Vårdcentralen Cityhälsan Centrum i Norrköping upplever stora svårigheter och problem kring läkemedelshanteringen för patienter som nyttjar dosdispenseringstjänsten ApoDos. Problemen anses av personalen ha eskalerat sedan sommaren 2012, när det nya IT-verktyget Pascal för läkemedelsordinering infördes. Flera yrkesgrupper inom vårdcentralen berörs av arbetet med ApoDos och är på olika sätt delaktiga i arbetet som följer då en patient ska anslutas till dostjänsten. Ingen av de involverade yrkesgrupperna vet vad som orsakar problemen eller var dessa uppstår. Examensarbetet syftar därför till att kartlägga flödet då en hemsjukvårdspatient ansluts till dosdispenseringstjänsten ApoDos, för att sedan identifiera problemområden och föreslå förbättringar. Examensarbetet har utförts på uppdrag av Cityhälsan Centrum och intervjuer och observationer har gjorts med såväl vårdcentralens anställda som den tillhörande hemsjukvårdspersonalen. Resultatet av intervjuer och litteraturstudier är en kartläggning av det ideala flödet och det faktiska flödet. Båda flödena startar då beslut om att en patient ska anslutas till ApoDos tas och slutar då patienten har sina läkemedel i hemmet. Utifrån jämförelse mellan dessa flöden och efter genomförande av ytterligare intervjuer har problemområden sedan identifierats. Problemen har observerats och de aktuella yrkesgrupperna för respektive problem har intervjuats, varefter åtgärdsförslag arbetats fram. Dessa har tagits fram med stöd från den valda teoretiska referensramen Lean, och för varje problem har slöserier identifierats och metoder för att minska eller eliminera dessa har presenterats. Resultatet är en identifiering av var i flödet problem uppstår och vad som orsakar dessa. Problem har främst funnits de delar av flödet som på något sätt är kopplat till IT-verktyget Pascal. En analys och diskussion har förts över möjliga, vidtagbara åtgärder för Cityhälsan Centrum, och dessa handlar främst om standardisering, skapa en ökad förståelse för arbetet, eliminera icke värdeskapande aktiviteter och att göra rätt från början. Cityhälsan Centrum ska med hjälp av resultatet och analysen själva kunna genomföra de förslagna åtgärderna och då uppnå en tidsbesparing eller en förenkling av aktiviteter som ingår i flödet. Om de väljer att genomföra föreslagna åtgärder skulle det även kunna leda till ett snabbare förlopp från det att patienten önskar bli ansluten till ApoDos till dess att denne får sina påsar levererade.

Region Östergötland (RÖ) har många olika order- och leveransprocesser varav en kallas för den yttre order- och leveransprocessen. Denna process är det informations- och materialflöde där beställning går direkt till leverantör och inte via den centraldepå som finns. Det är många personer som är inblandade och som ansvarar för olika delar av den yttre order- och leveransprocessen, samtidigt som personerna i fråga även arbetar på olika avdelningar. Detta tillsammans med att delar av processen sköts av en extern aktör har lett till att ingen ansvarar för hela processen i sig, och således finns inte heller en sammanhållen bild över processen. Syftet med rapporten är att ge en sammanhållen bild av den yttre order- och leveransprocessen samt belysa eventuella problem och ge förslag på förändringar som kan förbättra processen.

