Inom sjukvården är det viktigt att material finns tillgängligt när operationer och ingrepp ska genomföras för att patienter ska få den vård de behöver. För att materialbrist inte ska uppstå krävs bra planering och hantering av material. Det finns ett flertal olika materialstyrningsmetoder som syftar till att undvika materialbrist och uppnå låga kostnader. I dagsläget ligger Ögonkliniken på sjukhusområdet på Universitetssjukhuset i Linköping men då lokalerna är gamla ska kliniken flytta till nya lokaler på Garnisonen, ett område utanför sjukhusområdet. I och med flytten kommer ett nytt materialflöde att uppstå för Ögonklinikens steriliserade material. Detta då Ögonkliniken innan flytten steriliserade allt sitt material själva på avdelningen och efter flytten kommer materialet istället att skickas till Sterilcentralen som ligger på sjukhusområdet för sterilisering. Syftet med studien är därför att skapa en bättre förståelse för det framtida materialflödetmellan Ögonkliniken och Sterilcentralen genom att analysera lämpligheten i olika materialstyrningsmetoder för Ögonklinikens verksamhet. Målet med studien är att kartlägga det framtida materialflödet samt att beräkna mängden material som behöver finnas i flödet för att materialbrist inte ska uppstå för Ögonkliniken. För att besvara syftet utgår studien från fyra frågeställningar: Vilka processer och aktiviteter kommer det framtida flödet att bestå av? Vilka karaktäristiska drag har Ögonklinikens sterila material? Givet de karaktäristiska drag som identifierats i fråga 2, vilken materialstyrningsmetod är mest lämplig? Vilka andra effektermedför valet av materialstyrningsmetodför det framtida flödet? För att kunna besvara frågeställningarna har information och data samlats in genom litteraturstudie, sekundärdata och intervjuer. Sekundärdata som samlats in är efterfrågedata,antal diskprocesser, antal autoklavkörningar och antal omkörda processer och körningar. Det framtida flödet kommer bestå av fyra parter; Ögonkliniken, Sterilcentralen, Stångåbuss och Inre Logistik. Intervjuer har genomförts med samtliga parter, där de har svarat på semistrukturerade intervjufrågor. Studien resulterar i en kartläggning över det framtida flödet, där processer och aktiviteter som flödet kommer bestå av illustreras. Det sterila materialet identifieras ha kort ledtid, ojämn efterfråganoch antingen fast eller varierande beställningsintervall samt beställningskvantitet. Kanban anses vara den mest lämpliga materialstyrningsmetoden att använda för Ögonkliniken. Detta för att kanban lämpar sig bäst för det sterila materialets karaktäristiska drag. De effekter som ett kanbansystem medför är att beställningspunkt och beställningskvantitet bestäms samt att kostnaderna och kapitalbindning kan hållas låga. Dock är inte de transporter som finns idag anpassade för ett kanbansystem, vilket leder till att detta kan behöva åtgärdas för att få ett fungerande kanbansystem. För att ett kanbansystem ska fungera behöver materialet transporteras direkt när behovet uppstår och i dagsläget fungerar inte de avtalade transporter på detta sätt. Då de avtalade transporterna går specifika tider istället. / It is crucial that sterile material is available when surgeries and other medical procedures need to be performed so that the patients receive the required healthcare. To ensure that shortfalls of required material do not occur good planning and efficient material management is required. There are several different material planning methods that can be used to avoid shortfall of material. As of today, Ögonkliniken is located within the hospital area at the university hospital in Linköping. However, Ögonkliniken is being relocated to new facilities located at Garnisonen, which is an area outside of the hospital area.The relocation is due to that the current facilities are old and worn down. Ögonkliniken handled their own sterile material and the sterilization process in their current facilities. When the relocation is complete the used sterile material will be transportedto Sterilcentralen, which is located within the hospital area, for sterilization. After sterilization,the material must be transported back to Ögonkliniken. Hence, a new material flow will emerge because of the relocation. The purpose of this study is to gain a better understanding of the new materialflow. This is achieved by analyzing different material planning methods and whether they are suited for Ögonkliniken.The aim of the study is to map the future material flow and to calculate the amount of materialt hat needs to be present in the flow to avoid material shortages at Ögonkliniken. To fulfill the purpose of the study four research questions have been formulated: What activities will the material flow consist of? What specific features does Ögonklinikens sterilized material have? Given the specific features that have been identified in question 2, which material planning method is best suited? What other impacts does the chosen material planning method result in for the future material flow? Toanswer the questions, information and data have been collected through literature study, secondary data and interviews. The secondary data that have been collected are statistics over number of preformed operations, number of washing processes, number of sterilization processes and number of processes that needed to be reprocessed. The future material flow will consist of four departments: Ögonklinken, Sterilcentralen, Stångåbuss and Inre Logistik. All departments have been interviewed where they have been asked semi structured questions. The sterile material has been identified with the following specific features, short lead time, irregular demand and either fixed or varying order interval and order quantity. The best suited material planning method for Ögonkliniken is the Kanban system. This is due to that the sterile material’s specific features match with the method. An implementation of a Kanban system will result in routines for when and what volume should be ordered. The system also allows for the cost of purchased material to be low. However, the way the transports are set up today does not suit a Kanban system. Therefore, the transports may have to be adapted so that the Kanban system will function well. For the Kanban system to work transportation of material must occur when the demand appears and today the transports only allow material to be picked up at specific times.

