<p>Eftersom antalet gymnasieelever som går direkt till universitetsstudier har minskat och även de totalt antal sökande har minskat måste universitet/högskolor arbeta på att öka sin marknadsföring för att försöka påverka eleverna till att börja läsa. För att på bästa sätt kunna påverka eleverna måste marknadsföraren hitta de bakomliggande åsikterna i attityden mot vidareutbildning för att kunna utforma eller justera marknadsföringsstrategin. Uppsatsen bygger på två frågor, den första handlar om elevers attityder gentemot vidareutbildning och den andra belyser vad som är viktigt vid valet av högskola/universitet.</p><p>Genom en enkätundersökning som vi genomfört på olika gymnasieskolor i Sverige har vi undersökt elevernas attityder gentemot vidareutbildning. Vi fann att 80 % av eleverna har positiva attityder till att läsa vidare efter gymnasiet. 18 % vill läsa vidare direkt efter gymnasiet, 62 % vill läsa vidare men först efter ett till tre år. 40 % av eleverna vill läsa vidare för att de anser att vidareutbildning är viktigt för framtida jobb. Det viktigaste vid valet av högskola/universitet är påverkan av vänner och bostadsmöjligheterna på studieorten.</p>

Eftersom antalet gymnasieelever som går direkt till universitetsstudier har minskat och även de totalt antal sökande har minskat måste universitet/högskolor arbeta på att öka sin marknadsföring för att försöka påverka eleverna till att börja läsa. För att på bästa sätt kunna påverka eleverna måste marknadsföraren hitta de bakomliggande åsikterna i attityden mot vidareutbildning för att kunna utforma eller justera marknadsföringsstrategin. Uppsatsen bygger på två frågor, den första handlar om elevers attityder gentemot vidareutbildning och den andra belyser vad som är viktigt vid valet av högskola/universitet. Genom en enkätundersökning som vi genomfört på olika gymnasieskolor i Sverige har vi undersökt elevernas attityder gentemot vidareutbildning. Vi fann att 80 % av eleverna har positiva attityder till att läsa vidare efter gymnasiet. 18 % vill läsa vidare direkt efter gymnasiet, 62 % vill läsa vidare men först efter ett till tre år. 40 % av eleverna vill läsa vidare för att de anser att vidareutbildning är viktigt för framtida jobb. Det viktigaste vid valet av högskola/universitet är påverkan av vänner och bostadsmöjligheterna på studieorten.

Since product placement is a relatively new phenomenon in Swedish television, there is a lack of research on what attitudes Swedish TV-viewers hold towards it. This is where our paper will contribute to the research. The purpose of this reserachpaper is to describe and analyze what attitude Swedish TV-viewers has towards product placement. Kim Schröders multidimensional model of mass media reception were used, which is a developed model from Stuart Hall’s “encoding/decoding” one-dimensional model. As a complement to Schröders model The Elaboration Likelihood Model by Richard Petty and John Cacioppo was applied to the gathered material. ELM is a dual process theory which describes how attitudes form and change. The method used, focus groups, is a suitable method when describing and analyzing attitudes. The material generated from the focus groups interviews were divided into two themes “motivation” and “position” deriving from Schröders model. The results of the research came to show that the respondents in this study, who had grown up with commercial television, held positive attitudes towards product placement. While the respondents, who had not grown up with commercial television, was critical, questioning and suspicious towards it. The younger respondents formed negative attitudes towards the phenomenon when they felt that the product placement were an unnatural interruption in the television show while the older respondents showed no such tendencies. Both age groups showed that characters in movies and television shows could temporary affect their attitude on product placement either positive or negative. This research paper makes an attempt to contribute to the rather unexplored area of attitude research on product placement amongst Swedish TV-viewers.

<p>Nästan all marknadsföring är bortkastad på grund av det mycket aktuella problemet med övermarknadsföring, att konsumenten blir överöst med meddelanden. E-postmarknadsföring är på frammarsch men har speciellt drabbats av problematiken kring övermarknadsföring i och med enkelheten att nå ut till många konsumenter. Syftet med uppsatsen är att förklara vilka aspekter som är av vikt för konsumentens utvärdering av tillåtelsebaserad e-postmarknadsföring samt hur tidigare upplevelser påverkar konsumenters attityder gentemot densamma. Genom att betrakta e-postmarknadsföring som en form av utbyte mellan marknadsföraren och konsumenten sammanställs faktorer som kan anses vara viktiga för beslutet att ta emot och ta del av e-postreklam.</p><p>En omfattande enkätundersökning bland studenter vid Uppsala Universitet visar att mottagaren i överlag är negativ gentemot denna typ av marknadsföring och öppnar endast en liten del av de meddelanden som de tar emot. Oavsett hur respondenterna såg på e-postmarknadsföring har de mycket starka åsikter och behandlingen av personlig information är av yttersta vikt. När intresset väl har väckts är rabatter och produktinformation viktigt och erfarenhet underlättar tillgodogörandet av information. Överträdelser från företagets sida, av förväntat eller önskat beteende, ses som mycket allvarliga. Det som krävs från företagets sida är alltså flexibilitet i agerandet gentemot sina potentiella kunder. Mottagaren är tveksam men nyfiken och därför anser författarna är att en väl genomförd e-postmarknadsföring kan få gensvar även hos de mer negativa mottagarna. Detta påvisar tydligt den framtida potentialen hos e-postmarknadsföring.</p>

