Denna studie syftar att i relation till governance-perspektivet granska forskares argumentation kring reglering avgeoengineering. Detta för att utläsa om den reglering som forskare argumenterar för kan väntas vara effektiv närklimatfrågor styrs allt mer integrerat från samhället.Geoengineering är samlingsnamnet för tekniker som återbalanserar klimatet för att motverka klimatförändringar.Teknikerna innebär stora risker då kunskapen idag är liten om effekter från användning. I dagsläget finns inte hellernågon direkt reglering av geoengineeringteknikerna, endast några tekniker regleras till viss del av internationella avtalfrån FN. Detta framhävs som ett starkt argument av flertalet forskare för varför reglering är nödvändigt att utforma.Att en enskild aktör, eller en begränsad grupp aktörer kan använda teknikerna utan samtycke från andra staterpresenteras som ytterligare ett argument till varför reglering är nödvändigt.Hur forskarna menar att regleringen bör utformas för största effekt varierar, men överens är de om att i slutändankrävs en internationell reglering, då effekterna från teknikerna är globala. En sådan utformning är inte helt förenlig medgovernance-perspektivet som syftar till en styrning som är integrerad i samhället och inte som bindande internationellaavtal som integreras i politiken inom staterna. Vägen till internationella diskussioner kring reglering av geoengineeringser forskarna lite olika på. Flera förespråkar att mer forskning bör ligga till grund för regleringen och att denforskningen bör regleras av normer och principer. Tre forskares argumentation skiljer sig från övriga i frågan omvägen till internationell reglering. De förespråkar att normer och principer ligger till grund för forskning och attstaterna utifrån den skall bilda sig en uppfattning av geoengineering för att sedan gå in i internationella diskussioner.Argumentationen som forskarna presenterar i sina texter varierar, men även många likheter kan ses i hur de menar attregleringen av geoengineering bör utformas för att vara så effektiv som möjligt. I och med att forskarnasargumentation varierar finns det även en variation i överensstämmelse med den utveckling som Hoffman (2011),O`Neill (2009) och Hedlund och Montin (2009), tre forskare som diskuterar governance-perspektivet, ser med en merintegrerad styrning i samhället.

Under detta projekt som utfördes på Scania CV AB undersöktes möjligheten att använda sig av en adaptiv regulator för att reglera motorvarvtalet på en lastbilsmotor som driver utrustning via ett kraftuttag. Fördelen med att använda sig av adaptiv reglering istället för den parameterstyrda PID reglering som används idag är att regulatorn kan klara av fler utrustningstyper. Dagens regulator kan få problem vid stora belastningsmoment eller tröghetsmoment. Detta kan lösas med adaptiv reglering. I rapporten presenteras en modellbaserad regulator som använder systemets tröghetsmoment. Då systemets tröghetsmoment är okänt ges även förslag på hur detta skulle kunna estimeras. Den modellbaserade regulatorn visar sig vara mycket effektiv då skattningen av tröghetsmomentet lyckas. Det Kalmanfilter som designats för att estimera systemet fungerar dock ej för alla önskvärda fall och en fortsatt studie på hur denna design ska se ut krävs innan regulatorn testas på ett verkligt system.

Många ställer sig kritiska till mobiloperatörerna Tre och Telias kampanjer då de sägs utmana nätneutraliteten på internet. Journalisten och opinionsledaren Emanuel Karlsten jobbar aktivt med frågan och menar att dessa initiativ är ett kliv i fel riktning. Tidigare studier visar att en reglering kring begreppet nätneutralitet inte varit nödvändig då existerande bestämmelser varit nog. Den pågående debatten i USA skapade tendenser och oro för vart utvecklingen var på väg vilket fick EU att ta ställning i frågan om vad framtida internet ska innebära. Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet nätneutralitet definieras och sägs tillämpas av ett antal aktörer som är aktiva i den svenska debatten kring Tres och Telias reklamkampanjer “Nu släpper vi musiken fri!” och “#Hatahat” som drivande nyhetshändelser. I studien har empiriska materialet samlats in genom kvalitativa intervjuer med respondenter som ansågs vara relevanta för studien genom sin yrkesutövning. Det beskrivande intervjumaterialet kompletteras av en argumentationsanalys. Syftet är att skapa en större och djupare förståelse för argumentationen i debatten om nätneutralitet och Tres och Telias kampanjer. I studien genomfördes även en pilotstudie i form av enkäter, med syfte att få en överblick över människors kunskap kring begreppet nätneutralitet. Många anser att förordningen inom nätneutralitet är slarvigt gjord men den innehåller delar av olika aspekter, det finns ingen entydig definition av nätneutralitet och därför kan begreppet vara svårt att förstå. Detta har orsakat en viss svårighet med insamling av data i form av intervjuer och sammanställning av denna studie. Den nya EU-förordningen säger att mobiloperatörer får förpacka sina erbjudanden till kunderna för att utforma intressanta erbjudanden, så länge man gör det inom ramen så är erbjudandet en affärsmetod. Frågan som består är vart gränsen för diskriminering går? Det handlar om en komplicerad tolkningsfråga och det är Post- och telestyrelsens ansvar att sammanställa förordningen och se till att mobiloperatörer följer dess riktlinjer.

