Det egentliga målet med denna rapport är att skapa underlag för beräkning av hur mycket biomassa från grot som kan bli tillgänglig för förgasningsanläggningen VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) i Värnamo som är en pilotanläggning för CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). CHRISGAS-projektet syftar till att demonstrera framställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av fordonsbränsle. Om upptagningsområdet till VVBGC antas vara 100 km radie finns det inom detta område ca 1,8 miljoner hektar skogsmark, inom detta upptagningsområde slutavverkas ca 18 000 ha varje år där grotuttag är möjligt. En slutavverkningsmogen tall med en brösthöjdsdiameter på 30 cm har ett grotutbyte på 0,23 kg grot per kg stamved, medan en gran med samma brösthöjdsdiameter har hela 0,42 kg grot per kg stamved. En björk med brösthöjdsdiameter på 25 cm har däremot ett grotutbyte på 0,31 kg grot per kg stamved. Totalt sett finns varje år en potentiell tillgång torrmassa grot på ca 710 000 ton inom upptagningsområdet, men beroende på vilken hanteringsmetod som används försvinner mellan 30–50 % utav torrmassan. Det betyder att den torrmassa grot som verkligen blir tillgänglig för industrin är ca 350 000 ton (motsvarande ca 1,7 TWh) om det inte ingår några barr i uttaget. Det är dock teoretiskt möjligt att den totala mängden grot kan bli upp mot 500 000 ton torrmassa (motsvarande ca 2,5 TWh) om allt grot tas ut innan barren faller av. Den hanteringsmetod som används i störst utsträckning idag för att få ett avbarrat grot medför en kostnad på 117 kr/MWh medan buntningsmetoderna där barren ingår i uttaget kostar 85-90 kr/MWh. Det betyder alltså att ”förädlingskostnaden” att låta barren trilla av blir ca 30 kr/MWh. / The actual aim of this report is create a foundation for the calculation of how much biomass from branches and tops (GROT in Swedish) can be available for the gasification centre VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) in Värnamo, which is a pilot centre for CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). The CHRISGAS project aims to demonstrate the generation of hydrogen-rich synthetic gas for the production of vehicle fuel. If the withdrawal area to VVBGC is presumed to be a 100 km radius, there are approximately 1.8 million hectares of forest. Within this withdrawal area are final logs of ca. 18,000 ha each year where branches and tops withdrawal is possible. A final felling of a mature pine with a diameter breast height of 30 cm has a branch and top exchange of 0.23 kg branches and tops per kg of stemwood, whereas a spruce with the same diameter breast height has 0.42 kg branches and tops per kg of stemwood. A birch with a diameter breast height of 25 cm lies in between the pine and spruce with a branches and tops exchange of 0.31 kg branches and tops per kg stemwood. Each year, the total potential of dry matter branches and tops within the withdrawal area is approximately 710,000 tons, but depending on which handling method is used, between 30-50% of the dry matter is lost. This means that the actual amount of dry matter branches and tops for industry is approximately 350,000 tons (equivalent to ca. 1.7 TWh), if no needles are included in the withdrawal. It is, however, theoretically possible that the total amount of branches and tops be upwards of 500,000 tons dry matter (equivalent to ca. 2.5 TWh), if all branches and tops are removed before the needles off. The handling method mainly used today to remove needles from branches and tops costs 117 kr/MWh, whereas the bundling method where the needles are included in the withdrawal costs 85-90 kr/MWh. This also means that the “separation cost” of letting the needles fall off will be approximately 30 kr/MWh.

