SAMMANFATTNING Skogens tillväxt är naturligtvis en central och grundläggande aspekt i skogsbruk och själva grunden för ett lönsamt skogsägande. Frågan är i vilken utsträckning skogsägare använder sig av data om tillväxt i skogsbruksplaner, och om de upplever att dessa uppgifter är väsentliga och användbara. Eller kan det finnas alternativa sätt att presentera tillväxt och kanske även annan typ av information i skogsbruksplanerna som bedöms som minst lika värdefull? Denna studie försökte främst ta reda på vilken tilltro skogsägarna fäster vid data om tillväxt i skogsbruksplaner. Svaren pekade mot att skogsägarna hyste en relativt stor tilltro till tillväxt angivet som ett numeriskt värde (3,47 av 5 poäng) och även till dess substantiella informationsvärde, men att även annan beståndsinformation som exempelvis åtgärdsförslag bedömdes som minst lika viktig. Felkällorna vid bestämning av ståndortsindex och bonitet kan vara ganska betydande, och det mest osäkra är vid översättning från ståndortsindex till bonitet. Detta kan sedan bidra till att ge en felaktig bild av värden på tillväxt, liksom det faktum att kvaliteten på, och användbarheten av inventeringsdata tydligt försämras över tid. Det är tydligt att det är svårt att sätta en sann siffra på kommande skoglig tillväxt. Kanske är det mest tillförlitligt att ange tillväxt som ett relativt värde i procent av aktuell stående volym, och som uppskattas för exempelvis fem år framåt? Att ange tillväxten i m3sk/ha och år kan ses som mera oprecist och momentant. Visarprocent kan vara en användbar indikator i skogsbruksplaner på den tillväxt som finns i bestånden, och som avser att genom rangordning jämföra olika bestånds räntabilitet. Ett annat sätt att beskriva beståndens utveckling mot timmerträd kan vara att skapa ett värde för formtalsutvecklingen, och att skogsägaren därmed på sikt kan jämföra dessa värden med tidigare mätningar. Det kan vara intressant för en skogsägare med en nyupprättad plan att få muntlig information om begreppen bonitet, tillväxt, visarprocent och formtal, och hur de konkret kan kopplas till den egna skogsmarken på både bestånds- och fastighetsnivå vid inventeringstillfället. Det bör vara ett bra läge vid den tidpunkten att erbjuda dessa upplysningar, troligen som en debiterad tilläggstjänst i samband med planläggningen. En tydlig insikt av studien är att det är just den säkerställda kvaliteten på beståndsdata, liksom hur färska inventeringsdata är, som är de enskilt viktigaste faktorerna för att få högkvalitativ information om inte minst skoglig tillväxt i skogsbruksplaner

The purpose of this study was to examine how the number of cultural remains, the area of the final felling site and the forest owner’s knowledge, attitude and behavior related to the consideration taken to cultural environments. The study was built upon results from the HK-inventory as well as qualitative interviews with seven forest owners.   The results indicated that the risk of negative impact increased when two or more cultural remains were located at the felling site. Felling sites where two or more cultural remains had been affected and where at least one of these remains was affected negatively, were also larger than those sites where adequate consideration had been taken. Furthermore, the forest owner’s knowledge and attitude could have an effect on his or her behavior in regards to cultural consideration.   Larger felling sites that affect two or more cultural remains should be extra monitored before and during felling procedures to ensure adequate consideration towards cultural environments located at the site. Forest owners can probably have an influence on consideration but need more knowledge about different types of cultural environments and how to act to achieve adequate consideration towards cultural environments in general.