<p>This paper discusses the advantages and disadvantages of using different benchmarking models to measure and compare the efficiency of Swedish gas distributors. It also discusses to which extent the results of a benchmarking study should influence the revenue-cap which will be implemented in the gas distribution sector in Sweden from year 2011. The discussion is based on arguments from both theory and practical applications of benchmarking. The results suggest that benchmarking Swedish gas distributors against distributors in another country using a parametric model is most favorable, but the reliability will be increased if non-parametric models are used also. Partial and total productivity measures could be used to confirm results of other benchmarking analyses. The input variables could be limited to operating costs, and some environmental variables like customer density or area size should be taken into consideration. From 2011 it would be interesting to measure any change in efficiency stemming from the change to ex-ante regulation. Ideally, the results of the benchmarking analysis should be used as complementary information when setting the revenue-cap, and not as a mechanical instrument.</p>

This paper discusses the advantages and disadvantages of using different benchmarking models to measure and compare the efficiency of Swedish gas distributors. It also discusses to which extent the results of a benchmarking study should influence the revenue-cap which will be implemented in the gas distribution sector in Sweden from year 2011. The discussion is based on arguments from both theory and practical applications of benchmarking. The results suggest that benchmarking Swedish gas distributors against distributors in another country using a parametric model is most favorable, but the reliability will be increased if non-parametric models are used also. Partial and total productivity measures could be used to confirm results of other benchmarking analyses. The input variables could be limited to operating costs, and some environmental variables like customer density or area size should be taken into consideration. From 2011 it would be interesting to measure any change in efficiency stemming from the change to ex-ante regulation. Ideally, the results of the benchmarking analysis should be used as complementary information when setting the revenue-cap, and not as a mechanical instrument.

Den här uppsatsen undersöker mentalisering och dess betydelse vid starten av ett föräldraskap, bildandet av en familj. – Studien utgår ifrån affektteori och anknytningsteori som en grund för mentaliseringsförmågans framväxande. – Via en kvalitativ studie undersöks hur föräldrar uttrycker mentalisering över sig själva och sina barn i ett redan genomfört intervjumaterial med 4 föräldrapar under graviditet och fyra veckor efter barnets födelse. Intervjuerna genomfördes för 15 år sedan av Monica Hedenbro.   Studien visar att det är möjligt att avläsa föräldrars försök till mentalisering över sina barn men att mentalisering också uppstår i den dialog som paret har med varandra. Studien visar också att det går att se en skillnad mellan olika familjer. När en förälder har möjlighet att dela sina egna tankar/farhågor och bli lyssnade på av den andra föräldern ev. även få bekräftelse så ökar antalet kommentarer om mentalisering. Kommentarer om reglering av barnets fysiska behov föregår kommentarer om mentala tillstånd/mentalisering .   Forskning visar på sambandet mellan trygg anknytning och att föräldrar tillskriver sina barn egna känslor, tankar och intentioner och kommenterar barnets inre värld i ”mental states”.   Studien som helhet visar på vikten av att stödja föräldrars kommunikation med varandra och med sitt barn tidigt i blivandet av en familj, redan under graviditeten.