Nästan all marknadsföring är bortkastad på grund av det mycket aktuella problemet med övermarknadsföring, att konsumenten blir överöst med meddelanden. E-postmarknadsföring är på frammarsch men har speciellt drabbats av problematiken kring övermarknadsföring i och med enkelheten att nå ut till många konsumenter. Syftet med uppsatsen är att förklara vilka aspekter som är av vikt för konsumentens utvärdering av tillåtelsebaserad e-postmarknadsföring samt hur tidigare upplevelser påverkar konsumenters attityder gentemot densamma. Genom att betrakta e-postmarknadsföring som en form av utbyte mellan marknadsföraren och konsumenten sammanställs faktorer som kan anses vara viktiga för beslutet att ta emot och ta del av e-postreklam. En omfattande enkätundersökning bland studenter vid Uppsala Universitet visar att mottagaren i överlag är negativ gentemot denna typ av marknadsföring och öppnar endast en liten del av de meddelanden som de tar emot. Oavsett hur respondenterna såg på e-postmarknadsföring har de mycket starka åsikter och behandlingen av personlig information är av yttersta vikt. När intresset väl har väckts är rabatter och produktinformation viktigt och erfarenhet underlättar tillgodogörandet av information. Överträdelser från företagets sida, av förväntat eller önskat beteende, ses som mycket allvarliga. Det som krävs från företagets sida är alltså flexibilitet i agerandet gentemot sina potentiella kunder. Mottagaren är tveksam men nyfiken och därför anser författarna är att en väl genomförd e-postmarknadsföring kan få gensvar även hos de mer negativa mottagarna. Detta påvisar tydligt den framtida potentialen hos e-postmarknadsföring.

No description available.

Different groups in the forestry sector were likely to have different views regarding the responsibility for an environmentally sustainable forestry and the benefits of certification and this study aimed to examine the attitudes that existed in the forestry sector to the certification schemes FSC and PEFC. In the study a survey and a questionnaire were sent out to different groups. The investigation was made with respect to three groups: forest owners, forest contractors and employees working with the certification schemes on a daily basis at the forest company Södra. The groups agreed that the owner of the forest had the main responsibility for an environmentally sustainable forestry. The study revealed that all three groups highly valued the environmental aspect of certification. Forest owners also identified financial gain as a benefit. The forest contractors felt that the certification gave orderliness to their work but also saw an economic cost from being certified. The forest company employees found certification as an access to a widermarket with certified products. Half of the forest owners estimated their knowledge of the certification schemes to be inadequate while forest contractors and the employees of Södra valued their knowledge as sufficient. The forest owners had less education about the certification schemes than the other groups. / Olika grupper i skogsbranschen riskerar att ha olika syn när det gäller ansvaret för ett miljömässigt hållbart skogsbruk och nyttan med certifiering och den här studien gjordes för att undersöka vilka inställningar som fanns i skogsbranschen till certifieringssystemen FSC och PEFC. Arbetet gjordes med avseende på tre grupper: skogsägare, skogsentreprenörer och anställda som arbetar på skogsföretaget Södra med certifiering i sitt dagliga arbete. I studien skickades en enkät och ett frågeformulär ut. Undersökningen visade att de tre grupperna värderade miljömässigt hållbart skogsbruk med certifiering högt. Som skogsägare fick man en certifieringspremie för det certifierade virke som man sålde. Skogsägarna såg också en ekonomisk vinning med certifiering. Skogsentreprenörerna ansåg att certifiering i högre grad gav ordning och reda i deras arbete men att det fanns en ekonomisk kostnad med att vara certifierad. Skogsföretagsgruppen menade att certifierade produkter gav tillgång till en större marknad för skogsföretaget. Grupperna var överens om att ansvaret för ett miljömässigt hållbart skogsbruk låg på de/den som ägde skogsmarken. Samtidigt uppskattade hälften av skogsägarna att deras kunskaper om certifieringarna var otillräckliga medan skogsentreprenörerna och skogsföretagsgruppen ansåg att deras kunskaper var tillräckliga. Detta kunde bero på att skogsägarna fick mindre utbildning av certifiering än de andra två grupperna. Det här arbetet har visat att grupperna inte har olika syn när det gäller vikten av att ett miljömässigt hållbart skogsbruk bedrivs.

No description available.

No description available.

<p>Detta arbete handlar om de nya sätten att kommunicera, främst e-post och mobiltelefon. Genom en enkätundersökning och fyra intervjuer på två verksamheter svarar jag på frågorna:</p><p>· Vilken är attityden är till de nya sätten att kommunicera på arbetsplatsen?</p><p>· I vilken utsträckning används e-post och mobiltelefon idag? Har de inneburit några förbättringar? Anser arbetstagarna att det behövs regler för att reglera användandet av e-post och mobiltelefon?</p><p>Resultaten tyder på att e-post och mobiltelefon används i varierande utsträckning. E-post är mera uppskattat än mobiltelefon, men båda anses underlätta kommunikationen på arbetsplatsen vilket ses som en förbättring. Det finns en osäkerhet inför varför e-post och mobiltelefon införts i verksamheterna. De intervjuade tror att den nya tekniken kommer att kunna underlätta deras arbete samt ge det nya möjligheter, t.ex. arbete på distans.</p><p>Jag föreslår ett antal rekommendationer som skulle underlätta och effektivisera användandet av de nya kommunikationsteknikerna för både arbetsgivare och arbetstagare.</p>