No description available.

Denna uppsats behandlar nätverksoptimering, med fokus på att få fram den bästa möjliga tillgängligheten till lägsta möjliga kostnad, i form av länkar. I studien tas en teoretiskt grundad hypotes om en metod fram för att lösa detta problemet. Samt genomförs ett test där metoden appliceras på ett studieobjekt för att bekräfta huruvida metoden verkar fungerar eller inte. Resultatet blir slutligen en metod som genom att analysera tillgängligheten, länk redundansen samt beräkna antal oberoende vägar mellan noder i ett nätverk. Kan genom att jämföra resultat från före en förändring med resultat från efter en förändring lyfta fram de förändringar som medför förbättringar. Varpå ett nätverk kan optimeras till bästa möjliga tillgänglighet till lägsta möjliga kostnad, i form av länkar.

Denna studie förklarar hur de tre bästa respektive tre sämsta reklamerna av totalt 20 som en enkätgrupp har utsett, förhåller sig till olika teorier om kommunikation, ljudlandskap, retorik och dramaturgi. I de reklamer som av enkätgruppen ansågs vara de bästa har producenterna med hjälp av retorik och dramaturgi bättre lyckats med att skapa ett förtroende hos lyssnaren, något som i analysen visar sig vara avgörande för hur reklamerna mottas. Vidare förefaller konstruerade ljudlandskap löpa större risk att skapa en egen bruskälla vilket komplicerar framförandet av budskapet. På samma sätt verkar reklamer med lågt eller otydligt informationsinnehåll ha svårare att förmedla en verklighetsbild som stämmer överens med den tänkta mottagarens och därför även svårare att skapa en förtroendeingivande karaktär till reklamen.

Svenska Kyrkan i Norrköping upplever idag att de har ett virtuellt intranät som skulle kunna fungera bättre. Problematiken tycker de ligger i underliga trafikflöden, utarmning av IP-adresser och hög komplexitet. Därtill undrar de om det inte är hög tid att höja bandbredden ut från flera av byggnaderna. Min målsättning med arbetet är att utifrån de största församlingarna samt Kyrkans Hus – där organisationens IT-kontor och serverfarm är belägna – kunna ge rekommendationer på åtgärder och förändringar som ska kunna avhjälpa denna problematik och förhoppningsvis framtidssäkra några av dessa aspekter. Under mitt arbete har jag tagit ut rudimentära baselinemätningar, IP-adresseringstabeller och sammanställningar av trafikflöden i syfte att skapa en nulägesanalys. Jag har också ämnat illustrera den problematik som låg till grund för arbetets utformning. I min rapport har jag också behandlat moderna IT-trender såsom tunna klienter, virtualiseringsmiljöer och BYOD, Bring Your Own Device. Detta arbete har resulterat i ett generellt designförslag med redundanslänkar, gästnätverk och stöd för Ipv6 med olika alternativ inom samtliga aspekter, vilka kan användas för att skräddarsy implementeringen av de olika teknologierna. För en mer allomfattande, grundlig och slutgiltig design av intranätet som helhet skulle en mer omfattande dokumentation behövas, tillsammans med uppskattning av nätverksanvändning, IP-adressering samt budgetering. / The Church of Sweden in Norrköping are currently faced with a virtual intranet that they feel could be improved. Some of the problems they have identified are unusual traffic forwardin patterns, exhaustion of the IP adress pool and a high level of complexity. In addition, they feel that it might be time to increase the bandwidth that some of the buildings have access to. My goal with this paper – based on the largest parishes and Kyrkan Hus, where the organization’s IT office and server farm lies – is to give recommendations in terms of actions and changes that could mitigate these issues and hopefully provide a more future proof solution. During my work I have taken some rudimentary baseline readings, IP addressing tables and compilations of network flows, in order to create a current situation analysis, which I have used to draw some of my conclusions. I have also aimed to illustrate the problems that have formed the foundation for this work. In my report I have also discussed some modern IT trends, such as thin clients, virtual environments and BYOD, Bring Your Own Device. This assignment has resulted in a general design proposal with redundant links, guest networks and Ipv6 support, with different alternatives withing each aspect, which can be used to further tailor the implementations of the different technologies. For a more all encompassing, thorough design of the intranet as a whole we’d need a more complete documentation, together with approximations and evaluations regarding network usage, IP addressing and budget.