Bakgrund: Långa väntetider och vistelsetider på akutmottagningarna i Sverige är ett välkänt och ökande problem som speglar patientflödet och belastningen på akutmottagningen och påverkar både sjuksköterskans arbetsmiljö och patientsäkerheten. Akutsjuksköterskan har som en del i sin kompetens att se till att rätt patient får rätt vård, av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt, till rätt kostnad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om vad som påverkar patientflödet på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ enkätstudie där resultaten analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre teman som sjuksköterskorna upplevde påverkade patientflödet på akutmottagningen framkom: Tillgång – brist på läkare, provsvar, röntgen och vårdplatser, där tillgång underlättade patientflödet och brist hindrade patientflödet; kompetens – inkompetens som speglar hur vårdpersonalens kunskapsnivå, kommunikation och beslutsförmåga påverkade patientflödet; och aktivitet – väntan som visade hur patienterna väntade på aktiviteter som skulle utföras av någon annan medan sjuksköterskorna väntade samtidigt som de var upptagna med annat och blev avbrutna i dessa aktiviteter. Slutsats: För att förbättra patientflödena på akutmottagningen krävs ett perspektiv som inkluderar alla delar av vården som är involverade i den akuta patientens flöde, även delar utanför akutmottagningen. Ett förbättrat patientflödet skulle även förbättra patientsäkerheten.

This thesis, in the field of healthcare logistics, has been carried out at Hjärt- och Medicincentrum (HMC) at the University Hospital in Linköping during the fall and spring of 2012/2013. The thesis is done by two students at Linköping University at master’s level within the framework of Industrial Engineering and Management. As Sweden's county councils should not make a profit or loss, it is important that the councils are aware of how much care processes cost. Kardiologiska kliniken at HMC in Östergötland’s county council is one of the clinics that are profitable. One reason for this is believed to be that the care processes related to patients outside the county, are billed at a higher rate than the actual cost. The aim of this project is to create a spreadsheet template for how the total cost of care shall be calculated for cardiovascular sicknesses, and to calculate the total cost of care for three types of cardiovascular sicknesses. First a rough flow chart of the three cardiovascular sicknesses PTMV, Mitraclips and TAVI, were done in a pilot study. This was done so that the authors better would understand the sicknesses, and to create a first, rough overview of what could be included in the spreadsheet template. This, together with literature about flow charts and Activity Based Costing, decided how detailed the data collection phase would be. Through further interviews and observations a more detailed flow chart of activities could be created for each of the three sicknesses before a merged flow chart was constructed. Interviews were conducted with all categories of personnel involved, to create an accurate map as possible. By using the income statements for Seldingerenheten and Kardiologiska kliniken, and the economy cube and KPP cube of the county council, costs have been identified to either be allocated directly to the sicknesses, spreadsheet objects, or indirectly through the identified activities. The Activity Based Costing generated an expense of 110 376 SEK for PTMV, 356 669 SEK for Mitraclips and 432 159 SEK for TAVI. When comparing these costs with the previous calculated sickness type costs in the KPP cube, it showed that the developed spreadsheet template expects high with 7 000 to 13 000 SEK for the sickness types. This means less than 7% of the current cost. The estimated total cost is considered to be reliable enough to use for a rough calculation of the cost for the three types of sicknesses. Based on the Activity Based Costing a spreadsheet template was created involving how the total cost of care can be calculated. The template includes six overall steps to, in a general way, calculate the cost of care for a sickness type. The first step involves making a flow chart of the type to identify activities. The next step involves that costs must be identified in existing accounting systems, so these, in the third step, can be divided into the six cost items "Staff", "Local", "External Examinations", "Material & Medicine", "Computing & IT" or "Other", depending on where they best fit. In step four, the costs identified as directly linked to the sickness shall be distributed by using KPP or other bases. Then, the remaining costs will be distributed to the identified activities in step five, and in the last step, these costs of the activities will be allocate to the sickness type. The developed spreadsheet template can, according to the authors, be generalized to be useful in other areas in order to easily calculate the total cost of care for a sickness type in the Swedish health care. Its weakness, however, is how many clinics’ costs that are analysed. In this study only the costs of Kardiologiska kliniken finance system was analysed. A more accurate cost would be calculated if costs of other clinics also were examined, instead of being picked directly from the KPP cube. Despite this, the authors consider that the template is useful for a rough estimation of the total costs for different types of sicknesses.

