractors and to act as the foundation for further work towards a more energy efficient construction process.   There are about 40,000 construction barracks in Sweden and the most frequently used barracks are in the report termed as standard barracks. These are barracks used since the 1990 century and in which no energy efficiency measures have been taken. Even though there are many possible efficiency measures to be taken, few are profitable. This report examines which measures that are considered to be profitable and what requirements that are feasible to set within the procurement of contractors. The transportation of goods is responsible for a large part of Sweden's total emissions. The amount of emissions is affected by the choice of transport vehicles but also the overall planning. The report links occurring problems and associates them with current measures and possible savings.

En viktig del av lagerhållning är att placera artiklar på ett sådant sätt att materialhanteringen i lagret sker så effektivt som möjligt, t.ex. genom minskad tid för plockning av artiklar. När artiklar ska plockas, för att packas och avsändas, kan det ske utifrån olika strategier, t.ex. med utgångspunkt i varje order som kunden lägger. Beroende på hur plockningen går till kan artiklar placeras på ett sätt som effektiviserar plockningen och därmed minskar plocktiden. Hellmans förlag är ett tredjepartslogistikföretag som lagerhåller utbildningsmaterial. Många av deras artiklar med låg plockfrekvens är placerade på åtkomliga lagerplatser medan artiklar med högre plockfrekvens är placerade på mindre åtkomliga platser. Vidare är andra artiklar placerade utspridda på ett flertal hyllor som i praktiken till stor del är tomma. Syftet med studien var att undersöka artikelplaceringen i Hellmans lager samt att med hjälp av ABC-analyser föreslå bättre artikelplaceringar för att reducera plocktiden. För att utföra passande ABC-analyser studerades relevanta klassificeringskriterier. Observationer och intervjuer genomfördes i Hellmans lager för att beskriva artikelplaceringen i dagsläget samt för att se möjligheter till förbättrad artikelplacering. Med hjälp av historiska data genomfördes ABC-analyser i lagret som utgjorde grunden för en ny artikelplacering. Artikelplaceringen i Hellmans buffertlager saknar särskild artikelnummerordning eller klassificering av något slag. I plocklagret är hyllorna till stor del tomma eftersom endast 12 % av lagerplatserna faktiskt ockuperas. Vidare är nästan 90 % av antalet artiklar placerade på den bortre halvan av hyllsektionerna. Med artiklars plockfrekvens som kriterium utfördes ABC-analyser för att klassificera artiklarna och föreslå nya placeringar. Förbrukning av artiklar användes som sekundärkriterium i dubbla ABC-analyser men bedömdes missvisande och användes därför inte i förbättringsförslagen. Med de endimensionella ABC-analyserna som grund förslås att placera artiklar utifrån fallande plockfrekvens samtidigt som någon typ av artikelnummerordning uppehålls samt att den höjdnivå som är närmast åtkomlig prioriteras.

