Det egentliga målet med denna rapport är att skapa underlag för beräkning av hur mycket biomassa från grot som kan bli tillgänglig för förgasningsanläggningen VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) i Värnamo som är en pilotanläggning för CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). CHRISGAS-projektet syftar till att demonstrera framställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av fordonsbränsle. Om upptagningsområdet till VVBGC antas vara 100 km radie finns det inom detta område ca 1,8 miljoner hektar skogsmark, inom detta upptagningsområde slutavverkas ca 18 000 ha varje år där grotuttag är möjligt. En slutavverkningsmogen tall med en brösthöjdsdiameter på 30 cm har ett grotutbyte på 0,23 kg grot per kg stamved, medan en gran med samma brösthöjdsdiameter har hela 0,42 kg grot per kg stamved. En björk med brösthöjdsdiameter på 25 cm har däremot ett grotutbyte på 0,31 kg grot per kg stamved. Totalt sett finns varje år en potentiell tillgång torrmassa grot på ca 710 000 ton inom upptagningsområdet, men beroende på vilken hanteringsmetod som används försvinner mellan 30–50 % utav torrmassan. Det betyder att den torrmassa grot som verkligen blir tillgänglig för industrin är ca 350 000 ton (motsvarande ca 1,7 TWh) om det inte ingår några barr i uttaget. Det är dock teoretiskt möjligt att den totala mängden grot kan bli upp mot 500 000 ton torrmassa (motsvarande ca 2,5 TWh) om allt grot tas ut innan barren faller av. Den hanteringsmetod som används i störst utsträckning idag för att få ett avbarrat grot medför en kostnad på 117 kr/MWh medan buntningsmetoderna där barren ingår i uttaget kostar 85-90 kr/MWh. Det betyder alltså att ”förädlingskostnaden” att låta barren trilla av blir ca 30 kr/MWh. / The actual aim of this report is create a foundation for the calculation of how much biomass from branches and tops (GROT in Swedish) can be available for the gasification centre VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) in Värnamo, which is a pilot centre for CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). The CHRISGAS project aims to demonstrate the generation of hydrogen-rich synthetic gas for the production of vehicle fuel. If the withdrawal area to VVBGC is presumed to be a 100 km radius, there are approximately 1.8 million hectares of forest. Within this withdrawal area are final logs of ca. 18,000 ha each year where branches and tops withdrawal is possible. A final felling of a mature pine with a diameter breast height of 30 cm has a branch and top exchange of 0.23 kg branches and tops per kg of stemwood, whereas a spruce with the same diameter breast height has 0.42 kg branches and tops per kg of stemwood. A birch with a diameter breast height of 25 cm lies in between the pine and spruce with a branches and tops exchange of 0.31 kg branches and tops per kg stemwood. Each year, the total potential of dry matter branches and tops within the withdrawal area is approximately 710,000 tons, but depending on which handling method is used, between 30-50% of the dry matter is lost. This means that the actual amount of dry matter branches and tops for industry is approximately 350,000 tons (equivalent to ca. 1.7 TWh), if no needles are included in the withdrawal. It is, however, theoretically possible that the total amount of branches and tops be upwards of 500,000 tons dry matter (equivalent to ca. 2.5 TWh), if all branches and tops are removed before the needles off. The handling method mainly used today to remove needles from branches and tops costs 117 kr/MWh, whereas the bundling method where the needles are included in the withdrawal costs 85-90 kr/MWh. This also means that the “separation cost” of letting the needles fall off will be approximately 30 kr/MWh.