Patienter ställer allt högre krav på en snabb leverans av sjukvården och är ofta nöjda med den svenska sjukvårdens medicinska insatser medan exempelvis långa väntetider listas som mindre uppskattade aspekter. Patologin utgör en central del av vårdförloppet för patienter med cancermisstankar. Flera problemområden inom patologin kan konstateras, varav det mest framträdande är kapacitetsbristen vilket medför att patologin utgör en flaskhals i vården för cancerpatienter på grund av långa svarstider som orsakar köer och väntetider. Stora åtgärder behöver vidtas för att lyckas förkorta väntetiderna inom cancerdiagnostik. Studien syftar till att kartlägga flödet samt analysera och reducera ledtiden för prover på Laboratoriet för klinisk patologi på universitetssjukhuset i Linköping och besvarar frågeställningarna: Vilka processteg kan identifieras som flaskhalsar? Hur kan ledtiden reduceras? Flaskhalsar i modellen identifierades genom en otillräcklig kapacitet och köbildning. I studien definieras flaskhalsar som de processteg med en utnyttjandegrad som översteg 100 % samt en köbildning i processteget. Studiens experiment utformades för att eliminera de identifierade ursprungliga flaskhalsarna samt nya flaskhalsar som uppstod vid elimineringen.

Närsjukvården i Finspång har idag 540 patienter som är i behov av, och behandlas med det blodförtunnande läkemedlet Waran. Läkemedlet ges till de som drabbats av blodpropp (bentrombos/lungemboli), förmaksflimmer eller har klaffproteser. Patienterna besöker i stor del den mottagning som finns på Finspångs Lasarett men det finns de som av olika anledningar inte kan ta sig till mottagningen, främst beroende på att de lider av andra sjukdomar som gör att de har svårt att förflytta sig längre sträckor. Därför besöks de i hemmet och där tar DS de prover som behövs. Grunden till projektet Närsjukvården i Finspång-Förbättringsarbete för Waran-patienter i Finspång, är att hitta andra lösningar på hur situation kan förändras och därigenom också förbättras för de patienter där provtagningen måste ske i hemmet. Projektet har resulterat i en analys kring fyra olika scenarier som alla medförde förbättringar både vad gäller kostnader, transporter och tid. För att få en inblick i vilka scenarier som användes beskrivs de nedan. Scenario 1a visar en bild över situationen som den såg ut när fösta kartläggningen skedde i och med det första besöket på Närsjukvården i Finspång. Scenario 1b visar en bild över hur hanteringen av patienterna fungerar vid andra kartläggningen på Närsjukvården i Finspång. Här har vissa patientbesök redan ersatts med att patienterna själva, med hjälp av CoaguChek, genomför kontroll av sitt INR-värde. Scenario 2 liknar scenario 1a men istället för en distriktssköterska (DS) är det en biomedicinsk analytiker (BMA) som besöker patienterna och genomför provtagningen. Scenario 3 ger en bild över hur det ser ut när det är en DS som gör hembesöken men att provtagningen nu sker med hjälp av CoaguChek. Scenarier har därefter analyserats sinsemellan med fördelar och nackdelar och projektet har kommit fram till den lösning som projektet anser vara den bäst lämpade för hanteringen av Waran patienterna.

Vid Linköpings Universitetssjukhus kommer en ny akutmottagning att öppna. En pre-triagesjuksköterska kommer sitta innanför ankomstentrén. Åtgärden kan reducera väntetid till medicinsk bedömning och vistelsetid på akutmottagningen. Studiens syfte var att undersöka hur överbelastning och pre-triagesjuksköterskan inverkar på patienters väntetid till medicinsk bedömning samt vistelsetid på en akutmottagning. Studien har även analyserat om pre-triagesjuksköterskans insatser inverkade på andelen patienter som erhöll en högre prioritet under vistelsetiden. Analyser utfördes med multipel linjär regression och urval av data. Slutsatser visar att överbelastning ökade både väntetid och vistelsetid. Pre-triagesjuksköterskan minskade väntetiden till medicinsk bedömning. Mer data behöver analyseras för att säkerställa resultatet för inverkan på vistelsetid. Mer data behövs före slutsatsen om pre-triagesjuksköterskans inverkan på andelen patienter som får högre prioritet.