I tidigare forskning har det framkommit att reglering av miljö och material får konsekvenser för barnen. Konsekvenserna kan vara att kreativitet och lek får stå tillbaka för normer och regler rörande miljön och hur den är planerad. Barnsynen och tidigare erfarenheter som förskollärare har, påverkar den pedagogiska inomhusmiljöns utformning. Materialet som finns tillgängligt är det material som barnen förväntas kunna hantera. Barnets  dentitetsskapande påverkas även av den miljö som barnet vistas i på förskolan. Barnet ställs inför både möjligheter och begränsningar i samspelet med miljö och lekmaterial. Studien har sin utgångspunkt i socialkonstruktionistisk teori. Tanken är att om barns utveckling beror på kulturellt sammanhang och kontext vilket det valda perspektivet hävdar, så är den fysiska miljöns utförande av stor betydelse för förskolebarnets identitetsskapande, lärande och utveckling. Med kvalitativ forskningsintervju samt observationer av miljön som metod har syftet varit att belysa vad som avgör hur miljön på förskolan tar form samt vilka konsekvenser det får för barngruppen och det enskilda barnet. För att kunna påvisa vad som avgör hur miljön utformas har vi sökt förskollärarnas perspektiv, med anledning av att det är de som ordnar och planerar miljön. Det har även varit av intresse att få svar på vilken roll förskollärarna tillskriver miljön och dess innebörd för barnen. Resultatet visar att reglering av miljö, rum och material samt hur det introduceras är centrala teman. Förskollärarna anser att miljö och material behöver introduceras för barnen för att de ska veta hur de sedan ska förhålla sig till det. Det finns möjligheter kring förhandling mellan barn och förskollärare om regler rörande miljön men den vuxne har alltid sista ordet. Reglerna kan exempelvis röra huruvida material får flyttas mellan rummen. Det finns tydliga platsrelaterade normer kring hur förskolebarnet förväntas agera i inomhusmiljön på förskolan. Det finns även en övertygelse hos förskollärarna att miljön påverkar barnen, deras lek, lärande och utveckling på olika vis. Det finns en önskan om en ökad tillgänglighet av materialet men hinder som bristande möjligheter att räcka till leder till att materialet placeras oåtkomligt. Miljön är en aktiv aktör i barnets identitetsskapande på förskolan. Barn beskrivs som olika individer med olika behov. Förskollärarna tar hänsyn till dessa olikheter i bemötandet av barnen och i skapandet av miljön.

Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2001.

This master thesis is done within the Energy Systems Engineering program at Uppsala University and performed for Forsmarks Kraftgrupp, Vattenfall. The nuclear power plant at Forsmark consists of three BWR units and is an important component in the Swedish power system. The nuclear power units are individually connected to the 400 kV transmission grid to export their production, but also to supply the units with auxiliary power when needed. As a backup the units are also connected to the 70 kV grid and each have several sub grids supported by backup diesel engines and batteries.This is to guarantee that the nuclear power units always have electrical power to support their vital auxiliary systems. To evaluate the function of the separate local power grids of Forsmark’s nuclear units and their interaction with the offsite grid, the simulation software Simpow have been used. With Simpow, the function of controllers, pumps and motors, vital for the plants safety, can be analyzed for different operation conditions and plant changes. Today the Electrical Power Analysis and Plant Engineering Group are in the process of changing from Simpow to new simulation software, PowerFactory. During this process the question of how to best implement the plant controller have been raised. The plant controller controls the thermal power, pressure and water level of the reactor, all contributing to the dynamics of the units power supply during operation. An implementation of the plant controller exist in Simpow for the plant’s older units Forsmark 1 and 2, but for the newest unit Forsmark 3 there is only a standard model of a steam turbine with governor implemented. In this thesis the effect of the plant controller systems are investigated to serve as a basis for implementation of the plants dynamics in the modelling of Forsmark 3 in PowerFactory.

Studien är en fallstudie över nattlivets utveckling under den senaste tioårsperioden i Stockholm stad. Syftet är att utforska hur politiken, de reglerande myndigheterna, och branschen förhåller sig till det geografiska rummet och dess förutsättningar, samt vad deras förhållningssätt, gett för återverkningar i lokaliseringen av nattlivet. Studien har genomförts genom intervjuer med politiker, tjänstemän och nattklubbsägare som alla är involverade i produktionen och regleringen av nattliv. En kartering av stadens nattlivsverksamheter har också genomförts. Studien bidrar till det forskningsfält som behandlar nattlivs-politik och reglering i koppling till det neoliberala paradigmet, genom att sätta utvecklingen av nattliv i ett geografiskt sammanhang. Resultaten visar att staden vill utöka nattlivet men är begränsade av de nationella lagarna. Under den studerande perioden har nattlivet utökats söderut och nya nattlivsdistrikt har bildats. Denna utveckling går att se som en samspelsprocess mellan bransch, politik och regelverk.