Det egentliga målet med denna rapport är att skapa underlag för beräkning av hur mycket biomassa från grot som kan bli tillgänglig för förgasningsanläggningen VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) i Värnamo som är en pilotanläggning för CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). CHRISGAS-projektet syftar till att demonstrera framställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av fordonsbränsle. Om upptagningsområdet till VVBGC antas vara 100 km radie finns det inom detta område ca 1,8 miljoner hektar skogsmark, inom detta upptagningsområde slutavverkas ca 18 000 ha varje år där grotuttag är möjligt. En slutavverkningsmogen tall med en brösthöjdsdiameter på 30 cm har ett grotutbyte på 0,23 kg grot per kg stamved, medan en gran med samma brösthöjdsdiameter har hela 0,42 kg grot per kg stamved. En björk med brösthöjdsdiameter på 25 cm har däremot ett grotutbyte på 0,31 kg grot per kg stamved. Totalt sett finns varje år en potentiell tillgång torrmassa grot på ca 710 000 ton inom upptagningsområdet, men beroende på vilken hanteringsmetod som används försvinner mellan 30–50 % utav torrmassan. Det betyder att den torrmassa grot som verkligen blir tillgänglig för industrin är ca 350 000 ton (motsvarande ca 1,7 TWh) om det inte ingår några barr i uttaget. Det är dock teoretiskt möjligt att den totala mängden grot kan bli upp mot 500 000 ton torrmassa (motsvarande ca 2,5 TWh) om allt grot tas ut innan barren faller av. Den hanteringsmetod som används i störst utsträckning idag för att få ett avbarrat grot medför en kostnad på 117 kr/MWh medan buntningsmetoderna där barren ingår i uttaget kostar 85-90 kr/MWh. Det betyder alltså att ”förädlingskostnaden” att låta barren trilla av blir ca 30 kr/MWh. / The actual aim of this report is create a foundation for the calculation of how much biomass from branches and tops (GROT in Swedish) can be available for the gasification centre VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) in Värnamo, which is a pilot centre for CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). The CHRISGAS project aims to demonstrate the generation of hydrogen-rich synthetic gas for the production of vehicle fuel. If the withdrawal area to VVBGC is presumed to be a 100 km radius, there are approximately 1.8 million hectares of forest. Within this withdrawal area are final logs of ca. 18,000 ha each year where branches and tops withdrawal is possible. A final felling of a mature pine with a diameter breast height of 30 cm has a branch and top exchange of 0.23 kg branches and tops per kg of stemwood, whereas a spruce with the same diameter breast height has 0.42 kg branches and tops per kg of stemwood. A birch with a diameter breast height of 25 cm lies in between the pine and spruce with a branches and tops exchange of 0.31 kg branches and tops per kg stemwood. Each year, the total potential of dry matter branches and tops within the withdrawal area is approximately 710,000 tons, but depending on which handling method is used, between 30-50% of the dry matter is lost. This means that the actual amount of dry matter branches and tops for industry is approximately 350,000 tons (equivalent to ca. 1.7 TWh), if no needles are included in the withdrawal. It is, however, theoretically possible that the total amount of branches and tops be upwards of 500,000 tons dry matter (equivalent to ca. 2.5 TWh), if all branches and tops are removed before the needles off. The handling method mainly used today to remove needles from branches and tops costs 117 kr/MWh, whereas the bundling method where the needles are included in the withdrawal costs 85-90 kr/MWh. This also means that the “separation cost” of letting the needles fall off will be approximately 30 kr/MWh.

