Genom våra allt mer tätt befolkade städer och genom det rådande teknologisamhället har vi skapat en ljudmiljö där tystnaden och upplevelsen av naturens ljud har blivit en bristvara. Trädgårdar och parker spelar en viktig roll som plats för stillhet och rekreation men många av de skötselmetoder som används inom dagens parkverksamheter orsakar höga, oönskade bullernivåer. I syfte att lyfta fram betydelsen av bullerfria trädgårdar samt tillgången till naturens ljudlandskap presenteras värdet av tystnad och naturljud tillsammans med erfarenheter kring tysta skötselmetoder. Studien har genomförts genom en litteraturstudie och genom intervjuer med verksamma personer inom park- och trädgårdsförvaltning där alternativa metoder används. Tillgången till tystnad och naturens ljud kan enligt resultatet bland annat främja återhämtning från stress, påverka ett naturområdes kvaliteter som t.ex. symbolvärden och kunskapsförmedling. Resultatet visar att det finns och används tysta alternativ till alla maskiner som orsakar buller. Lie, gräsklippning efter häst, elgräsklippare, transportcyklar och betesdrift är några av dem. De olika metoderna upplevdes ha både för- och nackdelar men de positiva var övervägande. Erfarenheterna beskrevs bland annat som miljövänliga och att de skapar utrymme för möten och kommunikation samt att flera av dem har ergonomiska fördelar och är mer kostnadseffektiva. Många av metoderna ger även finare skötselresultat, ett mer dynamiskt arbetssätt och motion. Svårigheter som upplevts är bland annat att metoderna i flera fall är resurskrävande och kan vara opraktiska i längden samt att de kräver tungt arbete. Slutsatsen i arbetet är att de bullerfria metoderna utöver att de ger tillgång till naturljudens kvaliteter även kan ha positiv betydelse för trädgårdsmästarrollen, skapa ett ökat upplevelsevärde i parken, skapa en bättre arbetsmiljö, minska klimat- och miljöpåverkan samt öka sociala och kulturella värden. Arbetet diskuterar avslutningsvis olika aspekter som kan vara bidragande till att tystnaden och naturens ljudlandskap inte bevaras med större varsamhet i parker och trädgårdar, trots den mångfald av kvaliteter de har att erbjuda. En ökad förståelse för de förhållningssätt som den västerländska människan har till hörseln, maskiner och ekonomiskt kortsiktigt tänkande kan ge nya utgångspunkter i arbetet med att skapa bullerfria parker. Förhoppningen är att arbetet ska väcka ett intresse för naturens ljudlandskap och inspirera till ett fortsatt utforskande av de tysta skötselmetodernas betydelse.

Ljungheden i Sverige är ett landskap som gått från att prägla det Halländska landskapettill att nu finnas som rester längsmed kusten och inåt land. Den unika flora som ärknuten till dessa hedar är nu hotade. Ljungheden idag sköts med bränning och bete ochman strävar efter att ha en mosaikartad skötsel.Hagön är ett naturreservat som ligger söder om Halmstad och är ett av de mest artrika iHalland med höga naturvärden.I denna rapport undersöks effekterna av skötselåtgärderna bete och ljungbränning påvegetationen i naturreservatet Hagön genom att jämföra tre olika ljungsuccessioner medvarandra. Även en kartläggning av Ljungögontröstens och Kärrknipprotens utbredning ireservatet görs efter intresse från Halmstad kommuns sida.Inventeringen gjordes genom att kartlägga ljungens höjd med ögonmått och därefterdela in den i zoner efter ljunghöjd. En låg, medel och hög zon. Därefter inventeradeszonerna i två gånger två meters rutor som slumpades ut på respektive zon.Skillnader mellan arter, ljunghöjd och täckningsgrad ljung mättes och resultatet visadeatt det fanns en skillnad mellan zonerna. Ingen skillnad fanns mellan antal arter ochljunghöjd eller mellan antal arter och ljunghöjd i zon 1 (låg) och zon 2 (medel), men izon 3 (hög) fanns en negativ korrelation mellan täckningsgrad av ljung och artantal.Ljungögontröst inventerades i reservatet och hittades längs med sanddynerna och längrener i reservatet. Kärrknipprot fanns mest i den södra inhägnaden där jag uppmätte 5-7fröställningar per kvadratmeter.Artantalet var lägst i zonen med mest ljungtäckning (zon 3) medan artantalen i låg- ochhögzonerna var betydligt högre.Det kan förklaras med att det efter bränning skapas blottor för örtväxter att gro ochfrodas ett tag innan ljungen kommer tillbaka.