Purpose: The aim of the study is to investigate how the material flow, of a high-frequent component family, to an assembly line with volume and product mix variations, can be streamlined. In order to examine this, the aim has been divided into two defined queries. Which factors affect the efficiency of the material flow, for a high-frequent component family, to an assembly line?    How can an effective material flow, for a high-frequent component family, be designed? Methodology: Both a case study and a literature study has been performed, in order to answer the queries. Literature in the areas of material and inventory control, transportation and material handling has been studied. The case study, which was carried out at a company, was based on process mapping combined with interviews and observations. Collected data from the case study have been analysed with support of literature. Findings: Different factors that are restricting the efficiency of the material flow for an assembly line has been identified. Unnecessary operations and inefficient material handling resulted in high cycle times for the material flow. Furthermore, the layout and control of the inventory resulted in long lead time and unnecessary inefficient transportations. Inadequate design and integration of the logistic subsystems has shown to be a significant cause, resulting in limited effectiveness of the studied material flow. On this basis, a new design of the material flow has been proposed, where the holistic perspective and integration are central. A new inventory design and a tugger-train transportation solution along a timed route, reduce the material handling and the number of deliveries. In addition, a pull flow system where consumption controls material replenishment, reduces both inventory levels and the number of inventory buffers. Implications: The purpose of the study has been achieved by solving the defined queries. By identifying factors that reduce the effectiveness of the material flow, a more efficient solution can be designed. The study shows that there are several possible improvement opportunities for the studied material flow. However, only one case study was performed, therefore its ability to create scientific value, can be regarded as limited. Recommendations: For further studies, it may be of interest to study several companies with similar problems to be able to draw general conclusions with scientific depth. / Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur materialflödet för en högfrekvent komponentfamilj till en volym- och produktmässigt varierad monteringslina kan effektiviseras. För att kunna besvara denna frågeställning har syftet delats in i två problemfrågor: Vilka faktorer påverkar materialflödets effektivitet för en högfrekvent komponentfamilj fram till monteringslina? Hur kan ett effektivt materialflöde för en högfrekvent komponentfamilj utformas? Metod och genomförande: För att kunna besvara studiens syfte har en fallstudie genomförts parallellt med en litteraturstudie. Litteratur inom områdena material- och lagerstyrning, transporter och materialhantering har studerats. Fallstudien, som har genomförts på ett fallföretag, baseras på en processkartläggning i kombination med intervjuer och observationer. Insamlad data från fallstudien har analyserats med stöd från studerad litteratur. Studiens resultat: Faktorer som begränsar ett materialflödes effektivitet fram till monteringslina har identifierats. En stor andel av materialflödets totala cykeltid kunde kopplas till onödiga arbetsmoment och ineffektiv materialhantering. Ytterligare bidrog lagrets utformning och styrning till långa ledtider samt onödiga och ineffektiva transporter. Bristande utformning och integration av materialflödets delar visade sig vara en betydande orsak till begränsningen av dess effektivitet. Med detta som utgångspunkt har en ny utformning föreslagits där helhetsperspektiv och integrering har varit centralt. En ny lagerutformning, i form av materialtorg, samt en transportlösning med trucktåg utefter tidsbestämd rutt, reducerar materialhantering och antalet transporter. Tillämpningen av ett dragande flöde där monteringslinornas efterfrågan styr materialpåfyllnad, reducerar lagernivåer samt antalet buffertlager i materialflödet. Implikationer: Studiens syfte har uppnåtts genom att båda problemfrågorna har besvarats. Genom att identifiera negativa påverkansfaktorer kan förutsättningar skapas för utformningen av ett effektivt materialflöde. Studien visar att det på fallföretaget finns förbättringsmöjligheter för effektivisering av materialflödet fram till monteringslina. Då enbart ett företag studerats kan resultatet av studien och dess förmåga att skapa vetenskapligt värde, ur ett större perspektiv, anses begränsad. Rekommendationer: För vidare studier kan det vara av intresse att studera flera företag med liknande problematik för att öka studiens generaliserbarhet och förmåga att kunna presentera slutsatser med vetenskapligt djup.

Detta examensarbete handlar om att skapa en flödeskartläggning samt utvärdera materialförsörjningen mellan Saab Aeronautics och deras tredjepartslogistiker Servistik. Servistik försörjer Saabs produktion med material och dylikt med hjälp av det s.k. linjeflödet på vilket transporterna sker. Nu står Saab inför en taktökning, närmare bestämt för flygplanet Gripen E. Målet med detta arbete har varit att ta fram ett underlag för hur denna taktökning kan påverka materialförsörjningen, samt ge förslag på lösningar kring hur linjeflödet ska kunna hantera detta. Redan idag finns det tillfällen då allt material riskerar att inte får plats på linjeflödets fordon, och det är tydligt att linjeflödet måste ses över och modifieras vid en framtida taktökning. Genom observationer och intervjuer har en flödeskartläggning gjorts för att tydliggöra hur linjeflödet är uppbyggt samt fungerar i dagsläget. Syftet med flödeskartläggningen var att identifiera vilka flaskhalsar och problem som uppstått alt. kan uppstå på och kring linjeflödet. Utifrån observationer har beräkningar genomförts för att erhålla ett genomsnittligt medelvärde för de pallar och lådor som är vanligast förekommande som emballage på linjeflödet. Dessa värden har använts för att beräkna procentuella ökningar i materialmängd. Därefter har ett antal lösningsförslag tagits fram för hur olika flaskhalsar och scenarier kan hanteras. De två främsta förslagen som presenteras i detta examensarbete är att dels införa s.k. slot-tider för externa transportörer i godsmottagningen på området, samt att dela upp linjeflödets nuvarande rutt i två mindre rutter. Detta för att både kunna eliminera flaskhalsen som uppstår i godsmottagningen som innebär förseningar i linjeflödets transporter, men även för att senare kunna hantera den ökade mängd material som ska transporteras till respektive hus för produktion.