En viktig grundsten i designandet av ett nätverk är routingprotokoll. Då allt fler nya applikationer kräver internetaccess och nuvarande nätverk byggs ut är det viktigt att nätverk kan nå konvergens så fort som möjligt. Routingprotokoll utgör ett sätt för routrar att kommunicera med varandra och utbyta information om hur de på bästa sätt kan skicka trafik mellan en källa och dess destination. Routingprotokoll beräknar detta på olika sätt och har olika hastigheter. På grund av routingprotokollens vikt ville vi undersöka hur snabbt protokollen OSPF, EIGRP och RIPv2 hanterar problematiken  som uppstår vid en bruten länk i ett nätverk. Undersökningen av detta skedde i tre  scenarier som är ofta förekommande i dagens samhälle, spel-scenarier, röstchatts-scenarier och strömningsscenarier med hjälp av verktyg som tracert, ping, debug-kommandon och stoppur i en labbmiljö som alltid var konstant.   Resultatet visade att OSPF är det långsammaste protokollet i alla scenarier att nå konvergens efter att en länk hade brutits och trafiken var tvunget att ruttas om. Detta beror på grundinställningarna eftersom dessa innehåller många fördröjningsintervaller för att skapa ett stabilt nätverk. Dessa intervaller kan man ändra för att skapa ett nätverk som snabbare når konvergens men på bekostnad av stabilitet. Protokollen EIGRP och RIPv2, vilka var näst intill identiska i sina hastigheter, var minst dubbelt så snabba som OSPF i alla scenarier. Slutsatsen som vi kan dra är att man ska testa protokollen i verkligheten i sin miljö, framförallt OSPF som kräver en hel del inställningar utöver grundinställningarna, beroende på om man är ute efter ett stabilt nätverk eller ett som uppnår konvergens snabbt. RIPv2 och EIGRP är i små nätverk tillräckliga i sina grundinställningar för att få ett nätverk som uppnår snabb konvergens.

In this master thesis outage statistics covering tree years from two distribution grids are analyzed with the purpose to deduce which factors yield outages. The statistics are extensive therefore allowing in-depth analysis of both customer and system related factors. From this starting point and as a model of explanation energy not supplied is studied as the consequence and the measurement of the inconvenience caused by outages. Different methods for calculating energy not supplied are developed and studied and put in comparison to the method used in Network Performance Assessment Model, which is the Swedish frame work for regulating electricity distribution. Analysis of the outage statistics show a relation between the type category of customer and outages that can be deduced to the variance and the density associated with that customer category. Prioritization of different customer categories is elevated also in this aspect. The variation in outage frequency between the different categories and parts of the grid is to be proven significant in relation to the energy not supplied, which has impact of the assessment of the Customer Reliability Value in the Network Performance Assessment Model. The calculation of the amount of redundancy performed in the Network Performance Assessment Model is also influenced by the method of calculation for energy not supplied. Finally suggestions of alternatives for diversifying this calculation are made.

