Byggnadsprojekt finns i många varianter, stora, små, enkla eller komplexa. Ett problem som är gemensamt för alla projekt är att flödet av material som ska monteras in i byggnaden ofta inte fungerar på ett bra sätt. Byggbranschen ligger bakom andra branscher exempelvis verkstadsindustrin när det kommer till att effektivisera och optimera processer. Under de två senaste årtiondena har tillverkningsindustrin utvecklats avsevärt inom effektivisering och produktivitet. Under samma tidsperiod har byggbranschen utvecklats väldigt långsamt. Symptomen inom byggbranschen är förseningar och budgetöverskridningar. Ett annat vanligt problem är att det under ett byggprojekt finns olika sorter av slöseri som påverkar produktiviteten negativt, exempelvis onödig väntetid, onödig lagring av material och onödiga transporter. I denna studie genomfördes intervjuer och platsbesök på två av Peabs arbetsplatser i Malmöregionen. Informationen från detta användes för att kartlägga flödet för fyra vanligt använda material, fönster, gips, kök och innerdörrar. Efter att flödet kartlagts användes Lean Construction teori om slöserier för att identifiera och kategorisera problemområden i dessa flöden. För att sedan hitta grundorsaken till dessa problem gjordes en rotorsaksanalys. Rotorsaksanalysen visade på att grundproblemet i nästan samtliga fall går att härleda till antingen brister inom planering eller kommunikation. Genom att tillämpa Last Planner System teoretiskt på grundproblemen kan en tänkbar lösning föreslås. Ur ett teoretiskt perspektiv kan en implementation av LPS eliminera problem med inleverans, materialhantering och lager av material enligt denna studie. För att lyckas med implementeringen är det viktigt att tänka på följande saker: 1. Utbilda personal inom verktyget 2. Ledarskapets stora betydelse 3. Sluta inte att utbilda och utveckla personalen 4. Lös konflikter direkt och låt inte dem ligga under ytan och förstöra samarbetet Ett digitalt kommunikationsverktyg hade sannolikt ökat integration och samarbete mellan parter. Fortsatt forskning krävs för att utvärdera den teoretiska lösningen genom att utföra fälttester med Last Planner System.

<p>AB Sandvik Cormorant’s production unit in Gimo has identified a need to examinethe handling of products between operations with the purpose of generatingproposals of improvement for the product handling.The aim of this project is to study the existing manufacturing process and givesuggestions for improvement. The proposals should reduce the manual handling ofproducts, decrease the risk of damaging the products during the manufacturing andform a basis for increased traceability. Based on a mapping of the manufacturingprocess and the problem description, a specification of requirements has beencomposed.The mapping of the manufacturing process suggests that a change of the currentsystem is required. The company is recommended to decide how the producthandling between operations should be performed as guidelines for the productionteam. They are also recommended to change the existing management to theproposal presented in this report.The result of the project is a proposal in which the existing palettes are used asproduct carriers through the entire production flow, with the exception of twooperations. The proposal is coherent with the company's idea of a standardizedworkshop-layout and will make the handling of products between operations andproduct-carriers more efficient.The result of this project also indicates that the system should include a new trolley. Ifthis proposal is introduced, the company is recommended to design a new trolley,suitable for transporting pallets.</p>

