Rapporten undersöker en metod för att gestalta en historisk ljudvandring genom Skövde stads ljudlandskap under 1700-talets andra hälft. Till undersökningen sammanställdes en metodik där fundamenten var tankesätt och begrepp influerade från tre tidigare forskningsdiscipliner. Baserat på metodiken framställdes en prototyp av en ljudvandring genom Skövde stad, som synskadade och normalt seende informanter fick ta del av. Prototypen realiserades med hjälp av en 360-gradig högtalarformation runt den sittande lyssnaren. Ljudvandringen upplevdes positivt av samtliga informanter, och inga tydliga skillnader kunde utläsas mellan normalt seende och synskadade. Då medelåldern på deltagarna i undersökningen var relativt hög, skulle möjligen ytterligare studier kunna genomförts på informanter i lägre åldrar för att undersöka om även de uppfattar ljudlandskapet som trovärdigt. Framtida forskning skulle kunna involvera ljudvandringar som stimulerar fler sinnen än bara hörseln, eller ljudvandringar som redskap för test av framtida stadsplaneringar eller bebyggelseprojekt.

Detta kandidatarbete handlar om att undersöka hur ljudlandskapet i öppna spelmiljöer bidrar till ljudupplevelsen i spel. Undersökningen utforskar själva ljudlandskapet, hur öppna spelmiljöer fungerar och varför ljud är viktigt till spel och dessutom hur vi medverkar med ljud, samt till sist vilken roll musik har i spel. Två metoder har använts till att få en bättre uppfattning av hur ljudlandskapet i två olika spel är uppbyggda och hur spelutvecklare har gått tillväga med att uppnå deras ljudlandskap. Utifrån undersökningen, tidigare och aktuell forskning samt metod, skapades en liten spelplattform med ljudeffekter som implementerades in för att se hur ljudlandskapet bidrar till ljudupplevelsen.  Resultatet blev att det ligger i små detaljer som hjälper till att skapa en “stämning” mellan ljudlandskapet och spelmiljön. Denna “stämning” är hur ljudlandskapet bidrar till ljudupplevelsen i den öppna spelmiljön. Nyckelord: Ljudlandskapet, öppna spelmiljöer, ljudupplevelsen, bidra. / This bachelor thesis is about examining how the Soundscape in open gameworlds contributes to the sound experience in games. The study explores the Soundscape, how open game worlds works and why sound is important to videogames but also how we are involved with sound, and the role music has in games. Two methods have been used to get a better understanding of how the Soundscape in two games are built and how game developers have gone about achieving their soundscapes. Based on this research, past and current research including methodology, a small game world was created with sound effect that was implemented in order to see how the Soundscape contributes to the sound experience. The result lay in the smaller details which helps to create an “atmosphere” between the Soundscape and the game world. This “atmosphere” is how the Soundscape can contribute to sound experience in the open game world. Keywords: Soundscape, open game world, sound experience, contribute.

Den här uppsatsen efterforskar vilken funktion och användning supportramsor och deninspelade musiken har i hockeysammanhang och för fem unga vuxna i Sverige med intresse förÖrebro hockey, som uppsatsen är avgränsad till. Studien undersöker även om musiken ellersupportramsorna kan ha en roll som identitetskonstruktörer för publiken. Arbetet utgår frånföljande huvudfrågeställningar, Vilken funktion och användning har musiken som spelas iarenan och hur upplever publiken den ur ett individuellt som kollektivt perspektiv? Hur användssupportramsor vid lagsportevenemanget hockey? Har musiken och supportramsorna enfunktion som identitetskonstruktör för publiken, och i sådana fall hur? För att undersöka dettahar jag genomfört fem semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Detta för att lyfta fram varjeinformants erfarenheter och personliga åsikter om ämnet. Studien tar teoretisk utgångspunkt iStuart Hall och Paul du Gays definition av begreppet identitet (Hall & du Gay, 1996) sominnebär att identitet inte är något statiskt utan det formas i ett samspel med omgivningen ochLars Lilliestams resonemang om musikens betydelse för människan, hur den ger reaktioner ikroppen samt hur musik kan reglera vårt humör.Det finns lite tidigare forskning om musikens funktion i hockeysammanhang. Denna uppsatsbidrar med kompletterande perspektiv till de få studier som har gjorts (Ahlsved 2014, 2017).Uppsatsen visar i likhet med tidigare forskning hur musiken har specifika funktioner under enhockeymatch samt hur supportramsorna är ett tecken på samhörighet och gemenskap. Dennagemenskap visar även hur supportramsorna och musiken fungerar som identitetsmarkörer förpubliken. På grund av att det inte finns mycket tidigare forskning om just musik och hockey såutgår detta arbete från mina informanters perspektiv. Resultatet för uppsatsen avser inte att varaheltäckande utan det är en fallstudie utav en grupp supportrar om deras upplevelser, tankar ochidéer om musiken och supportramsorna.