Arbetet beskrivet i denna rapport har utförts på AstraZeneca AB:sproduktionsanläggning i Gärtuna, Södertälje. Företaget vill öka redundansen på sin tryckluftsanläggning för att höja driftsäkerheten i produktionen. I sin tillverkning av läkemedel används stora mängder tryckluft för bland annat produktionsprocesser. Vid haveri av till exempel en kompressor riskerar produktionen att bli stillastående tills dess att problemet åtgärdats eller att en hyrd kompressor har kopplats in. Produktionsbortfall är en av de största indirekta kostnaderna ett tillverkningsföretag kan råka ut för. Då AstraZeneca tillverkar läkemedel uppstår även konsekvenser för samhället då viktiga läkemedel inte når ut till kunden. Det är därför av stor vikt att de stöttande systemen, som till exempel tryckluftssystemet, designas med inbyggd redundans för att klara av haverier eller läckage. Målet med projektet har varit att föreslå en lösning för att sammankoppla ett mindre tryckluftssystem med det centrala systemet för att öka redundansen på anläggningen. Det mindre systemet förser produktionen i byggnad B833 med tryckluft. Systemets tryck i denna byggnad är för närvarande högre än trycket i det centrala systemet och kan därför inte kopplas samman. Det har genomförts försök att sänka trycket i B833, men tyvärr har det lägre trycket lett till att problem i produktionen uppstått. I projektets genomförande har orsaken till att problemen uppstår undersökts genom att kartlägga alla brukare av tryckluft i byggnaden, analysera produktions- och tryckluftsloggar samt kartläggning av rörsystemet och dess dimensioner. Teori har insamlats genom litteratursökning och intervjuer med personal från produktion och driftorganisation. Grundorsaksanalys har genomförts med verktygen Ishikawa och 5-varför metoden. Resultatet verifierades med en FTA, felträdsanalys. För att kunna sänka trycket i B833 till 6,5 bar krävs det att vissa ledningar ersätts med rör med större dimensioner. På vissa delar av rörnätet uppstår ett för högt tryckfall på grund av för små dimensioner. 6,5 bar vid kompressorn reduceras till 3,3 bar längst ut i systemet på plan 3, vid normalflöde. Många maskiner i byggnaden fungerar inte med ett sådant lågt tryck. Lösningen består av att byta ut 4 stycken rörledningar och öka dessa från 25, 20, 20, och 15 mm till 50, 40, 40 och 32 mm respektive. Dessa ledningar befinner sig både på plan 1, plan 3 och i schaktet mellan våningsplanen. Ökade dimensioner på dessa rör kommer att möjliggöra en trycksänkning i B833 och sammankopplingen med det centrala systemet kan driftsättas. Detta leder till ökad redundans och högre driftsäkerhet, både i B833 så väl som i hela anläggningen. / The project summarized in this report was executed at AstraZeneca’s production facilityin Gärtuna, Södertälje. The company wants to increase redundancy in their compressed air system in order to achieve higher operational reliability. In their manufacture of pharmaceuticals, large amounts of compressed air are used for, among other things, production processes. In case of a breakdown of, for example, a compressor, the production is at risk of becoming stagnant until the problem has been rectified or arental compressor has been connected to the system. Production loss is one of the largest indirect costs for a manufacturing company. And perhaps more importantly, medicines will not reach the customer in time. It is therefore of great importance that the supporting systems, such as the compressed air system, are designed with built-in redundancy to cope with breakdowns or leaks. The goal of the project has been to find a solution to connect a smaller compressed air system with the central system to increase the redundancy at the facility. The smaller system supplies the production in building B833 with compressed air. The pressure of the system in this building is currently higher than the pressure in the central system, and therefore they cannot be connected. Attempts have been made to reduce the pressure in B833, which has led to problems in the production. In this project, the cause of the problems that occur when pressure is reduced has been investigated by mapping all users of compressed air in the building, analyzing logs from production and compressed air systems, and mapping the pipe system and its dimensions. The theory necessary for solving the task has been gathered through a literature study as well as interviewing personnel from the production and the operating organization. Root cause analysis has been performed, using the tools Ishikawa and 5-why-method. The results were verified with a FTA, Fault tree analysis. To be able to decrease the pressure in B833 to 6,5 bar, it will require the distribution pipes to be replaced with pipes in larger dimensions. In some parts of the piping system, the pressure drop will be too high because of too small dimensions. 6,5 bar from the compressor is reduced to 3,3 bar at the far end of the system on floor level 3, while the consumption is at a normal level. Many of the machines will not work on that low level of pressure. The solution is to change the dimensions of four pipes from 25, 20, 20 and 15 mm to 50, 40, 40 and 32 mm respectively. The pipes considered are located at level 1, level 3 and in a shaft located between these levels. With larger dimensions, it will be possible to reduce the pressure, and this will enable the pipes that are connected to the central system to be taken into operation. This will lead to an increase in redundancy and reliability in B833 as well as the whole production site.