Detta examensarbete är genomfört på uppdrag av företaget Smellwell AB och ämnar en produktutveckling av deras produkter. Smellwell tillverkar och säljer fuktabsorberande påsar med en fräsch doft för användning i skor och annan träningsutrustning. Målet med detta arbete var att ta fram och applicera en förbrukningsindikator på deras fuktabsorbenter. Det är idag svårt att avgöra när produkten är förbrukad vilket kan leda till att många kunder använder produkten för länge. Detta kan leda till en sämre användarupplevelse. Syftet med arbetet var därför att öka kundvärdet genom att kunna erbjuda kunden ett sätt att alltid veta när det är dags att byta ut sin produkt för maximal effekt.  Problemet delades upp i två delproblem som löstes var för sig. Först togs det fram en lämplig indikator och sedan skapades tre appliceringsmetoder för indikatorn genom en produktutvecklingsprocess. I arbetet med att ta fram appliceringsmetoderna användes två olika 3D-skrivare som hjälpmedel, en Makerbot Replicator+ och en Objet Eden 260v. Arbetet resulterade i en 6-månaders tidsindikator från det engelska företaget Timestrip® UK Ltd och tre olika indikatorhållare för olika appliceringsmetoder på fuktabsorbenten. Resultaten har utvärderats av en fokusgrupp och förslag på kostnad och framtida tillverkningsmetod har angetts. Koncept 2 och koncept 3 fick bäst betyg i utvärderingen och kommer rekommenderas till Smellwell att gå vidare med. / This bachelor thesis has been carried out on behalf of Smellwell AB and aims at product development of their product. Smellwell manufactures and sells moisture absorbing bags with a fresh scent for use in shoes and sports equipment. The aim of this work was to produce and apply a consumption indicator to their moisture absorbers. Today it is difficult to determine when the product is consumed, which can lead to many customers using the product for to long. This can lead to a poorer user experience. The purpose of the work is therefore to increase customer value by offering the customer a way to always know when it is time to replace their product for maximum effect. The problem was divided into two sub-problems that were resolved separately. First, an appropriate indicator was developed and three application methods were created through a product development process. In the process of developing the application methods two different 3D-printers were used, a Makerbot Replicator+ and an Objet Eden 260v. The work resulted in a 6-month’s time indicator from the English company Timestrip® UK Ltd and three different holders for application at different positions on the moisture absorber. The results have been evaluated by a focus group and proposals for cost and future manufacturing methods have been specified Concept 2 and Concept 3 got the best rating in the evaluation and will be recommended to Smellwell to proceed with. / <p>Betyg 181031</p>

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka föreställningar och kunskaper elever iskolår 6 och 9 har angående hushållssopor, sopsortering, vatten- och elanvändning, närmarebestämt hur sopor sorteras och hur de återvinns och vilka vatten- och el-användare som finns ihemmen och vilka mängder det rör sig om samt vilka besparingar som kan göras.I huvudsak kvalitativa intervjuer har genomförts i två klasser. Resultatet pekar på att elevernahar vissa kunskaper, om än små, om sopsortering och vilka som är vatten- och el-användarna ihemmen. Kunskapen om varför man sorterar och vilka mängder el och vatten det rör sig omvar under förväntan, likaså förmågan att kunna uppskatta absoluta och relativa mängder ochdärifrån föra ett resonemang om att beräkna mängder och dra slutsatser. Kunskapen om vilkabesparingsalternativ som står till buds var också begränsad och rörde så gott som uteslutandeinskränkningar.

The purpose of this thesis is to simulate different scenarios where all vehicles are replaced by electric vehicles in the future.   An addition of electric vehicles to the electric grid is not easy to handle, especially not if the consumers choose to charge their vehicles with higher power. As can be seen in the results of this report, flexible demand through power management is a good option to reduce overall power consumption. Of course, customers will have to agree to that their consumption is controlled in this manner.   Using solar cells during the summer works well, but it’s harder wintertime as the largest electric demands arise during the night, when there is close to no sunlight. However, in the case of batteries, they may be helpful. Possibly by letting the solar cells charge the battery during the day and then use it to help charge the electric vehicle during the night. Unfortunately, it was not possible to include this scenario as the used software was unable to handle batteries in that way.   By completely replacing the heat source, in this case with district heating, and thus releasing available power in the transformer, turned out to be the best option. In this way, virtually all predicted amounts of electric cars could be charged with optional charging strength between 3.7 and 11 kW.   As for the T422 transformer, there is no choice but to replace it if a larger number of electric vehicles wants to start charging there. At present, it can handle a maximum of 10-20 electric vehicles that charge at the lowest power as there is only about 50 kW available there winter time. District heating cannot be applied either as the connected customers do not use electric heating. / Detta arbete har till syfte att simulera olika scenarier i ett område där samtliga fordon ersätts av elbilar i framtiden.   En tillkomst av elbilar i elnätet är inte lätt att hantera, speciellt inte om kunderna i nätet väljer att ladda med högre effekt. Vilket kan ses i resultatet i denna rapport, är flexibel förbrukning genom effektstyrning ett bra alternativ för att sänka den totala effektförbrukningen. Fast det gäller då givetvis att kunderna går med på att förbrukningen styrs på detta sätt.   Att använda solceller fungerar bra sommartid, men vintertid är det värre, då det största elbehovet uppstår på natten, när det inte är lika stor solljustillgång. I samband med batterier kan de dock vara till hjälp. Möjligen genom att låta solcellerna ladda upp batteriet under dagen och sedan använda det för att hjälpa till att ladda elbilen under natten. Dessvärre var det inte möjligt att simulera detta scenario på grund av brister i mjukvaran som användes.   Att helt ersätta värmekällan, i detta fall med fjärrvärme, och därmed frigöra effekt i transformatorn visade sig däremot vara det bästa alternativet. På så sätt kunde i stort sett samtliga mängder elbilar laddas med valfri laddningsstyrka mellan 3,7 och 11 kW.   Vad gäller transformator T422, ses inget annat val än att byta ut den om ett flertal elbilar ska börja ladda där. I nuläget klarar den av högst 10-20 elbilar som laddar på lägsta effekt eftersom det endast finns ca 50 kV tillgängligt vintertid. Fjärrvärme kan inte användas där heller som komplement då de tillkopplade kunderna inte använder elektrisk uppvärmning.