Different groups in the forestry sector were likely to have different views regarding the responsibility for an environmentally sustainable forestry and the benefits of certification and this study aimed to examine the attitudes that existed in the forestry sector to the certification schemes FSC and PEFC. In the study a survey and a questionnaire were sent out to different groups. The investigation was made with respect to three groups: forest owners, forest contractors and employees working with the certification schemes on a daily basis at the forest company Södra. The groups agreed that the owner of the forest had the main responsibility for an environmentally sustainable forestry. The study revealed that all three groups highly valued the environmental aspect of certification. Forest owners also identified financial gain as a benefit. The forest contractors felt that the certification gave orderliness to their work but also saw an economic cost from being certified. The forest company employees found certification as an access to a widermarket with certified products. Half of the forest owners estimated their knowledge of the certification schemes to be inadequate while forest contractors and the employees of Södra valued their knowledge as sufficient. The forest owners had less education about the certification schemes than the other groups. / Olika grupper i skogsbranschen riskerar att ha olika syn när det gäller ansvaret för ett miljömässigt hållbart skogsbruk och nyttan med certifiering och den här studien gjordes för att undersöka vilka inställningar som fanns i skogsbranschen till certifieringssystemen FSC och PEFC. Arbetet gjordes med avseende på tre grupper: skogsägare, skogsentreprenörer och anställda som arbetar på skogsföretaget Södra med certifiering i sitt dagliga arbete. I studien skickades en enkät och ett frågeformulär ut. Undersökningen visade att de tre grupperna värderade miljömässigt hållbart skogsbruk med certifiering högt. Som skogsägare fick man en certifieringspremie för det certifierade virke som man sålde. Skogsägarna såg också en ekonomisk vinning med certifiering. Skogsentreprenörerna ansåg att certifiering i högre grad gav ordning och reda i deras arbete men att det fanns en ekonomisk kostnad med att vara certifierad. Skogsföretagsgruppen menade att certifierade produkter gav tillgång till en större marknad för skogsföretaget. Grupperna var överens om att ansvaret för ett miljömässigt hållbart skogsbruk låg på de/den som ägde skogsmarken. Samtidigt uppskattade hälften av skogsägarna att deras kunskaper om certifieringarna var otillräckliga medan skogsentreprenörerna och skogsföretagsgruppen ansåg att deras kunskaper var tillräckliga. Detta kunde bero på att skogsägarna fick mindre utbildning av certifiering än de andra två grupperna. Det här arbetet har visat att grupperna inte har olika syn när det gäller vikten av att ett miljömässigt hållbart skogsbruk bedrivs.

<p>Karlsson, S. 2007: Att äga rum. En undersökning av skogsägande och lokal utveckling i tre värmländska församlingar. (Ruling Spaces. An Investigation of Forest Ownership and Local Development in Three Parishes in Värmland)</p><p>This thesis explores the present ownership structure of forest estates in the province of Värmland, and in particular three parishes in Värmland and attempts to explain how the ownership structure has evolved to its present state. The purpose is to reveal the importance of this ownership structure for the development potential, expressed as the local population’s prospects of earning a living in forest regions.</p><p>The empirical material is based on registers/databases from the tax authorities, Swedish Forest Agency and the County Administration Board. The thesis includes a survey among forest owners (landowners) in the region in focus for the thesis as well as living outside this region. Finally, interviews have been the basis for the work. The survey and the interviews were based on theories of property rights and institutional economy. The primary theoretical framework was based on local development theories.</p><p>The ownership structure of forest estates in the province of Värmland is characterized by variation within the region. In the Western parts, small scale private ownership is dominant, where a majority of owners live near the estate/property, while in the Eastern parts, that historically has been a base for significant industrialized processing of natural resources, a very large share of the forest land is owned by a single corporation, Bergvik Skog AB. The Northern parts of Värmland are a mosaic of different owners where a large portion of the owners live in cities or regions far away. Another noteworthy actor is the Svenska Kyrkan (Church of Sweden) that locally has a dominant position in Värmland.</p><p>The evolution of the ownership structure to its present state can be explained in terms of market economy that has nurtured rationalization acquisitions with the purpose of reducing the number of estates to instead arrive at a small number of larges estates. It is concluded that the number of forest owners that does not live near the estate/property has increased in the post-war era. This relationship relates to the urbanization caused by, among other factors, well developed rationalization within the agricultural and forestry sectors in the region. It is also pointed out that the legislation around acquisition of land has influenced the development.</p><p>The survey together with the interviews conclude that the ownership structure does not have a significant impact on the local population’s development strategies. Nor does the locally high share of owners not living near the estate seem to be an important factor. The thesis is concluded by raising questions around the aspect of obligations when forests are owned by others than the local population.</p><p>KEY WORDS: Forest owners, property rights, rural development, the province of Värmland, Sweden</p>

Skogsägare har möjlighet att certifiera sin skogsfastighet i enlighet med FSC och/eller PEFC. Flera av de skogsägare som certifierar sin fastighet känner dock inte till PEFC:s krav. Studiens syfte var undersöka synen på ansvar och behovet av kunskap och information om PEFC. Endast 66 % av skogsägarna ansåg att det var de själva som stod ytterst ansvarig för sin skogsfastighet och lika stor andel ansåg att informationen de fått om PEFC varit tillräcklig. Drygt hälften av skogsägarna ansåg sig ha tillräcklig kunskap om PEFC. Studien visade att flera olika faktorer spelar in på skogsägarnas syn på ansvar och behovet av kunskap och information.