<p>Distributionen av elektricitet bedrivs i Sverige som naturliga monopol av lokala nätägare. Regleringen av företagens intäkter har genomgått stora förändringar; från att ha varit en kostnadsbaserad reglering, har nu en modell med nätägarnas prestation i fokus tagits i drift: Nätnyttomodellen (NNM). Prestationen mätes i huvudsak av hur stor kundnyttan är, där en av aspekterna är distributionsnätens tillgänglighet. NNM konstruerar ett radiellt referensnät med en annan struktur, än vad det verkliga nätet har. Rapporten beskriver NNM allmänt och tillförlitlighetsmetoden i modellen mer utförligt. För att uppnå detta har intervjuer med modellens upphovsman varit till hjälp.</p><p>Traditionella matematiska metoder för att modellera elnät och beräkna dess tillförlitlighet beskrivs i denna rapport. Datorprogram som använder klassiska metoder har beskrivits och använts. För de flesta analyser har RADPOW använts, ett program som är utvecklat på den institution där examensarbetet bedrevs. Först görs en kvalitativ analys för att ta fram skillnaderna mellan metoden i NNM och de mer traditionella tillförlitlighetsmetoderna och sedan beräknas skillnaderna med en kvantitativ analys. Metoderna har applicerats på ett verkligt nät. En del av Gävle Energis nät har studerats. Nätet som har valts är på 10 kV-nivån, innehåller både lands- och tätort och innefattar ett av totalt nio fördelningsområden (ca 7 % av Gävle Energis ca 50 000 abonnenter är belägna där). Elnätet med dess komponenter har beskrivits, modellerats och tillförlitlighetsindata för området har tagits fram. Både det verkliga nätet och det av NNM framtagna nätet har använts i analyserna.</p><p>Huvudmålet med rapporten: Skildra och jämföra tillförlitlighetsmetoder, med fokus på att göra en utvärdering av Nätnyttomodellens tillförlitlighetsaspekter. Utvärderingen besvarar bland annat frågeställningar som: Vad skiljer metoden i NNM från klassiska metoder och vilka konsekvenser kan användandet av metoden i NNM ge?</p><p>Examensarbetet är utfört i ett samarbete mellan KTH och Gävle Energi AB.</p> / <p>In Sweden, electrical distribution system operators, possesses a natural monopolistic situation in the distribution of electricity. The regulation has changed radically; from a regulation model based on actual costs, to a model with the performance of the distribution in focus – Network Performance Assessment Model (NPAM). Reliability of the distribution is one of the features the new model takes in to consideration. The NPAM creates a reference network, based on objective data. The thesis describes the NPAM in general and the method of reliability in NPAM in detail. The originator of the NPAM has been interviewed in addition tostudying literature.</p><p>More traditional methods of reliability modelling of electrical systems is described. The computer programs RADPOW and NEPLAN, are described. Especially RADPOW, developed at the Royal Institute of Technology, is used in the analyses. The method in the NPAM is evaluated, with a com aring analyse to the more traditional methods and from the study of the NPAM. All the models and calculations are based on the same, in reality existing electrical distribution system.</p><p>The studied distribution system is a part of the distribution network of Gävle Energi AB, a local Swedish electrical distribution system operator. The studied system, is at the 10 kV level and both has parts with many and few customers per area. Whole electrical system and its components have been described and modelled. For every component type, average reliability data for use in the components, used as input data for the models, have been estimated.</p><p>The most important goals of this thesis: Describe and compare different methods of reliability, especially the aspects of the method of the NPAM. Some of the questions at issue to answer are: What consequences do the method of the NPAM lead to and which distinctions are there in different methods?</p><p>The Royal Institute of Technology in Stockholm and Gävle Energi AB have assisted in the theses.<strong></strong></p> / QC 20100707 / RCAM