Sveriges skogar får i och med det ökande gröna energibehovet en allt mer betydande roll i framtidens energiförsörjning. Effektiviteten i uttaget måste bli bättre för att på bästa sätt förvalta den råvara som man finns och på det sättet få ut mer energi och hålla kostnaderna nere. Denna rapport är ett delprojekt av CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). Projektet syftar till att genom förgasning av biomassa demonstrera framställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av fordonsbränsle. Resultatet i denna rapport skall visa metoder för en effektiv tillförsel av skogsbränsle till industrier för energiomvandling. Vid insamling och hantering av avverkningsrester från grandominerade slutavverkningsbestånd i Sverige finns det tre olika grundalternativ: sönderdelning på hygget, sönderdelning vid avlägg eller sönderdelning vid industri. Den mest använda hanteringsmetoden för skogsbränsleuttag i Sverige är anpassad efter värmeverkens önskemål samt vilka rekommendationer som ges med hänsyn till skogsmarkens näringsbalans. Det betyder att idag låter man merparten av skogsbränslet barrar av i processorhögar ute på hygget innan det samlas ihop på ett eller annat sätt. För att bedöma effektiviteten är det i slutändan hur mycket energi som man kan få ut från skogsmarken i förhållande till vad hanteringen kostar som räknas. Beroende på vilken hanteringsmetod som används leder hantering och lagring av skogsbränslet till att det försvinner mellan 30-50 % torrmassa utav den potentiella mängd som finns på hygget vid avverkningen. Om man utgår från att normalkostnaden är den kostnad på 117 kr/MWh som uppstår när skogsbränslet lagras i processorhögar över sommaren och sedan skotas ihop till vältor skulle kostnaden sänkas med 25–30 % genom någon form av buntning. / With this increased need for green energy, Sweden’s forest will get an ever more important roll in the future energy supply. Better efficiency in withdrawal is needed to manage a raw material the best way and thus get more energy and keep the costs down. This report is a part of the CHRISGAS project (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). Through gasification of biomass, the project aims to demonstrate a proposed hydrogen-rich synthetic gas for the production of vehicle fuel. The results in this report will show methods for an effective supplying of forest fuel to industries for energy conversion. During the collection and handling of logging residuals in a spruce-dominated final logging clump in Sweden, there are three basic alternatives: comminution at the logging area, comminution at the depot or comminution at industry. The most used handling method for forest fuel withdrawal in Sweden is adapted to the wishes of the heating plant as well as which recommendations consider the nutritional balance of the forest land. This means that the majority of forest fuel sheds its needles in the processing piles out in the clearing before it is collected in one way or another. In the end, to assess the efficiency, it is how much energy that can be taken from the forest land in relation to the handling cost that counts. Depending on which handling method is used, the handling and storage of forest fuel leads a loss of between 30-50% dry matter from the potential amount found in the clearing during logging. If we consider that the normal cost is the cost of 117 kr/MWh that arises when forest fuel is stored in small piles during the summer and then forwards together on windrows, the cost would decrease by 25-30% through some form of bundling.