Inom sjukvården är det viktigt att material finns tillgängligt när operationer och ingrepp ska genomföras för att patienter ska få den vård de behöver. För att materialbrist inte ska uppstå krävs bra planering och hantering av material. Det finns ett flertal olika materialstyrningsmetoder som syftar till att undvika materialbrist och uppnå låga kostnader. I dagsläget ligger Ögonkliniken på sjukhusområdet på Universitetssjukhuset i Linköping men då lokalerna är gamla ska kliniken flytta till nya lokaler på Garnisonen, ett område utanför sjukhusområdet. I och med flytten kommer ett nytt materialflöde att uppstå för Ögonklinikens steriliserade material. Detta då Ögonkliniken§ innan flytten steriliserade allt sitt material själva på avdelningen och efter flytten kommer materialet istället att skickas till Sterilcentralen som ligger på sjukhusområdet för sterilisering. Syftet med studien är därför att skapa en bättre förståelse för det framtida materialflödet mellan Ögonkliniken och Sterilcentralen genom att analysera lämpligheten i olika materialstyrningsmetoder för Ögonklinikens verksamhet. Målet med studien är att kartlägga det framtida materialflödet samt att beräkna mängden material som behöver finnas i flödet för att materialbrist inte ska uppstå för Ögonkliniken. För att besvara syftet utgår studien från fyra frågeställningar: 1. Vilka processer och aktiviteter kommer det framtida flödet att bestå av? 2. Vilka karaktäristiska drag har Ögonklinikens sterila material? 3. Givet de karaktäristiska drag som identifierats i fråga 2, vilken materialstyrningsmetod är mest lämplig? 4. Vilka andra effekter medför valet av materialstyrningsmetod för det framtida flödet? För att kunna besvara frågeställningarna har information och data samlats in genom litteraturstudie, sekundärdata och intervjuer. Sekundärdata som samlats in är efterfrågedata, antal diskprocesser, antal autoklavkörningar och antal omkörda processer och körningar. Det framtida flödet kommer bestå av fyra parter; Ögonkliniken, Sterilcentralen, Stångåbuss och Inre Logistik. Intervjuer har genomförts med samtliga parter, där de har svarat på semistrukturerade intervjufrågor. Studien resulterar i en kartläggning över det framtida flödet, där processer och aktiviteter som flödet kommer bestå av illustreras. Det sterila materialet identifieras ha kort ledtid, ojämn efterfrågan och antingen fast eller varierande beställningsintervall samt beställningskvantitet. Kanban anses vara den mest lämpliga materialstyrningsmetoden att använda för Ögonkliniken. Detta för att kanban lämpar sig bäst för det sterila materialets karaktäristiska drag. De effekter som ett kanbansystem medför är att beställningspunkt och beställningskvantitet bestäms samt att kostnaderna och kapitalbindning kan hållas låga. Dock är inte de transporter som finns idag anpassade för ett kanbansystem, vilket leder till att detta kan behöva åtgärdas för att få ett fungerande kanbansystem. För att ett kanbansystem ska fungera behöver materialet transporteras direkt när behovet uppstår och i dagsläget fungerar inte de avtalade transporter på detta sätt. Då de avtalade transporterna går specifika tider istället. / It is crucial that sterile material is available when surgeries and other medical proceduresneed to be performed so that the patients receive the required healthcare. To ensure thatshortfalls of required material do not occur good planning and efficient material managementis required. There are several different material planning methods that can be used to avoidshortfall of material.As of today, Ögonkliniken is located within the hospital area at the university hospital inLinköping. However, Ögonkliniken is being relocated to new facilities located at Garnisonen,which is an area outside of the hospital area. The relocation is due to that the current facilitiesare old and worn down. Ögonkliniken handled their own sterile material and the sterilizationprocess in their current facilities. When the relocation is complete the used sterile materialwill be transported to Sterilcentralen, which is located