<p>Det egentliga målet med denna rapport är att skapa underlag för beräkning av hur mycket biomassa från grot som kan bli</p><p>tillgänglig för förgasningsanläggningen VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) i Värnamo som är en</p><p>pilotanläggning för CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). CHRISGAS-projektet syftar till att demonstrera</p><p>framställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av fordonsbränsle.</p><p>Om upptagningsområdet till VVBGC antas vara 100 km radie finns det inom detta område ca 1,8 miljoner hektar</p><p>skogsmark, inom detta upptagningsområde slutavverkas ca 18 000 ha varje år där grotuttag är möjligt. En</p><p>slutavverkningsmogen tall med en brösthöjdsdiameter på 30 cm har ett grotutbyte på 0,23 kg grot per kg stamved,</p><p>medan en gran med samma brösthöjdsdiameter har hela 0,42 kg grot per kg stamved. En björk med brösthöjdsdiameter</p><p>på 25 cm har däremot ett grotutbyte på 0,31 kg grot per kg stamved. Totalt sett finns varje år en potentiell tillgång</p><p>torrmassa grot på ca 710 000 ton inom upptagningsområdet, men beroende på vilken hanteringsmetod som används</p><p>försvinner mellan 30–50 % utav torrmassan. Det betyder att den torrmassa grot som verkligen blir tillgänglig för industrin</p><p>är ca 350 000 ton (motsvarande ca 1,7 TWh) om det inte ingår några barr i uttaget. Det är dock teoretiskt möjligt att den</p><p>totala mängden grot kan bli upp mot 500 000 ton torrmassa (motsvarande ca 2,5 TWh) om allt grot tas ut innan barren</p><p>faller av. Den hanteringsmetod som används i störst utsträckning idag för att få ett avbarrat grot medför en kostnad på</p><p>117 kr/MWh medan buntningsmetoderna där barren ingår i uttaget kostar 85-90 kr/MWh. Det betyder alltså att</p><p>”förädlingskostnaden” att låta barren trilla av blir ca 30 kr/MWh.</p> / <p>The actual aim of this report is create a foundation for the calculation of how much biomass from branches and tops (GROT</p><p>in Swedish) can be available for the gasification centre VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) in Värnamo,</p><p>which is a pilot centre for CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). The CHRISGAS project aims to demonstrate</p><p>the generation of hydrogen-rich synthetic gas for the production of vehicle fuel.</p><p>If the withdrawal area to VVBGC is presumed to be a 100 km radius, there are approximately 1.8 million hectares of forest.</p><p>Within this withdrawal area are final logs of ca. 18,000 ha each year where branches and tops withdrawal is possible. A</p><p>final felling of a mature pine with a diameter breast height of 30 cm has a branch and top exchange of 0.23 kg branches</p><p>and tops per kg of stemwood, whereas a spruce with the same diameter breast height has 0.42 kg branches and tops per</p><p>kg of stemwood. A birch with a diameter breast height of 25 cm lies in between the pine and spruce with a branches and</p><p>tops exchange of 0.31 kg branches and tops per kg stemwood. Each year, the total potential of dry matter branches and</p><p>tops within the withdrawal area is approximately 710,000 tons, but depending on which handling method is used, between</p><p>30-50% of the dry matter is lost. This means that the actual amount of dry matter branches and tops for industry is</p><p>approximately 350,000 tons (equivalent to ca. 1.7 TWh), if no needles are included in the withdrawal. It is, however,</p><p>theoretically possible that the total amount of branches and tops be upwards of 500,000 tons dry matter (equivalent to ca.</p><p>2.5 TWh), if all branches and tops are removed before the needles off. The handling method mainly used today to remove</p><p>needles from branches and tops costs 117 kr/MWh, whereas the bundling method where the needles are included in the</p><p>withdrawal costs 85-90 kr/MWh. This also means that the “separation cost” of letting the needles fall off will be</p><p>approximately 30 kr/MWh.</p>

Det råder bostadsbrist i Växjö men det byggs trots detta väldigt få nya hyreslägenheter. Ett sätt att möjliggöra byggandet av fler hyresrätter är att finna besparande lösningar under produktionsskedet som på så sätt kan få ner byggkostnaderna och öka intresset hos bostadsbolagen att bygga nytt. Denna rapport fokuserar på de kostnader som rör materialhanteringen på produktionsplatser med hög upprepandegrad. Syftet är att belysa var onödiga kostnader uppstår och försöka finna lösningar på hur dessa kan undvikas. Nyckelord: Materialhantering, materiallogistik, hög upprepandegrad, hanteringskostnader, intervju, tidstudie, förändringsförslag.