Ett säkert samhälle kräver välplanerade strategier för att uppehålla samhällets tjänster, även i situationer då leveranser och tillhandahållning av resurser kan förhindras – som vid kris och krig. Det är därför viktigt att sjukhus, inte minst sjukhus som går under benämningen krigssjukhus och har extra krav på beredskap, har tillgång till ett överskott av viktiga resurser via tillförlitliga alternativa vägar; redundans. Syftet med projektet som beskrivs i denna rapport var att kartlägga flöden av värme, kyla, elektricitet och vatten på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Detta för att kunna identifiera sårbarheter och beroenden av utomstående faktorer som kan riskera att äventyra sjukhusets funktion. Projektet genomfördes på beställning av Region Uppsala, i samarbete med STUNS Energi.  Med hjälp av mätdata över årsförbrukning av de respektive resurserna gjordes beräkningar över fördelningen till olika användningsområden, i studien kallade poster, inom sjukhuset. Beräkningarna byggde på information (såsom antal och dagsförbrukning) om stora punktlaster för värme, kyla, elektricitet och vatten. För elektriciteten bestämdes vissa poster även utifrån resultat från liknande studier över resursfördelning på sjukhus. För vattenförbrukning gjordes beräkningar med hjälp av antaganden gällande rutiner för vattenförbrukning hos personal och patienter, bland annat baserade på hur stor andel av personalen som bedriver vårdverksamhet och inte. Slutligen beräknades, från givna data, hur ekonomiska resurser fördelade sig mellan de studerade flödena. Resultaten presenterades i form av resursflöden i flödesdiagram och visade att den största andelen kyla gick till processkyla, den största andelen värme gick till komfortvärme, den största andelen el gick till icke-kritisk ventilation, den största andelen vatten gick till handtvätt och att den största kostnaden var för resurser till allmän fastighetsanvändning (exempelvis uppvärmning och belysning). I övrigt gick en mindre andel resurser till olika poster som kan betraktas som kritiska, exempelvis operation och dialys, vilka bör prioriteras i krissituation. Akademiska sjukhuset har pålitliga system för energi- och vattenförsörjning när alla utomstående leveranser fungerar, men då inga reservsystem finns för värme eller kyla kan brister i systemen få negativa konsekvenser för sjukhusets verksamhet. Även vattenförsörjningen saknar redundans på området och är beroende av nödvatten från andra aktörer ifall den kommunala försörjningen skulle brista. Utan Akademiska sjukhusets tillgång till nämnda resurser kan konsekvenserna bli allvarliga, även på samhällsnivå, eftersom vissa av de resurskrävande posterna är livsnödvändiga för de människor som använder dem. Sårbarheten kan minskas med hjälp av återcirkulation av resurser inom sjukhuset och genom planering av resursfördelning till prioriterade poster vid kris.