This thesis, in the field of healthcare logistics, has been carried out at Hjärt- och Medicincentrum (HMC) at the University Hospital in Linköping during the fall and spring of 2012/2013. The thesis is done by two students at Linköping University at master’s level within the framework of Industrial Engineering and Management. As Sweden's county councils should not make a profit or loss, it is important that the councils are aware of how much care processes cost. Kardiologiska kliniken at HMC in Östergötland’s county council is one of the clinics that are profitable. One reason for this is believed to be that the care processes related to patients outside the county, are billed at a higher rate than the actual cost. The aim of this project is to create a spreadsheet template for how the total cost of care shall be calculated for cardiovascular sicknesses, and to calculate the total cost of care for three types of cardiovascular sicknesses. First a rough flow chart of the three cardiovascular sicknesses PTMV, Mitraclips and TAVI, were done in a pilot study. This was done so that the authors better would understand the sicknesses, and to create a first, rough overview of what could be included in the spreadsheet template. This, together with literature about flow charts and Activity Based Costing, decided how detailed the data collection phase would be. Through further interviews and observations a more detailed flow chart of activities could be created for each of the three sicknesses before a merged flow chart was constructed. Interviews were conducted with all categories of personnel involved, to create an accurate map as possible. By using the income statements for Seldingerenheten and Kardiologiska kliniken, and the economy cube and KPP cube of the county council, costs have been identified to either be allocated directly to the sicknesses, spreadsheet objects, or indirectly through the identified activities. The Activity Based Costing generated an expense of 110 376 SEK for PTMV, 356 669 SEK for Mitraclips and 432 159 SEK for TAVI. When comparing these costs with the previous calculated sickness type costs in the KPP cube, it showed that the developed spreadsheet template expects high with 7 000 to 13 000 SEK for the sickness types. This means less than 7% of the current cost. The estimated total cost is considered to be reliable enough to use for a rough calculation of the cost for the three types of sicknesses. Based on the Activity Based Costing a spreadsheet template was created involving how the total cost of care can be calculated. The template includes six overall steps to, in a general way, calculate the cost of care for a sickness type. The first step involves making a flow chart of the type to identify activities. The next step involves that costs must be identified in existing accounting systems, so these, in the third step, can be divided into the six cost items "Staff", "Local", "External Examinations", "Material &amp; Medicine", "Computing &amp; IT" or "Other", depending on where they best fit. In step four, the costs identified as directly linked to the sickness shall be distributed by using KPP or other bases. Then, the remaining costs will be distributed to the identified activities in step five, and in the last step, these costs of the activities will be allocate to the sickness type. The developed spreadsheet template can, according to the authors, be generalized to be useful in other areas in order to easily calculate the total cost of care for a sickness type in the Swedish health care. Its weakness, however, is how many clinics’ costs that are analysed. In this study only the costs of Kardiologiska kliniken finance system was analysed. A more accurate cost would be calculated if costs of other clinics also were examined, instead of being picked directly from the KPP cube. Despite this, the authors consider that the template is useful for a rough estimation of the total costs for different types of sicknesses.

AB Sandvik Cormorant’s production unit in Gimo has identified a need to examinethe handling of products between operations with the purpose of generatingproposals of improvement for the product handling.The aim of this project is to study the existing manufacturing process and givesuggestions for improvement. The proposals should reduce the manual handling ofproducts, decrease the risk of damaging the products during the manufacturing andform a basis for increased traceability. Based on a mapping of the manufacturingprocess and the problem description, a specification of requirements has beencomposed.The mapping of the manufacturing process suggests that a change of the currentsystem is required. The company is recommended to decide how the producthandling between operations should be performed as guidelines for the productionteam. They are also recommended to change the existing management to theproposal presented in this report.The result of the project is a proposal in which the existing palettes are used asproduct carriers through the entire production flow, with the exception of twooperations. The proposal is coherent with the company's idea of a standardizedworkshop-layout and will make the handling of products between operations andproduct-carriers more efficient.The result of this project also indicates that the system should include a new trolley. Ifthis proposal is introduced, the company is recommended to design a new trolley,suitable for transporting pallets.

<p>This study is about to see whether the two models representing the strategies of lean production is to use and apply in different companies. The models are structured in two different ways in which one of them is checking the softer elements of lean production in the form of leadership and strategies. This model is called Lesat and is based on interviewquestions. The second model, called "learning to see" is about identifying flows. This, together shall then give an idea of how mature companies are when it comes to a whole in the concept of lean production, and susceptibility to use these models to their respective companies.</p><p> </p><p>The study is conducted in two companies, SKF couplings systems and AQ parkoprint. SKF is a company that makes connections through a special method called the oil injection method. Parkoprint produces mainly parking meters of all kinds, this is done in close cooperation with customers and their preferences.</p><p> </p><p>The study has been carried out by means of interviews of individuals in leadership positions in each business. We also interviewed operations personnel and has developed facts through observation and computer systems to make the flow surveys.</p><p> </p><p>The results show that the models themselves are useful and functional. However, it became more difficult to use the Lesat showing soft data, rather than "learn to see" that focuses mostly on flows. This is for several reasons. One of the reasons was that the companies examined were not quite at the level existing strategies and leadership that Lesat calls, this makes it difficult to estimate where in the assessment firms ports when the people interviewed do not really are in line or understand how the model or concept works in some areas. In addition to this we experienced it difficult to make a fair assessment when the model in any way based on subjective assessments from companies and then marked in a way that also tends to be of subjective nature. From this perspective, we believe that Lesat model fit better in a study of the companies that has made more of work on lean production and has achieved a higher degree of maturity, and thus become a little easier to rate and provide a more realistic sense.</p><p> </p><p>It appears that the models worked with different conditions and also with different results. However, the two worked so well that it clearly has been able to see the potential strengths, weaknesses and possible improvements in the respective organization. This means that the combination of the two satisfactory to achieve a whole, and that any use, ie organization, can help to improve and lead organizations to more effectively work with and against the lean production.</p>