Denna rapport redovisar en prototypframställning av ett rekreativt ljudrum och en undersökning baserad på denna prototyp. Detta rekreativa ljudrum har utvecklats i samband med utställningsprojektet "Det ligger i tiden" där Anna Hadders från Regionmuseet i Kristianstad är projektledare. Undersökningen fokuserar på personers upplevelse av denna ljudinstallation utifrån ljudperceptuella modeller och undersöker även hur rekreationskonceptet The Restorative Experience inom miljöpsykologi kan användas i skapandet och analysen av installationen. Undersökningen baseras på teorier och modeller inom ekologisk perception, ljudlandskapsforskning och miljöpsykologi. Undersökningen bygger på 8 testpersoner. Dessa testpersoner fick lyssna på ljudmiljön i fem minuter och fick sedan svara på frågor i ett formulär och sedan genomfördes en kort intervju. Medan de lyssnade kunde de även interagera med ljudmiljön via en iPad-app som skapade vågliknande ljud i realtid. Resultatet av formulärundersökningen visade att respondenterna beskrev de naturliga ljuden främst som behagliga och stilla men det visade sig också att de mänskliga/teknologiska ljuden fick en hög spridning av olika värderingar från respondenterna. Respondenterna tyckte också att installationen bidrog till en avkopplande stämning och många menade också att de även skulle vilja styra ljudmiljön på ett mer komplext sätt. Framtida arbete är att skapa mer valmöjligheter för besökarna att skräddarsy sin ljudmiljö själva genom att ange specifika ljudkällor som ska finnas i ljudmiljön. / "Det ligger i tiden"

Denna uppsats beskriver en av många möjliga sätt att skapa ett soundscape med hjälp av digitala verktyg. Resultatet testas sedan med hjälp av en enkätundersökning för att ta reda på huruvida realistiskt och immersivt arbetet upplevs. Syftet med denna uppsats är att presentera ett tillvägagångssätt för musiker och producenter att skapa soundscapes med hjälp av digitala verktyg. Detta projekt är ett designarbete med en metod framtagen ur boken A Designer's Research Manual. Designarbetet beskrivs under rubriken Skapandet av ett soundscape. Resultatet av detta arbete visar att detta tillvägagångssätt ej upplevs lika realistiskt som andra soundscapes. Detta kan bero på flera olika anledningar som exempelvis de verktyg som använts, den testmetod som använts, författarens egna förmåga som ljuddesigner etc

I detta examensarbete genomfördes en undersökning av hur ljudläggning kan påverka upplevelsen av så kallad ”immersion” i musik, genom att låta sex försökspersoner lyssna på två egenskrivna musikstycken, där vart och ett fanns i två varianter, en med och en utan ljudläggning. Uppsatsens syfte var att öka förståelsen för hur ljudläggning kan påverka lyssnarens upplevelse av ett musikstycke samt att utforska om ljudläggning kan användas i musik som ett verktyg för att förmedla en intention. Avsnittet om tidigare forskning består av två delar där den ena förklarar hur begreppet ”immersion” kan tillämpas och den andra beskriver vad ”ljudläggning” innebär och hur min ljudläggning i de egenskrivna musikstyckena förhöll sig till den beskrivningen. Resultatet av en enkätundersökning visade att majoriteten av informanterna kunde förstå syftet med ljudläggningen i båda musikstyckena, vilket antyder att ljudläggning kan användas som ett verktyg för att förmedla en intention. För att utveckla forskningsarbetet skulle man kunna göra en studie i större skala för att erhålla mer signifikativa och statistiska data gällande ljudläggningens påverkan på musik.