within the hospital area, forsterilization. After sterilization, the material must be transported back to Ögonkliniken.Hence, a new material flow will emerge because of the relocation. The purpose of this studyis to gain a better understanding of the new material flow. This is achieved by analyzingdifferent material planning methods and whether they are suited for Ögonkliniken. The aimof the study is to map the future material flow and to calculate the amount of material thatneeds to be present in the flow to avoid material shortages at Ögonkliniken. To fulfill thepurpose of the study four research questions have been formulated:1. What activities will the material flow consist of?2. What specific features does Ögonklinikens sterilized material have?3. Given the specific features that have been identified in question 2, which materialplanning method is best suited?4. What other impacts does the chosen material planning method result in for the futurematerial flow?To answer the questions, information and data have been collected through literature study,secondary data and interviews. The secondary data that have been collected are statistics overnumber of preformed operations, number of washing processes, number of sterilizationprocesses and number of processes that needed to be reprocessed. The future material flowwill consist of four departments: Ögonklinken, Sterilcentralen, Stångåbuss and Inre Logistik.All departments have been interviewed where they have been asked semi structuredquestions.The sterile material has been identified with the following specific features, short lead time,irregular demand and either fixed or varying order interval and order quantity. The best suitedmaterial planning method for Ögonkliniken is the Kanban system. This is due to that thesterile material’s specific features match with the method. An implementation of a Kanbansystem will result in routines for when and what volume should be ordered. The system alsoallows for the cost of purchased material to be low. However, the way the transports are setup today does not suit a Kanban system. Therefore, the transports may have to be adapted sothat the Kanban system will function well. For the Kanban system to work transportation ofmaterial must occur when the demand appears and today the transports only allow material tobe picked up at specific times.

Käkkirurgen vid Linköpings Universitetssjukhus (US) är en sektion som under några år har brottats med en kraftig ökning av antalet patienter som placeras i kö för att få vård hos dem. Enheten har gjort en del satsningar för att minska kön till att få komma till nybesök, bland annat har personal kallats in för att arbeta under helger och kvällar och under perioder med färre bokningar har de gjort förfrågningar hos ett större antal patienter från kön för att se vilka som fortfarande varit intresserade av att få vård. De patienter som så önskat har sedan bokats in för ett besök. De satsningar som gjorts ser vid en första anblick ut att minska antalet patienter i nybesökskön men det som verkligen händer är att balansen i den dagliga verksamheten rubbas och effekten blir i slutändan motsatt. När ett större antal patienter behandlas ökar också antalet återbesök och dessa återbesök gör i sin tur att de nya patienter som söker vård inte har möjlighet att få en tid hos Käkkirurgen, tiderna är redan bokade och patienten placeras i kö.Kö är i sig själv en källa till att kön växer och Käkkirurgens personal behöver förstå vad de kan och bör göra för att minska och helst eliminera köuppbyggnaden. Under våren 2015 var kön omkring 1500 personer och genomloppstiden från det att remiss ankommer till Käkkirurgen fram till dess att patienten kommer på sitt första besök, kötiden till nybesök, var upp till 21 månader. Det här är ett problem och syftet med denna rapport är därför att ge Käkkirurgen förslag på hur genomloppstiden för patienterna kan förkortas.För att kunna ge förslag på förbättringar utan att riskera att det leder till suboptimering har en kartläggning gjorts av patientärendenas steg genom