This study is about to see whether the two models representing the strategies of lean production is to use and apply in different companies. The models are structured in two different ways in which one of them is checking the softer elements of lean production in the form of leadership and strategies. This model is called Lesat and is based on interviewquestions. The second model, called "learning to see" is about identifying flows. This, together shall then give an idea of how mature companies are when it comes to a whole in the concept of lean production, and susceptibility to use these models to their respective companies.   The study is conducted in two companies, SKF couplings systems and AQ parkoprint. SKF is a company that makes connections through a special method called the oil injection method. Parkoprint produces mainly parking meters of all kinds, this is done in close cooperation with customers and their preferences.   The study has been carried out by means of interviews of individuals in leadership positions in each business. We also interviewed operations personnel and has developed facts through observation and computer systems to make the flow surveys.   The results show that the models themselves are useful and functional. However, it became more difficult to use the Lesat showing soft data, rather than "learn to see" that focuses mostly on flows. This is for several reasons. One of the reasons was that the companies examined were not quite at the level existing strategies and leadership that Lesat calls, this makes it difficult to estimate where in the assessment firms ports when the people interviewed do not really are in line or understand how the model or concept works in some areas. In addition to this we experienced it difficult to make a fair assessment when the model in any way based on subjective assessments from companies and then marked in a way that also tends to be of subjective nature. From this perspective, we believe that Lesat model fit better in a study of the companies that has made more of work on lean production and has achieved a higher degree of maturity, and thus become a little easier to rate and provide a more realistic sense.   It appears that the models worked with different conditions and also with different results. However, the two worked so well that it clearly has been able to see the potential strengths, weaknesses and possible improvements in the respective organization. This means that the combination of the two satisfactory to achieve a whole, and that any use, ie organization, can help to improve and lead organizations to more effectively work with and against the lean production.

I Saab Aerostructures tillverkning av flygplansdelar, används icke strukturbundet material, det vill säga material som inte har en angiven kvantifierad förbrukning per tillverkad enhet eller material vars angivna kvantifierade förbrukning per tillverkad enhet inte stämmer överens med verklig förbrukning. Personal på inköpsavdelningen vet i vissa fall inte var ett specifikt icke strukturbundet material förbrukas, alltså vilka tillverkningsavdelningar eller flygplansdelar som förbrukar materialet. Likaså saknas övergripande och gemensamma rutiner för hur material som klassas som icke strukturbundet material planeras och lagerstyrs. För att identifiera problemområden i materialförsörjningen genomfördes en flödeskartläggning för att identifiera vilka olika typer av icke strukturbundet material som används i Saab Aerostructures produktion samt hur dessa lagerstyrs mellan lager och buffertlager i produktion. Under flödeskartläggningen definierades sex olika materialgrupper tillhörande icke strukturbundet material. För att lagerstyra de identifierade materialgrupperna av icke strukturbundet material används idag åtta stycken lagerstyrningsmetoder. Saab Aerostructures har anlitat tredjepartslogistiker för att sköta merparten av dagens lagerstyrning. Lagerstyrningsmetoderna skiljer sig åt beroende på tredjepartslogistiker och materialgrupp av icke strukturbundet material. Resultatet från genomförd kartläggning och analys påvisar att det finns förbättringspotential i flera utav dessa lagerstyrningsmetoder, samt att det är möjligt att reducera antalet lagerstyrningsmetoder genom att använda samma lagerstyrningsmetod för snarlika materialgrupper av icke strukturbundet material. Genomförd analys påvisar även behovet av ett förbättrat informationsflöde mellan beredning, inköp och produktion, när det gäller hanteringen av icke strukturbundet material. Konkreta åtgärder i form av rekommendationer, för att förbättra lagerstyrningen av icke strukturbundet material, presenteras i slutet av denna rapport.