Jag har med denna studie önskat djupdyka inom frågor som rör interpretation. Mer specifikt desärskilda aspekter inom interpretationen som rör ljudlandskapen och den atmosfäringivanderumsklang som bildas under musikens förlopp. Syftet med detta arbete har varit att undersöka,samt kartlägga vilka olika verktyg samt strategier som kan användas i interpretationen avslagverksmusik med fokus på ljudlandskap. Utifrån verket Rain Tree av Tōru Takemitsu har jagutforskat detta genom instudering av stycket och allt vad denna process fört med sig, bl.a enutförlig studie av notbilden, loggboksföring av repetitioner samt diverse musikaliskexperimentering. Jag har även tagit del av tre olika musikers åsikter och tankar i form avintervjuer, dels vad gäller verket, deras erfarenheter och relation till detta, såväl som övrigafrågor som berör interpretation och ljudlandskap. Jag har kommit fram till att ett val av klubbor,särskilda praktiska alternativ samt ett visst förhållande till tempot alla varit effektiva verktyg sompåverkat den musikaliska ljudbild som skapats. Exempel på detta är att genom en användning avmjukare respektive hårdare klubbor i en viss passage påverka texturen, karaktären och därav denhelhetsbild som ljudlandskapet utgör. Ett annat exempel är att genom ett val av snabbare ochdärav mer progressivt tempo föra det musikaliska flödet framåt på ett kontrasterande sätt iförhållande till den musikaliska helheten. Även strategier som perspektiv och ett särskiltförhållande till varje musiker och dess stämma har uppfattats som en relevant faktor. Exempelvisgenom att se en viss stämma som mer eller mindre vital i en passage och därav ge denna mereller mindre plats. Genom att belysa några av dessa verktyg och strategier i denna kontexthoppas jag kunna åskådliggöra liknande i andra musikers praktik, samt agera som inspiration ochvärdefull insikt

Denna studie förklarar hur de tre bästa respektive tre sämsta reklamerna av totalt 20 som en enkätgrupp har utsett, förhåller sig till olika teorier om kommunikation, ljudlandskap, retorik och dramaturgi. I de reklamer som av enkätgruppen ansågs vara de bästa har producenterna med hjälp av retorik och dramaturgi bättre lyckats med att skapa ett förtroende hos lyssnaren, något som i analysen visar sig vara avgörande för hur reklamerna mottas. Vidare förefaller konstruerade ljudlandskap löpa större risk att skapa en egen bruskälla vilket komplicerar framförandet av budskapet. På samma sätt verkar reklamer med lågt eller otydligt informationsinnehåll ha svårare att förmedla en verklighetsbild som stämmer överens med den tänkta mottagarens och därför även svårare att skapa en förtroendeingivande karaktär till reklamen.

Genom våra allt mer tätt befolkade städer och genom det rådande teknologisamhället har vi skapat en ljudmiljö där tystnaden och upplevelsen av naturens ljud har blivit en bristvara. Trädgårdar och parker spelar en viktig roll som plats för stillhet och rekreation men många av de skötselmetoder som används inom dagens parkverksamheter orsakar höga, oönskade bullernivåer. I syfte att lyfta fram betydelsen av bullerfria trädgårdar samt tillgången till naturens ljudlandskap presenteras värdet av tystnad och naturljud tillsammans med erfarenheter kring tysta skötselmetoder. Studien har genomförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med verksamma personer inom park- och trädgårdsförvaltning där alternativa metoder används. Tillgången till tystnad och naturens ljud kan enligt resultatet bland annat främja återhämtning från stress, påverka ett naturområdes kvaliteter som t.ex. symbolvärden och kunskapsförmedling. Resultatet visar att det finns och används tysta alternativ till alla maskiner som orsakar buller. Lie, gräsklippning efter häst, elgräsklippare, transportcyklar och betesdrift är några av dem. De olika metoderna upplevdes ha både för- och nackdelar men de positiva var övervägande. Erfarenheterna beskrevs bland annat som miljövänliga och att de skapar utrymme för möten och kommunikation samt att flera av dem har ergonomiska fördelar och är mer kostnadseffektiva. Många av metoderna ger även finare skötselresultat, ett mer dynamiskt arbetssätt och motion. Svårigheter som upplevts är bland annat att metoderna i flera fall är resurskrävande och kan vara opraktiska i längden samt att de kräver tungt arbete. Slutsatsen i arbetet är att de bullerfria metoderna utöver att de ger tillgång till naturljudens kvaliteter även kan ha positiv betydelse för trädgårdsmästarrollen, skapa ett ökat upplevelsevärde i parken, skapa en bättre arbetsmiljö, minska klimat- och miljöpåverkan samt öka sociala och kulturella värden. Arbetet diskuterar avslutningsvis olika aspekter som kan vara bidragande till att tystnaden och naturens ljudlandskap inte bevaras med större varsamhet i parker och trädgårdar, trots den mångfald av kvaliteter de har att erbjuda. En ökad förståelse för de förhållningssätt som den västerländska människan har till hörseln, maskiner och ekonomiskt kortsiktigt tänkande kan ge nya utgångspunkter i arbetet med att skapa bullerfria parker. Förhoppningen är att arbetet ska väcka ett intresse för naturens ljudlandskap och inspirera till ett fortsatt utforskande av de tysta skötselmetodernas betydelse.