Sveriges skogar får i och med det ökande gröna energibehovet en allt mer betydande roll i framtidens energiförsörjning. Effektiviteten i uttaget måste bli bättre för att på bästa sätt förvalta den råvara som man finns och på det sättet få ut mer energi och hålla kostnaderna nere. Denna rapport är ett delprojekt av CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). Projektet syftar till att genom förgasning av biomassa demonstrera framställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av fordonsbränsle. Resultatet i denna rapport skall visa metoder för en effektiv tillförsel av skogsbränsle till industrier för energiomvandling. Vid insamling och hantering av avverkningsrester från grandominerade slutavverkningsbestånd i Sverige finns det tre olika grundalternativ: sönderdelning på hygget, sönderdelning vid avlägg eller sönderdelning vid industri. Den mest använda hanteringsmetoden för skogsbränsleuttag i Sverige är anpassad efter värmeverkens önskemål samt vilka rekommendationer som ges med hänsyn till skogsmarkens näringsbalans. Det betyder att idag låter man merparten av skogsbränslet barrar av i processorhögar ute på hygget innan det samlas ihop på ett eller annat sätt. För att bedöma effektiviteten är det i slutändan hur mycket energi som man kan få ut från skogsmarken i förhållande till vad hanteringen kostar som räknas. Beroende på vilken hanteringsmetod som används leder hantering och lagring av skogsbränslet till att det försvinner mellan 30-50 % torrmassa utav den potentiella mängd som finns på hygget vid avverkningen. Om man utgår från att normalkostnaden är den kostnad på 117 kr/MWh som uppstår när skogsbränslet lagras i processorhögar över sommaren och sedan skotas ihop till vältor skulle kostnaden sänkas med 25–30 % genom någon form av buntning. / With this increased need for green energy, Sweden’s forest will get an ever more important roll in the future energy supply. Better efficiency in withdrawal is needed to manage a raw material the best way and thus get more energy and keep the costs down. This report is a part of the CHRISGAS project (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). Through gasification of biomass, the project aims to demonstrate a proposed hydrogen-rich synthetic gas for the production of vehicle fuel. The results in this report will show methods for an effective supplying of forest fuel to industries for energy conversion. During the collection and handling of logging residuals in a spruce-dominated final logging clump in Sweden, there are three basic alternatives: comminution at the logging area, comminution at the depot or comminution at industry. The most used handling method for forest fuel withdrawal in Sweden is adapted to the wishes of the heating plant as well as which recommendations consider the nutritional balance of the forest land. This means that the majority of forest fuel sheds its needles in the processing piles out in the clearing before it is collected in one way or another. In the end, to assess the efficiency, it is how much energy that can be taken from the forest land in relation to the handling cost that counts. Depending on which handling method is used, the handling and storage of forest fuel leads a loss of between 30-50% dry matter from the potential amount found in the clearing during logging. If we consider that the normal cost is the cost of 117 kr/MWh that arises when forest fuel is stored in small piles during the summer and then forwards together on windrows, the cost would decrease by 25-30% through some form of bundling.

<p>Det egentliga målet med denna rapport är att skapa underlag för beräkning av hur mycket biomassa från grot som kan bli</p><p>tillgänglig för förgasningsanläggningen VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) i Värnamo som är en</p><p>pilotanläggning för CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). CHRISGAS-projektet syftar till att demonstrera</p><p>framställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av fordonsbränsle.</p><p>Om upptagningsområdet till VVBGC antas vara 100 km radie finns det inom detta område ca 1,8 miljoner hektar</p><p>skogsmark, inom detta upptagningsområde slutavverkas ca 18 000 ha varje år där grotuttag är möjligt. En</p><p>slutavverkningsmogen tall med en brösthöjdsdiameter på 30 cm har ett grotutbyte på 0,23 kg grot per kg stamved,</p><p>medan en gran med samma brösthöjdsdiameter har hela 0,42 kg grot per kg stamved. En björk med brösthöjdsdiameter</p><p>på 25 cm har däremot ett grotutbyte på 0,31 kg grot per kg stamved. Totalt sett finns varje år en potentiell tillgång</p><p>torrmassa grot på ca 710 000 ton inom upptagningsområdet, men beroende på vilken hanteringsmetod som används</p><p>försvinner mellan 30–50 % utav torrmassan. Det betyder att den torrmassa grot som verkligen blir tillgänglig för industrin</p><p>är ca 350 000 ton (motsvarande ca 1,7 TWh) om det inte ingår några barr i uttaget. Det är dock teoretiskt möjligt att den</p><p>totala mängden grot kan bli upp mot 500 000 ton torrmassa (motsvarande ca 2,5 TWh) om allt grot tas ut innan barren</p><p>faller av. Den hanteringsmetod som används i störst utsträckning idag för att få ett avbarrat grot medför en kostnad på</p><p>117 kr/MWh medan buntningsmetoderna där barren ingår i uttaget kostar 85-90 kr/MWh. Det betyder alltså att</p><p>”förädlingskostnaden” att låta barren trilla av blir ca 30 kr/MWh.