<p>Det egentliga målet med denna rapport är att skapa underlag för beräkning av hur mycket biomassa från grot som kan bli</p><p>tillgänglig för förgasningsanläggningen VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) i Värnamo som är en</p><p>pilotanläggning för CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). CHRISGAS-projektet syftar till att demonstrera</p><p>framställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av fordonsbränsle.</p><p>Om upptagningsområdet till VVBGC antas vara 100 km radie finns det inom detta område ca 1,8 miljoner hektar</p><p>skogsmark, inom detta upptagningsområde slutavverkas ca 18 000 ha varje år där grotuttag är möjligt. En</p><p>slutavverkningsmogen tall med en brösthöjdsdiameter på 30 cm har ett grotutbyte på 0,23 kg grot per kg stamved,</p><p>medan en gran med samma brösthöjdsdiameter har hela 0,42 kg grot per kg stamved. En björk med brösthöjdsdiameter</p><p>på 25 cm har däremot ett grotutbyte på 0,31 kg grot per kg stamved. Totalt sett finns varje år en potentiell tillgång</p><p>torrmassa grot på ca 710 000 ton inom upptagningsområdet, men beroende på vilken hanteringsmetod som används</p><p>försvinner mellan 30–50 % utav torrmassan. Det betyder att den torrmassa grot som verkligen blir tillgänglig för industrin</p><p>är ca 350 000 ton (motsvarande ca 1,7 TWh) om det inte ingår några barr i uttaget. Det är dock teoretiskt möjligt att den</p><p>totala mängden grot kan bli upp mot 500 000 ton torrmassa (motsvarande ca 2,5 TWh) om allt grot tas ut innan barren</p><p>faller av. Den hanteringsmetod som används i störst utsträckning idag för att få ett avbarrat grot medför en kostnad på</p><p>117 kr/MWh medan buntningsmetoderna där barren ingår i uttaget kostar 85-90 kr/MWh. Det betyder alltså att</p><p>”förädlingskostnaden” att låta barren trilla av blir ca 30 kr/MWh.</p> / <p>The actual aim of this report is create a foundation for the calculation of how much biomass from branches and tops (GROT</p><p>in Swedish) can be available for the gasification centre VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) in Värnamo,</p><p>which is a pilot centre for CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). The CHRISGAS project aims to demonstrate</p><p>the generation of hydrogen-rich synthetic gas for the production of vehicle fuel.</p><p>If the withdrawal area to VVBGC is presumed to be a 100 km radius, there are approximately 1.8 million hectares of forest.</p><p>Within this withdrawal area are final logs of ca. 18,000 ha each year where branches and tops withdrawal is possible. A</p><p>final felling of a mature pine with a diameter breast height of 30 cm has a branch and top exchange of 0.23 kg branches</p><p>and tops per kg of stemwood, whereas a spruce with the same diameter breast height has 0.42 kg branches and tops per</p><p>kg of stemwood. A birch with a diameter breast height of 25 cm lies in between the pine and spruce with a branches and</p><p>tops exchange of 0.31 kg branches and tops per kg stemwood. Each year, the total potential of dry matter branches and</p><p>tops within the withdrawal area is approximately 710,000 tons, but depending on which handling method is used, between</p><p>30-50% of the dry matter is lost. This means that the actual amount of dry matter branches and tops for industry is</p><p>approximately 350,000 tons (equivalent to ca. 1.7 TWh), if no needles are included in the withdrawal. It is, however,</p><p>theoretically possible that the total amount of branches and tops be upwards of 500,000 tons dry matter (equivalent to ca.</p><p>2.5 TWh), if all branches and tops are removed before the needles off. The handling method mainly used today to remove</p><p>needles from branches and tops costs 117 kr/MWh, whereas the bundling method where the needles are included in the</p><p>withdrawal costs 85-90 kr/MWh. This also means that the “separation cost” of letting the needles fall off will be</p><p>approximately 30 kr/MWh.</p>

<p>Sveriges skogar får i och med det ökande gröna energibehovet en allt mer betydande roll i framtidens energiförsörjning.</p><p>Effektiviteten i uttaget måste bli bättre för att på bästa sätt förvalta den råvara som man finns och på det sättet få ut mer</p><p>energi och hålla kostnaderna nere. Denna rapport är ett delprojekt av CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS).</p><p>Projektet syftar till att genom förgasning av biomassa demonstrera framställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av</p><p>fordonsbränsle. Resultatet i denna rapport skall visa metoder för en effektiv tillförsel av skogsbränsle till industrier för</p><p>energiomvandling. Vid insamling och hantering av avverkningsrester från grandominerade slutavverkningsbestånd i</p><p>Sverige finns det tre olika grundalternativ: sönderdelning på hygget, sönderdelning vid avlägg eller sönderdelning vid</p><p>industri. Den mest använda hanteringsmetoden för skogsbränsleuttag i Sverige är anpassad efter värmeverkens önskemål</p><p>samt vilka rekommendationer som ges med hänsyn till skogsmarkens näringsbalans. Det betyder att idag låter man</p><p>merparten av skogsbränslet barrar av i processorhögar ute på hygget innan det samlas ihop på ett eller annat sätt. För att</p><p>bedöma effektiviteten är det i slutändan hur mycket energi som man kan få ut från skogsmarken i förhållande till vad</p><p>hanteringen kostar som räknas. Beroende på vilken hanteringsmetod som används leder hantering och lagring av</p><p>skogsbränslet till att det försvinner mellan 30-50 % torrmassa utav den potentiella mängd som finns på hygget vid</p><p>avverkningen. Om man utgår från att normalkostnaden är den kostnad på 117 kr/MWh som uppstår när skogsbränslet</p><p>lagras i processorhögar över sommaren och sedan skotas ihop till vältor skulle kostnaden sänkas med 25–30 % genom</p><p>någon form av buntning.</p> / <p>With this increased need for green energy, Sweden’s forest will get an ever more important roll in the future energy</p><p>supply. Better efficiency in withdrawal is needed to manage a raw material the best way and thus get more energy and</p><p>keep the costs down. This report is a part of the CHRISGAS project (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). Through</p><p>gasification of biomass, the project aims to demonstrate a proposed hydrogen-rich synthetic gas for the production of</p><p>vehicle fuel. The results in this report will show methods for an effective supplying of forest fuel to industries for energy</p><p>conversion. During the collection and handling of logging residuals in a spruce-dominated final logging clump in</p><p>Sweden, there are three basic alternatives: comminution at the logging area, comminution at the depot or comminution</p><p>at industry. The most used handling method for forest fuel withdrawal in Sweden is adapted to the wishes of the</p><p>heating plant as well as which recommendations consider the nutritional balance of the forest land. This means that the</p><p>majority of forest fuel sheds its needles in the processing piles out in the clearing before it is collected in one way or</p><p>another. In the end, to assess the efficiency, it is how much energy that can be taken from the forest land in relation to</p><p>the handling cost that counts. Depending on which handling method is used, the handling and storage of forest fuel</p><p>leads a loss of between 30-50% dry matter from the potential amount found in the clearing during logging. If we</p><p>consider that the normal cost is the cost of 117 kr/MWh that arises when forest fuel is stored in small piles during the</p><p>summer and then forwards together on windrows, the cost would decrease by 25-30% through some form of bundling.</p>