Den täta staden är det stadsbyggnadskoncept som dominerar stadsplaneringen idag. Förtätning hävdas generellt bidra till mer hållbara städer med ett rikare folkliv och en högre livskvalitet. När den täta stadens fördelar och nackdelar diskuteras görs det till största delen utifrån ett hållbarhetsperspektiv som till stor del domineras av diskussioner kring den täta stadens möjlighet att minska stadens ekologiska fotavtryck. Skapandet av den täta staden innebär en förändring inte bara av stadens fysiska struktur utan även av dess innehåll och sammansättning, vilket innebär grundläggande förändringar som påverkar stadens livsmiljö. En faktor som, enligt forskning, påverkas av dessa strukturella förändringar är stadens ljudmiljö. Forskning har visat att det finns en direkt koppling mellan hur en ljudmiljö upplevs och upplevelsen av en plats livskvalitet. Med anledning av att den täta staden ofta legitimeras av dess bidragande till en ökad livskvalitet samt att förtätning står för den typ av förändring som kan ha en påverkan på stadens ljudmiljöer och i förlängningen även den upplevda livskvaliteten, finns ett behov av att diskutera förtätningens effekter utifrån ett ljudperspektiv.  Syftet med denna studie är att undersöka om förtätning kan innebära en förändring av stadens ljudmiljöer, och i så fall på vilket sätt, för att utifrån det kunna föra en diskussion om vilka konsekvenser förtätning kan innebära för den upplevda livskvaliteten i staden. Studien utgörs av en tvärsnittsstudie där ostrukturerade samt strukturerade observationer använts för att samla in källmaterial i täta och glesa gaturum. Utifrån detta har sedan en analys för varje plats gjorts för att förstå ljudlandskapens uppbyggnad samt en jämförande analys gjorts för att undersöka skillnaderna mellan täta och glesa gaturums ljudlandskaps uppbyggnad samt upplevelsen av dem.  Studien visar att det inte finns någon direkt koppling mellan täthet och upplevelse av ljudlandskap, då både upplevelsen samt ljudlandskapet är kontextberoende och således bestäms av ett flertal faktorer, vilka kan variera beroende på plats. Det har dock visats att den täta staden är uppbyggd på principer som kan skapa ett större underlag för mer negativt värderade ljudlandskap än den glesa staden. Detta innebär att om målet är att förtäta staden enligt den täta stadens modell, blir stadens ljudlandskap en än viktigare aspekt att ta med i planeringen för att undvika att de bidrar till en försämring av den upplevda livskvaliteten i staden.  Avslutningsvis visar denna studie att det inte går att förutse hur ett ljudlandskap kommer att upplevas utifrån platsens täthet. För arbete med stadens ljudmiljöer krävs således flexibla metoder och analyser som tar hänsyn till platsens kontext och ljudmiljöns komplexitet. Detta innebär att det rationella angreppssätt som idag används vid arbetet med stadens ljudmiljöer måste förändras.