</p> / <p>The actual aim of this report is create a foundation for the calculation of how much biomass from branches and tops (GROT</p><p>in Swedish) can be available for the gasification centre VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) in Värnamo,</p><p>which is a pilot centre for CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). The CHRISGAS project aims to demonstrate</p><p>the generation of hydrogen-rich synthetic gas for the production of vehicle fuel.</p><p>If the withdrawal area to VVBGC is presumed to be a 100 km radius, there are approximately 1.8 million hectares of forest.</p><p>Within this withdrawal area are final logs of ca. 18,000 ha each year where branches and tops withdrawal is possible. A</p><p>final felling of a mature pine with a diameter breast height of 30 cm has a branch and top exchange of 0.23 kg branches</p><p>and tops per kg of stemwood, whereas a spruce with the same diameter breast height has 0.42 kg branches and tops per</p><p>kg of stemwood. A birch with a diameter breast height of 25 cm lies in between the pine and spruce with a branches and</p><p>tops exchange of 0.31 kg branches and tops per kg stemwood. Each year, the total potential of dry matter branches and</p><p>tops within the withdrawal area is approximately 710,000 tons, but depending on which handling method is used, between</p><p>30-50% of the dry matter is lost. This means that the actual amount of dry matter branches and tops for industry is</p><p>approximately 350,000 tons (equivalent to ca. 1.7 TWh), if no needles are included in the withdrawal. It is, however,</p><p>theoretically possible that the total amount of branches and tops be upwards of 500,000 tons dry matter (equivalent to ca.</p><p>2.5 TWh), if all branches and tops are removed before the needles off. The handling method mainly used today to remove</p><p>needles from branches and tops costs 117 kr/MWh, whereas the bundling method where the needles are included in the</p><p>withdrawal costs 85-90 kr/MWh. This also means that the “separation cost” of letting the needles fall off will be</p><p>approximately 30 kr/MWh.</p>

<p>Sveriges skogar får i och med det ökande gröna energibehovet en allt mer betydande roll i framtidens energiförsörjning.</p><p>Effektiviteten i uttaget måste bli bättre för att på bästa sätt förvalta den råvara som man finns och på det sättet få ut mer</p><p>energi och hålla kostnaderna nere. Denna rapport är ett delprojekt av CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS).</p><p>Projektet syftar till att genom förgasning av biomassa demonstrera framställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av</p><p>fordonsbränsle. Resultatet i denna rapport skall visa metoder för en effektiv tillförsel av skogsbränsle till industrier för</p><p>energiomvandling. Vid insamling och hantering av avverkningsrester från grandominerade slutavverkningsbestånd i</p><p>Sverige finns det tre olika grundalternativ: sönderdelning på hygget, sönderdelning vid avlägg eller sönderdelning vid</p><p>industri. Den mest använda hanteringsmetoden för skogsbränsleuttag i Sverige är anpassad efter värmeverkens önskemål</p><p>samt vilka rekommendationer som ges med hänsyn till skogsmarkens näringsbalans. Det betyder att idag låter man</p><p>merparten av skogsbränslet barrar av i processorhögar ute på hygget innan det samlas ihop på ett eller annat sätt. För att</p><p>bedöma effektiviteten är det i slutändan hur mycket energi som man kan få ut från skogsmarken i förhållande till vad</p><p>hanteringen kostar som räknas. Beroende på vilken hanteringsmetod som används leder hantering och lagring av</p><p>skogsbränslet till att det försvinner mellan 30-50 % torrmassa utav den potentiella mängd som finns på hygget vid</p><p>avverkningen. Om man utgår från att normalkostnaden är den kostnad på 117 kr/MWh som uppstår när skogsbränslet</p><p>lagras i processorhögar över sommaren och sedan skotas ihop till vältor skulle kostnaden sänkas med 25–30 % genom</p><p>någon form av buntning.</p> / <p>With this increased need for green energy, Sweden’s forest will get an ever more important roll in the future energy</p><p>supply. Better efficiency in withdrawal is needed to manage a raw material the best way and thus get more energy and</p><p>keep the costs down. This report is a part of the CHRISGAS project (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). Through</p><p>gasification of biomass, the project aims to demonstrate a proposed hydrogen-rich synthetic gas for the production of</p><p>vehicle fuel. The results in this report will show methods for an effective supplying of forest fuel to industries for energy</p><p>conversion. During the collection and handling of logging residuals in a spruce-dominated final logging clump in</p><p>Sweden, there are three basic alternatives: comminution at the logging area, comminution at the depot or comminution</p><p>at industry. The most used handling method for forest fuel withdrawal in Sweden is adapted to the wishes of the</p><p>heating plant as well as which recommendations consider the nutritional balance of the forest land. This means that the</p><p>majority of forest fuel sheds its needles in the processing piles out in the clearing before it is collected in one way or</p><p>another. In the end, to assess the efficiency, it is how much energy that can be taken from the forest land in relation to</p><p>the handling cost that counts. Depending on which handling method is used, the handling and storage of forest fuel</p><p>leads a loss of between 30-50% dry matter from the potential amount found in the clearing during logging. If we</p><p>consider that the normal cost is the cost of 117 kr/MWh that arises when forest fuel is stored in small piles during the</p><p>summer and then forwards together on windrows, the cost would decrease by 25-30% through some form of bundling.</p>