Käkkirurgen. Kartläggningen synliggjorde hur de olika delarna i flödet hänger ihop och påverkar varandra och genom den analys som sedan gjordes identifierades bland annat ett antal informationsbrister. Dessa brister påverkar patienternas genomloppstid och kan bidra till att problem som kunnat upptäckas tidigt i flödet istället uppdagas först när det blir dags för patienten att undersökas och eventuellt också behandlas. Om problemen då visar sig vara av sådan art att undersökningen eller behandlingen måste ställas in finns det inte längre möjlighet för Käkkirurgen att fylla den tid som frigörs och kapacitet går då till spillo samtidigt som patienten måste bokas in vid ett senare tillfälle. Därmed genereras ett besök som hade kunnat undvikas.Ett arbetssätt som visat sig fungera mycket väl när det kommer till att undvika köer är att hålla en lagom och jämn nivå på tillgänglig kapacitet, det vill säga besöks- och behandlingstider. De tider som finns används sedan till att på daglig basis bemöta det befintliga behovet. Varje patient som hör av sig ska ha möjlighet att träffa en läkare så snart patienten själv önskar, företrädelsevis inom ett till två dygn, oavsett sökorsak. Kanske låter det otroligt men litteraturen visar på ett flertal olika kliniker och mottagningar där detta har införts och det har visat sig fungera mycket väl. Arbetssättet kallas närtidsaccess och en viktig förutsättning för detta är att kapaciteten är tillräcklig för att kunna möta det dagliga behovet vilket verkar vara fallet hos Käkkirurgen.För att Käkkirurgen ska nå fram till en genomloppstid på ett par dagar behöver de först och främst lyfta blicken och se helheten. Genom att se helheten blir det möjligt att undvika suboptimering och resurser kan därmed användas på ett effektivare sätt. Steg två är att förbättra informationsflödet. Genom ett förbättrat informationsflöde kan andelen avbokningar, ombokningar och uteblivningar minska vilket leder till färre antal återbesök. Med färre återbesök frigörs tider för nybesökspatienterna och därmed minskar kön. När kön är borta finns förutsättningar för Käkkirurgen att arbeta enligt närtidsaccess, patienten kan alltså få en tid så snart denne själv önskar.

I USA har blödningskit innehållandes bland annat tourniqueter, utrustning för avsnörande förband, placerats ut på allmänt tillgängliga platser för att civila ska kunna agera och stoppa blödningar. Denna studie utreder hur användningen av tourniqueter kan påverka förblödningar vid en potentiell skadehändelse. Det scenario som studeras är konstruerat, och behandlar en bombexplosion som sker vid ett evenemang i en stor arena med många besökare. Tourniqueter har placerats ut på olika platser i lokalen, och syftet är att utvärdera vilken eller vilka platser som skulle kunna vara lämpligast för denna utrustning. Studien behandlar hur en skadehändelse skulle kunna se ut, vilka faktorer som spelar roll vid lokalisering av tourniqueter, antal tourniqueter som ska finnas och var de ska placeras i det studerade scenariot, samt vilken effekt de olika placeringarna har på antalet omkomna. Metoden för studien är simulering, som utförs i programvaran Arena. För att bestämma lämpliga indata till modellen görs en kvalitativ kategorisering för de parametrar som ska ingå i scenariot. I studien framkommer bland annat att det är svårt att bedöma hur många som skadas vid en händelse, varvid en riskanalys för potentiella händelser med bland annat antalet skadade bör göras för att bestämma lämpligt antal tourniqueter för en plats. Resultatet från simuleringen visar att det inte är så stor skillnad på var tourniqueterna placeras i lokalen utan att det viktigaste är att det finns tillräckligt många personer som kan använda dem. Det finns i resultatet en tendens mot att en utspridd placering av tourniqueterna i lokalen är att föredra och att eventuella hinder som exempelvis evakuerande personer kan påverka möjligheten att snabbt hitta en tourniquet. Därför bör scenarioanalyser ingå i riskanalysen, där flaskhalsar identifieras och tas i beaktning vid planeringen av var tourniqueter ska placeras.