Karlsson, S. 2007: Att äga rum. En undersökning av skogsägande och lokal utveckling i tre värmländska församlingar. (Ruling Spaces. An Investigation of Forest Ownership and Local Development in Three Parishes in Värmland) This thesis explores the present ownership structure of forest estates in the province of Värmland, and in particular three parishes in Värmland and attempts to explain how the ownership structure has evolved to its present state. The purpose is to reveal the importance of this ownership structure for the development potential, expressed as the local population’s prospects of earning a living in forest regions. The empirical material is based on registers/databases from the tax authorities, Swedish Forest Agency and the County Administration Board. The thesis includes a survey among forest owners (landowners) in the region in focus for the thesis as well as living outside this region. Finally, interviews have been the basis for the work. The survey and the interviews were based on theories of property rights and institutional economy. The primary theoretical framework was based on local development theories. The ownership structure of forest estates in the province of Värmland is characterized by variation within the region. In the Western parts, small scale private ownership is dominant, where a majority of owners live near the estate/property, while in the Eastern parts, that historically has been a base for significant industrialized processing of natural resources, a very large share of the forest land is owned by a single corporation, Bergvik Skog AB. The Northern parts of Värmland are a mosaic of different owners where a large portion of the owners live in cities or regions far away. Another noteworthy actor is the Svenska Kyrkan (Church of Sweden) that locally has a dominant position in Värmland. The evolution of the ownership structure to its present state can be explained in terms of market economy that has nurtured rationalization acquisitions with the purpose of reducing the number of estates to instead arrive at a small number of larges estates. It is concluded that the number of forest owners that does not live near the estate/property has increased in the post-war era. This relationship relates to the urbanization caused by, among other factors, well developed rationalization within the agricultural and forestry sectors in the region. It is also pointed out that the legislation around acquisition of land has influenced the development. The survey together with the interviews conclude that the ownership structure does not have a significant impact on the local population’s development strategies. Nor does the locally high share of owners not living near the estate seem to be an important factor. The thesis is concluded by raising questions around the aspect of obligations when forests are owned by others than the local population. KEY WORDS: Forest owners, property rights, rural development, the province of Värmland, Sweden

I Sverige pågår en strukturell omställning från att vara ett fossilberoende samhälle till att bli fossilfritt. Detta gör att trycket på klimatneutrala bränslen från exempelvis skogen ökat. Skogsbränslen i form av grot är ett bränsle som görs av de avverkningsrester som uppstår vid konventionell avverkning. Det går bra att ta bort groten från hygget om det utförs en så kallad askåterföring. Det betyder att askan förs tillbaka till skogen efter att den bildats vid värmeverk. Askåterföring görs på landskapsnivå för att återbörda de näringsämnen som var bundna i groten blivit aska. Askan innehåller alla näringsämnen utom kväve, och hjälper också till att höja pH värdet tack vare de baskatjoner som trädet bundit under levnadscyclen. Blekinge är ett av de län som tar ut mycket grot men där askåterföring sker i låg omfattning. Studien syftar till att undersöka inställningen bland skogsägarna är en enkätundersökning som skickats ut till hundra av Blekinges största skogsägare. Skogsägarnas svar på enkäten behandlas helt anonymt. De som svarade på enkäten ägde skogsfastigheter mellan 175-900 hektar. Denna undersökning tittar på vilka faktorer som styr eller begränsar utförandet av askåterföring i Blekinge. Undersökningen visar på att många skogsägare känner att de har fått otillräcklig information gällande askåterföring. Studien visar även att miljöfaktorer är de motivationsfaktorer som skogsägarna tycker är viktigaste skälet till askåterföring. Som faktorer vilka begränsar askåterföringen anger många skogsägare att de känner att de saknar tillräcklig kunskap men även att de känner oro kring askans innehåll, dessutom anger flera att de är rädda för körskador i skogen.