I Sverige pågår en strukturell omställning från att vara ett fossilberoende samhälle till att bli fossilfritt. Detta gör att trycket på klimatneutrala bränslen från exempelvis skogen ökat. Skogsbränslen i form av grot är ett bränsle som görs av de avverkningsrester som uppstår vid konventionell avverkning. Det går bra att ta bort groten från hygget om det utförs en så kallad askåterföring. Det betyder att askan förs tillbaka till skogen efter att den bildats vid värmeverk. Askåterföring görs på landskapsnivå för att återbörda de näringsämnen som var bundna i groten blivit aska. Askan innehåller alla näringsämnen utom kväve, och hjälper också till att höja pH värdet tack vare de baskatjoner som trädet bundit under levnadscyclen. Blekinge är ett av de län som tar ut mycket grot men där askåterföring sker i låg omfattning. Studien syftar till att undersöka inställningen bland skogsägarna är en enkätundersökning som skickats ut till hundra av Blekinges största skogsägare. Skogsägarnas svar på enkäten behandlas helt anonymt. De som svarade på enkäten ägde skogsfastigheter mellan 175-900 hektar. Denna undersökning tittar på vilka faktorer som styr eller begränsar utförandet av askåterföring i Blekinge. Undersökningen visar på att många skogsägare känner att de har fått otillräcklig information gällande askåterföring. Studien visar även att miljöfaktorer är de motivationsfaktorer som skogsägarna tycker är viktigaste skälet till askåterföring. Som faktorer vilka begränsar askåterföringen anger många skogsägare att de känner att de saknar tillräcklig kunskap men även att de känner oro kring askans innehåll, dessutom anger flera att de är rädda för körskador i skogen.

No description available.

No description available.

I takt med ökande intresse för uttag av grot så ökar också intresset för återföring av aska tillbaka till skogen. I rapporten utreds hur mycket återföringsbar aska som produceras av förbränningsanläggningar. Arbetet begränsas genom att endast förbränningsanläggningar med större kapacitet än 10 GWh träbränsle per år tas med . Dessutom sker en avgränsning geografiskt till att endast ta med anläggningar placerade söder om en tänkt linje mellan Karlstad och Stockholm. Datainsamlingen för förbränningsanläggningarnas askmängder har gjorts både med telefonintervju och enkätundersökning. Totalt har 107 förbränningsanläggningar tillfrågat. Askan från anläggningarna används till askåterföring, sluttäckning av deponi, deponi och bärlager till vägar. Kostnaderna mellan de olika användningsområdena varierar stort, kostnaderna att sluttäcka en deponi är hälften mot att spridas i skog. En stor del av förbränningsanläggningarna är överens att kostnaderna för askåterföring till skogen är för dyr. Fler anläggningar kan tänka sig att återföra askan till skogen men anger kostnaderna som orsak till val av andra alternativa användningsområden. / In line with increased interest for using of branches and tops, increases also the interest for retransfer of ash back to the forest. In the report investigated how much ash from the incineration plants that can retransfers back to the forest. The work is limited through that only incineration plants with bigger capacity than 10 GWh wood fuel a year is taken with. Moreover, a demarcation happens geographic to only to take with plants placed south about an intended line between Karlstad and Stockholm. The data collection for the incineration plants ash quantities have been done both with telephone interview and questionnaire survey. Total has 107 incineration plants consulted. The ash from the plants is used to ash retransfer, end coverage off landfill, landfill and berry stocks to roads. The costs between the different use areas vary bigly, the costs to end to cover landfill is the half against being disseminated in forest. A big part of the incineration plants is agreed that the costs for ash retransfer to the forest is for costly. More plants can intend itself to bring back the ash to the forest but because of the price the plants choice other alternative use areas.