Deutsche Bahn Schenker är ett tredjepartslogistikföretag som har en av sina terminaler placerade i Örebro. Schenker hanterar dagligen en mängd olika sorters produkter och varor antingen i formen av paket eller styckegods. Genom att efterfrågan på tredjepartslogistik ökar ställs större krav på Schenker att klara av att hantera allt fler paket och styckegods på kort tid. Eftersom det är en stor variation av anländande styckegods och paket ställs höga krav på att terminalpersonalen utför hanteringsarbetet effektivt. Tar det för lång tid att utföra arbetet eller någonting går fel kan leveranser riskera att bli försenade eller problem skapas för nästkommande arbetsmoment. Syftet med studien är att identifiera åtgärdsförslag till Schenker hur de kan förbättra hanteringsarbetet för paket och styckegods på sin terminal i Örebro. Genom att kartlägga nuvarande flöde med hjälp av bland annat intervjuer, observationer samt analys av historisk data har detta syfte besvarats. Studien resulterade i att totalt 13 problem identifierades samt elva åtgärdsförslag.

Deutsche Bahn Schenker är ett tredjepartslogistikföretag som har en av sina terminaler placerade i Örebro. Schenker hanterar dagligen en mängd olika sorters produkter och varor antingen i formen av paket eller styckegods. Genom att efterfrågan på tredjepartslogistik ökar ställs större krav på Schenker att klara av att hantera allt fler paket och styckegods på kort tid. Eftersom det är en stor variation av anländande styckegods och paket ställs höga krav på att terminalpersonalen utför hanteringsarbetet effektivt. Tar det för lång tid att utföra arbetet eller någonting går fel kan leveranser riskera att bli försenade eller problem skapas för nästkommande arbetsmoment. Syftet med studien är att identifiera åtgärdsförslag till Schenker hur de kan förbättra hanteringsarbetet för paket och styckegods på sin terminal i Örebro. Genom att kartlägga nuvarande flöde med hjälp av bland annat intervjuer, observationer samt analys av historisk data har detta syfte besvarats. Studien resulterade i att totalt 13 problem identifierades samt elva åtgärdsförslag.

Detta examensarbete handlar om att skapa en flödeskartläggning samt utvärdera materialförsörjningen mellan Saab Aeronautics och deras tredjepartslogistiker Servistik. Servistik försörjer Saabs produktion med material och dylikt med hjälp av det s.k. linjeflödet på vilket transporterna sker. Nu står Saab inför en taktökning, närmare bestämt för flygplanet Gripen E. Målet med detta arbete har varit att ta fram ett underlag för hur denna taktökning kan påverka materialförsörjningen, samt ge förslag på lösningar kring hur linjeflödet ska kunna hantera detta. Redan idag finns det tillfällen då allt material riskerar att inte får plats på linjeflödets fordon, och det är tydligt att linjeflödet måste ses över och modifieras vid en framtida taktökning. Genom observationer och intervjuer har en flödeskartläggning gjorts för att tydliggöra hur linjeflödet är uppbyggt samt fungerar i dagsläget. Syftet med flödeskartläggningen var att identifiera vilka flaskhalsar och problem som uppstått alt. kan uppstå på och kring linjeflödet. Utifrån observationer har beräkningar genomförts för att erhålla ett genomsnittligt medelvärde för de pallar och lådor som är vanligast förekommande som emballage på linjeflödet. Dessa värden har använts för att beräkna procentuella ökningar i materialmängd. Därefter har ett antal lösningsförslag tagits fram för hur olika flaskhalsar och scenarier kan hanteras. De två främsta förslagen som presenteras i detta examensarbete är att dels införa s.k. slot-tider för externa transportörer i godsmottagningen på området, samt att dela upp linjeflödets nuvarande rutt i två mindre rutter. Detta för att både kunna eliminera flaskhalsen som uppstår i godsmottagningen som innebär förseningar i linjeflödets transporter, men även för att senare kunna hantera den ökade mängd material som ska transporteras till respektive hus för produktion.