Tall (Pinus sylvestris) är ett viktigt vinterfoder för älgen (Alces alces), som är ett uppskattat jaktvilt i Sverige. Tall är också ett av de två absolut viktigaste trädslagen för Sveriges timmer- och massavedsproduktion. När betestrycket på tallungskog blir för högt, tenderar skogsägarna att föryngra tallbestånd med gran (Picea abies), vilket är mindre begärligt för älgen att beta än tall. Konsekvenserna blir en felaktig ståndortsanpassning och att fodertillgången minskar för älgen. Biologisk mångfald påverkas också negativt, då betestrycket på andra trädslag såsom rönn, asp, sälg och ek blir högt. Med världens högsta älgstam sett till skogsmarksareal, skapas stor debatt i Sverige kring älgstammens förvaltning och lämpliga storlek, mellan skogsägare som vill ha ett lönsamt skogsbruk och älgjägare som vill ha en stor älgstam för jakt. En älgstam i balans med fodernivån är bra för både viltet, mångfalden, miljön, samhället, skogsbruket och viltförvaltningen. Syftet med studien var att jämföra skogsägares och jägares syn på betesskador och hur de värderar konsekvenserna av dessa. Målet med studien var att kunna tillhandahålla ett underlag, som kan vara till nytta för älgförvaltningsorgan. Metoden som valdes var en enkätundersökning där kvantitativa data samlades in. Enkäten bestod av totalt 12 frågor, där fråga 7 bestod av flera delfrågor. Studiens urval gjordes som kluster- och bekvämlighetsurval, där totalt 304 enkäter samlades in och svaren från 258 enkäter användes, från skogsägare och jägare som var aktiva i Jönköpings län. Enkäten besvarades av tre olika fördefinierade grupper vilka definierades som jägare som inte äger någon egen skog, skogsägare som jagar och skogsägare som inte jagar. Gruppernas enkätsvar jämfördes med statistiska analyser. Resultatet visade att skogsägares och jägares syn på förekomsten av betesskador skilde sig signifikant. Jägare som inte äger någon egen skog bedömde betesskadeförekomsten som lägst, medan skogsägare som inte jagar bedömde förekomsten som högst. Skogsägare som jagar låg mellan de andra två grupperna. Resultatet visade också att det fanns ett signifikant samband mellan synen på betesskadors omfattning och hur stor vinterstam av älg per 1000 ha man tyckte var lämplig, där respondenterna önskade en lägre älgstam ju högre de bedömde förekomsten av betesskador. Studien visar att älgförvaltningsrepresentanters bakgrund som skogsägare eller jägare påverkar synen på älgstammens lämpliga storlek, eftersom de bedömer förekomsten av betesskadors omfattning olika, liksom betesskadornas konsekvenser. Älgförvaltningsgruppers fördelning av representanter bör därför spegla olika gruppers intressen för att sträva efter acceptans. / Scots pine (Pinus sylvestris) is an important food source for the moose (Alces alces) during winter. Scots pine is also one of the most important tree species for the Swedish timber- and pulpwood industry. The debate between hunters and forest owners, their thoughts about the magnitude of the moose population, and the extent of browsing damage, is background to this study that examined how the groups forest owners who hunts, forest owners who doesn’t hunt and hunters who doesn’t own any forest land thought about browsing damages and its consequences in Jönköping County, Sweden. Data was collected using a questionnaire and analyses were made on answers from 258 respondents. The results showed that the assessment of the extent of browsing damage differed significantly between the groups, where forest owners who doesn’t hunt assessed the extent of browsing damage the highest, hunters who doesn’t own any forest land assessed the extent as lowest, while forest owners who hunt was intermediate between the two other groups. The results also showed that there was a relation between how the respondents assessed the extent of browsing damage and their thoughts about how large the moose population should be.

För att Sverige till år 2050 ska kunna vara fossilfritt och oberoende av råvaruimport samt bioenergi från skogen, måste nettotillväxten på den virkesproducerande marken öka rejält.  Syftet med studien var att undersöka vilka kunskaper privata skogsägare har om åtgärder för att öka tillväxten i skogen. Även om de har något incitament för att öka tillväxten i sitt skogsbruk.  Urvalet var tio privata skogsägare i Västerbottens län och genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning.  Resultatet visade att mer än hälften av skogsägarna i studien saknade kunskap om huruvida, skyddsdikning, dikesrensning och användningen av främmande trädslag påverkar tillväxten i skogen. 50 % av skogsägarna i studien kunde beskriva att de saknade incitament för att öka tillväxten i sin skogsskötsel.  Politiska styrmedel och en tydlig skogspolitik var de incitament som skulle kunna påverka skogsägarna att utföra en intensiv skogsskötsel och nyttja skogliga åtgärder för att öka tillväxten ytterligare.

Betesskador på skog är idag ett stort problem för många av landets privataskogsägare. Där älgen historiskt har fått ta ett stort ansvar för dessa skador. Nya rön visar dock på att älg ensamt inte är huvudproblemet i denna fråga utan övrigt hjortvilt (rådjur, kronvilt och dovhjort) har en stark påverkan på älgens foderval vilket indirekt ökar betesskador på skog.  En förändrad syn om älgen som den stora skadegöraren kopplat till betesskador, och en större förståelse för sambanden mellan de olika hjortviltens påverkan på varandra skulle långsiktigt kunna minska betesskador på skog betydligt. Förutsatt att denna nya forskning får en större spridning bland skogsägarkåren än nuvarande nivå.