The globalization that has occurred during the last few years has made it more important for companies to have a well-functioning logistics system. Customers demand more options, which lead to an increased flow that creates greater demand regarding packaging and transports. Diverse logistics costs are nowadays a substantial cost for many companies. Therefore, more effort is aimed at optimizing transportation to lower these costs. The purpose of this project is to create a user-friendly calculation of logistics costs that illustrates how the costs vary, depending on how the flow is structured. This is done by examining which aspects that affect the total logistics costs and by mapping which aspects that should be included in a calculation of the logistics costs. Literature studies have been carried out parallel with empirical studies at Scania's production unit, MC, in Oskarshamn. A calculation of logistics costs is created for them with the purpose of making the materials supply system more efficient. Purchasing agreements are negotiated by Scania’s headquarters in Södertälje, whereas Scania Oskarshamn would like to evaluate the supplier suggestions from a logistics perspective. The company has declared that they are in need of a user-friendly calculation of logistics costs that can be used by many different employees. An analysis of the current situation is carried out in order to create a broad foundation of knowledge, regarding what aspects are most important to include in the calculation before creating it. The situation analysis is done through interviews and observations at the company. It shows that there are many different flows, both concerning internal material handling as well as transportation flows from suppliers to Scania Oskarshamn. As a consequence of this, a lot of effort is put into finding ways of simplifying the flows without decreasing the quality of the calculation, meaning its validity. The calculation includes five options: weight, volume, packaging, number of boxes on a EUR-pallet, and number of articles in a package. Further, it contains two different parts; one of them is a calculation of transportation costs and the other is a calculation of internal handling. The transportation calculation is founded on data from invoices, gathered and compiled during one year. The calculation of internal handling is founded on handling costs that occur depending on what packages the articles are delivered in, from the supplier. Many of the costs that occur cannot be ascribed to a certain category of packages. Therefore, the allocation of costs is done through allocation keys, according to Activity-Based Costing. The allocations of costs vary in the different areas, because it has not been possible to identify allocation keys to all of them. Finally a discussion takes place, concerning the aspects included in the current calculation against those mentioned in the literature. It is also discussed how other companies can make use of the result of this project, to create a calculation of logistics costs for their own business. / De senaste årens globalisering har lett till att det har blivit allt viktigare för företag att ha ett välskött logistiksystem för att kunna hävda sig på marknaden. Kunder kräver större valmöjligheter, vilket leder till ett ökat flöde som i sin tur ställer högre krav på emballage och transporter. Diverse logistiktjänster utgör numera en stor kostnad för företag och större fokus läggs därför på att optimera transporter för att kunna sänka dessa kostnader. Målet med detta projekt är att skapa en logistikkalkyl som enkelt illustrerar hur logistikkostnaden ändras beroende på hur logistikflödet ser ut. Detta genom att undersöka vilka faktorer som påverkar de totala logistikkostnaderna och kartlägga vilka faktorer som bör beaktas då en logistikkalkyl ska tas fram. För att nå målet har litteraturstudier gjorts parallellt med empiriska undersökningar på Scanias produktionsenhet MC i Oskarshamn. En logistikkalkyl skapas åt dem med syftet att effektivisera materialanskaffningen. Inköpsupphandlingar tas fram av Scanias huvudkontor i Södertälje varpå Scania Oskarshamn vill kunna utvärdera de leverantörsförslag som ges, ifrån ett logistikperspektiv. Företaget har uttryckt en önskan om en enkel logistikkalkyl som kan hanteras av många användare. En nulägesanalys har gjorts för att skapa en bred grund inför skapandet av kalkylen och för att få förståelse för vilka faktorer som är av störst vikt att ta med. Nulägesanalysen har tagits fram genom intervjuer och observationer på företaget. Den visar att det finns många olika flöden, både gällande intern materialhantering och gällande transportflödena från leverantörer till Scania Oskarshamn. Till följd av detta har mycket arbete lagts ner på att hitta sätt att förenkla flödena utan att göra avkall på kvaliteten i kalkylen, det vill säga dess validitet. I den kalkyl som har tagits fram görs fem val: vikt, volym, emballage, antal boxar per pallbotten och antal artiklar per emballage. Kalkylen består av två delar, dels en transportkalkyl som utgår ifrån tidigare statistik på företaget och dels en internhanteringskalkyl. Den sistnämnda grundar sig på hanteringskostnader som uppstår beroende på vilket emballage som artiklarna levereras i från leverantör. Eftersom många av de kostnader som har tagits fram inte går att härleda direkt till en kategori av emballage, har kostnadsfördelning gjorts med hjälp av fördelningsnycklar enligt ABC-kalkylering. Då det inte alltid gått att identifiera några särskiljande fördelningsnycklar har kostnadsfördelningen varierat mellan de olika huvudområdena. Avslutningsvis förs en diskussion gällande vilka aspekter som tagits med i den aktuella kalkylen gentemot vilka aspekter som nämns i litteraturen. En diskussion förs även om hur andra företag kan ta hjälp av resultatet av detta projekt då de vill skapa en logistikkalkyl i sin verksamhet.

Uppsatsen behandlar alternativa lösningar för omstrukturering av godsflödet för Klippo och Thomée, två företag inom Thomée Industrier. Alternativen jämföres genom att olika gemensamma variabler beaktas. Skador och svinn, hanteringskostnader och transportkostnader. Det förs även en diskussion om kundservice. Resultaten är inhämtade genom intervjuer och studiebesök. SWOT-analys, nulägesanalys har genomförts för att utvärdera alternativen. / The essay comprehend different sollutions to reconstruct the flow of goods at Klippo and Thomée, two subsidary companies within Thomée Industries. The alternatives compares by different variables such as pilferage and wastage, costs of handling. There will also be a discussion about customerservice. The results are collected through interviews and visits. A SWOT-analysis and a matrix is made. Each alternative is evaluated and presented from different aspects.