Sammanfattning Fel i programvara (buggar) kostar ofantliga summor varje år. I detta arbete presenteras en metod där programexekveringsmiljön utan vare sig programmerarens eller användarens inblandning utförligt kan rapportera och dölja effekterna av en avsevärd andel buggar. Genom att kompilatorn eller tolken tillåter att en och samma procedur implementeras hur många gånger som helst införs ett helt automatiskt stöd för N-Version Programming (NVP) omedelbart i programspråket. Tekniken gör programvaran feltolerant och blir ett komplement till kostsam och ofta bristfällig testning. En tolk utvecklades för ett programspråk som tillåter multipla definitioner av procedurer. Därmed har det inbyggt stöd för feltolerans genom redundans på procedurnivå. Ett experiment genomfördes där nio programmerare oberoende av varandra implementerade 12 utförligt specificerade procedurer. De olika bidragen klistrades in i ett och samma program. Nio av 12 feltoleranta sammansatta procedurer fungerade perfekt. I många fall även när en majoritet av de ingående bidragen drogs med allvarliga fel. Sammanställningen genomfördes både före och efter programmerarnas egen testning och felrättning. Testningen visade sig vara en faktor med liten inverkan på helheten även om många enskilda uppdaterade bidrag fungerade avsevärt bättre än förut. I något fall lyckades metoden påvisa tvetydigheter i specifikationen när olika versioner producerade olika men formellt korrekta resultat. / Södra Stenbocksgatan 120 252 44 HELSINGBORG 042 14 67 06

<p>I ulykkessammenheng går to av de vanligste undersøkelsesmetodene ut på henholdsvis å kartlegge det juridiske ansvaret for ulykken og å klarlegge årsaksforholdene. I media får vi stort sett bare høre om førstnevnte i form av oppslag om at ulykken skyldes menneskelig svikt. Årsaksforholdene tar gjerne lengre tid å kartlegge og har heller ikke elementer av helt eller syndebukk i seg, og er således mindre interessante å skrive om. I forebyggende sammenheng er det likevel gjerne her det er mest å hente. I erkjennelsen av at mennesket er og blir feilbarlig, bør man nettopp gripe tak i disse bakenforliggende årsakene, gjerne kalt latente feil, som også kan medvirke til å avverge at et tilløp får lov å utvikle seg til en ulykke. I denne oppgaven blir det gjort rede for bakenforliggende årsaker til en alvorlig samferdselsulykke på Vestlandet i 1999, nemlig hurtigbåten MS Sleipners forlis. Det blir også vist hvordan ulykken kunne vært unngått, eller i det minste at skadeomfanget kunne vært vesentlig redusert, dersom det hadde vært større fokus på å avdekke slike latente forhold. For å få offentligheten til å forstå viktigheten av slik årsakskartlegging, og ikke minst at ansvarlige instanser følger opp funnene i ettertid, er det viktig at media griper fatt i problemstillingen og setter den på dagsorden.</p> / <p>Two of the most common forms of investigations after accidents are the search for the judicial aspects of guilt on the one hand and the investigation to find the causes of the accident on the other hand. Media mainly tell us the result of the first one, namely that “the cause of the accident was human error”. Usually it takes more time to establish an understanding of the underlying causes. This investigation does not point out a hero, neither a scapegoat. Therefore the real causes are less interesting to the media. Still, when it comes to accident prevention, this is where one should make an effort. By recognizing the fact that humans are eligible to fail, it is here one should try to take preventive measures. By recognizing these latent conditions one may succeed to avoid potentially dangerous situations from developing to serious accidents. In this paper the underlying causes related to a serious accident that struck public transportation in Western Norway will be presented. The accident is the shipwreck of the high speed craft MS Sleipner in 1999. It will also be shown how this accident could have been prevented, or at least how the extent of the damage could have been substantially reduced, if only latent conditions had been paid a little more attention to. To make the general public understand the importance of uncovering such latent conditions, not to say make sure that they who are responsible take action to remove these conditions, it is vital that the media put these questions on the agenda.</p>