This study has analyzed particel size distribution and needle content in chipped logging residuals (branches and tops) delivered to the district heating plant Ryaverket in city of Borås, Sweden. Two fuel assortments has been analyzed: Chipped logging residuals from pure softwood and from mixed fuel (connifers and broadleaves). The samples has been sieved at Linneaus University laboratory. The study of particle sizes indicates that only 53,2 % of delivered fuel is within the fuels specification (7– 45 mm). The needle content is in this study 12,4 % (dry mass) which is higher than expected. / Sedan oljekriserna på 1970 talet har den svenska energiförsörjningen ändrats i grunden. Idag har stora delar av de tidigare petroleumbaserade bränslena ersatts med olika förnybara biobränslen. Skogsbränsle delas upp i olika bränslesortiment utifrån trädslag samt olika fysikaliska och tekniska egenskaper. Till Borås Energi &amp; Miljö Ab´s värmeverk Ryaverket levereras det årligen ungefär 550000 kubikmeter skogsbränsle fördelat på cirka 30 olika sortiment. Fraktionsfördelningen, det vill säga storleken på bitarna i materialet, samt barrinnehåll är två viktiga kvalitetsfaktorer på bränslet. Denna rapport är en redovisning av en fraktionsanalysstudie på två av bränslesortimenten till Ryaverket. Dels flisad grot av rent barrträ och dels blandsortimentet flisad grot av barr och lövträ. I studien har också gjorts en analys av barrinnehållet i bränslet. Studien har gjorts genom sållning av prover från inkommande bränsleleveranser. Analysen visar att stora delar av det, till värmeverket, inkomna bränslet ligger utanför uppsatta bränslespecifikationer. Av materialet finns 53,2 % inom storleksområdet 7 -45 mm (acceptflis). Delvis bekräftar detta resultat tidigare forskning på området. Barrandelen är hög: 12,4%. Detta är en högre siffra än vad som var förväntat och högre än vad som framkommit i tidigare studier. Slutsatsen är att det troligen krävs omtänkande/nytänkande för att dagens grotbränsle skall fungera optimalt i moderna värmeverk. Skall flisningsutrustningen konstrueras om? Skall ny teknik för online och kontinuerlig mätning av bland annat fraktionsfördelning införas? Vilket är optimalt: att köpa in olika bränslesortiment lassvis och blanda själv på värmeverket? Eller är det mest optimalt att köpa färdigblandat bränsle från leverantör?

Biobränsle är viktigt för vår gröna omställning då det ger möjlighet att ersätta fossilt bränsle med förnyelsebart. Det finns en stor potential för att ökat uttag av grot, som är en form av biobränsle, i det svenska skogsbruket. I skogsbranschen har ett ökat fokus på minskade markskador förändrat skördarförarnas arbetssätt. Ris används i större omfattning till markförstärkning, vilket påverkar uttag av grot negativt. Anledning till att grot lämnas kvar på hugget kan vara både påverkbart och ej påverkbart. Genom att intervjua en fokusgrupp visar resultatet att en anledning till minskat uttag är att det inte i något beslutsled får någon konsekvens eller blir ifrågasatt om uttaget av grot inte blir som planerats. Det innebär att en stor mängd förnyelsebar energi i form av grot lämnas kvar i skogen.