In light of globalisation and sustainability challenges, the potential of shared mobility, or Mobility as a Service (MaaS), has been acknowledged as a way to improve mobility and transport both for the individual user and society at large. A specific type of mobility is that of corporate mobility, or how companies enable their employees to transport themselves during the workday as well as to and from work. This is a an area where MaaS has previously not been applied, thus potentially creating an unexplored business opportunity for someone to offer shared mobility as a service towards companies in need of efficient corporate mobility. To investigate the new solution of corporate Mobility as a Service (cMaaS) and the potential to transform it into a service offered to external customers, this study has been carried out as a single case study applying a business model perspective to the pilot project Sustainable Mobility Services Södertälje, where MaaS is applied to an existing corporate mobility solution. Inquiries have revolved around what constitutes a cMaaS service and what value is created from it, as well as what value a potential customer and their potential users envision. Lastly, we investigate practical challenges associated with our specific case, as well as strategic challenges regarding the business model design for cMaaS. Our findings help to describe the novel concept of cMaaS and propose a definition of it, based on previous definitions of corporate mobility and MaaS. Furthermore, the study concludes that value from cMaaS is multi-dimensional and hard to account for in a single value proposition, both due to the interrelationship between customer and users, and the sustainability value created from it. This is especially critical since cMaaS is a user-centric service. Lastly, the study concludes that the development of a business model for cMaaS is subject to a number of challenges, however this is not a sign that cMaaS is not a promising business opportunity, but rather that it is in an early stage. An experimental approach to it is beneficial, however it is crucial to continue development in an informed way, building on acquired knowledge to improve the experiment and to ultimately decide if cMaaS is an attractive business opportunity and if so, what the most suitable business model is. / I takt med globalisering och ökande hållbarhetsutmaningar har potentialen i delad mobilitet, eller Mobility as a Service (MaaS), fått allt mer uppmärksamhet, som ett sätt att förbättra mobilitet och transporter både för den enskilda användaren och för samhället i stort. En särskild typ av mobilitet handlar om företags interna transporter (Corporate Mobility), det vill säga hur företag kan förbättra transport för sina anställda, både under arbetsdagen och till och från jobbet. MaaS har inte tidigare applicerats på den typen av mobilitet, och det skulle kunna vara en intressant affärsmöjlighet att erbjuda delad mobilitet som en service, till företag med behov av välfungerande interna transporter. Syftet med denna studie har varit att undersöka kombinationen av delad mobilitet (MaaS) och företags interna transporter (Corporate Mobility), kallat corporate Mobility as a Service (cMaaS), och möjligheten i att sälja den som en tjänst till externa kunder. För att uppnå det har studien genomförts som en enfallsstudie där ett affärsmodellsperspektiv applicerats på pilotprojektet Sustainable Mobility Services Södertälje, som introducerar MaaS i ett företags existerande interntransportsystem. Undersökningarna har handlat om vad en cMaaS-lösning innefattar och vilket värde det skapar, samt vilket värde en potentiell kund och dess potentiella användare vill ha från det. Dessutom har utmaningar kring att sälja och definiera en affärsmodell för cMaaS undersökts. Våra resultat bidrar till att beskriva konceptet cMaaS och vi föreslår en definition av det, baserad på definitioner av företags interna transporter och MaaS. Vidare indikerar resultaten att värde från cMaaS är multi-dimensionellt och därför svårt att beskriva i en enda value proposition, detta både på grund av den inbördes relationen mellan kunden och användarna, och hållbarhetsvärdena cMaaS skapar. Detta är särskilt kritiskt eftersom cMaaS är en användarfokuserad tjänst. Till sist visar resultaten att affärsutvecklingen av cMaaS står inför ett antal utmaningar, men att det inte nödvändigtvis innebär att cMaaS inte är en lovande affärsmöjlighet, utan snarare att utvecklingen är i ett tidigt skede. Att testa sig fram med en experimentell affärsutveckling kan vara bra, men det är också viktigt att göra det på ett strukturerat sätt, och bygga vidare på insamlad kunskap för att justera och förbättra testandet. På så vis kan man uppnå målet att avgöra om cMaaS är en attraktiv affärsmöjlighet, och i så fall hur en lyckad affärsmodell ser ut.