I den föränderliga värld vi lever i med nya, ofta komplexa, hot och risker är en god förmåga att handskas med det oväntade viktigt. Sjukvården måste liksom andra ingående aktörer i en räddningsinsats öva och förbereda sig för alla tänkbara scenarier. Möjligheten till att genomföra realistiska övningar på ett sjukhus är begränsade, främst på grund av den etiska faktorn då faktiska patienter löper risk att bli drabbade och påverkas negativt. Katastrofmedicinskt centrum (KMC) utvecklar idag ett stokastiskt simuleringsverktyg för katastrofmedicinsk förmågeanalys (StoF) som ämnar bli ett komplement till det existerande, analoga verktyget Emergo Train System (ETS). I StoF saknas idag en detaljerad beskrivning av vad som sker på sjukhuset vid en katastrofmedicinsk händelse med många skadade. Denna studie bidrar med en konceptuell modell över flödet på och i anslutning till ett sjukhus akutmottagning vid en katastrofmedicinsk händelse. Modellen tillför innehåll och utökad omfattning till den pågående utvecklingen av StoF. Studien har utförts med simulering i fokus men med den konceptuella modelleringen som det primära och huvudsakliga syftet. Stort fokus har även riktats mot att utveckla en modell som är så generisk och allmän som möjligt. Resultatet är en konceptuell modell som beskriver flödet av både vanliga patienter och katastrofpatienter vid en katastrofmedicinsk händelse. Vidare inkluderas även de förändringar som sker i akutsjukvårdskedjans verksamhet då en katastrofmedicinsk händelse inträffar. Modellen som utformats i studien möjliggör identifiering av flaskhalsar i systemet samt genererar utdata i form av patientutfall och kan därmed användas för katastrofmedicinsk förmågeanalys. Modellen har validerats mot simuleringar gjorda med det analoga simuleringsverktyget (ETS) samt nuvarande version av StoF, liksom av experter inom området. Validering av den konceptuella modellen har kunnat konstatera att modellen bedöms uppfylla sitt syfte och vara implementerbar i StoF. / In the ever-changing world we live in with new, often complex, threats and risks, a thoroughability to deal with the unexpected is important. Healthcare, like other stakeholders in a rescueoperation, must practice and prepare for many different scenarios. For emergency services andprehospital care, these exercises and preparedness assessments are often easier to perform as aphysical, real exercise than for hospitals. However, full-scale exercises come with a greatercost, which is a clear disadvantage. The ethical aspect is also of great importance in the choiceof exercise method. For a hospital, it is ethically questionable whether a realistic full-scaleexercise could be carried out on site as actual patients are at risk of being adversely affected.With this as background, it can be concluded that competent, flexible, and dynamic simulationsare very important and useful tools within the studied subject.The stochastic discrete event simulation tool for emergency medical capacity analysis (StoF),which is currently being developed at the Center for Teaching & Research in Disaster Medicineand Traumatology (abbreviated as KMC in Swedish), fulfills this important purpose. StoFdescribes the entire course of events in a disaster scenario, from its occurrence until all patientshave been treated and taken care of. However, further studies are needed regarding the latterparts in the sequence of events, from the point at which patients start arriving to hospitals.This study contributes to a conceptual model of the events taking place at a hospital´semergency department and its related departments during a disaster scenario. Thus, it addscontent and expands the scope to the continuous development of StoF. This corresponds to thepurpose of the study, which is thereby considered fulfilled.The study was carried out on the basis of a simulation study but with a natural focus onconceptual modeling. Great focus has also been put on developing a model that is as genericand general as possible. This is because the model should be able to be used by all Swedishhospitals and regions, regardless of size and configuration.The result of the study is a conceptual model that describes the flow of both ordinary patientsand emergency patients from the disaster event at a hospital during a disaster scenario.Furthermore, the organizational changes being made in the emergency department-relatedoperations in the case of a disaster scenario are also included. The model designed in the studyenables the identification of bottlenecks in the system and generates output in terms of patientoutcomes and can thus be used for analysis of disaster preparedness.The model has been validated against simulations made with the analog simulation tool EmergoTrain System and the current version of StoF, as well as by experts. Validation of the conceptualmodel have been able to determine that the model fulfill its purpose and that it could beimplemented into StoF.

Bakgrund: Inom vården hanteras dagligen stora mängder material och det är av stor vikt att rätt material är på rätt plats, i rätt tid, i rätt mängd och med rätt kvalitet för att en så god vård som möjligt ska kunna erbjudas. För att säkerställa effektiva och välfungerande gods- och informationsflöden med hög servicenivå inom vården, krävs det förståelse för hur flödena fungerar, hur dessa är relaterade till varandra samt hur de samverkar. Det är en stor fördel för en organisation att kartlägga sina flöden då man genom en kartläggning kan identifiera kvalitetsbrister samt orsakerna till dessa och därefter vidta förbättringsåtgärder som resulterar i kvalitetsökningar. Syfte: Detta examensarbete avser att göra en nulägesbeskrivning med hjälp av flödekartläggningar av regionservice godsflöde och informationsflöde av förbrukningsmaterial. Syftet är att identifiera de nuvarande kvalitetsbristerna och orsakerna till dessa samt föreslå åtgärder som ska leda till förbättringar. Metod: Denna fallstudie har utgått från en kvalitativ undersökningsdesign där data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer, semistrukturerade intervjuer samt deltagande observationer. För att möjliggöra identifieringar av kvalitetsbrister och de bakomliggande orsakerna till dessa upprättades flödeskartläggningar respektive orsak-verkandiagram som har legat till grund för förbättringsåtgärderna. Slutsatser: I studien framgår det att majoriteten av kvalitetsbristerna som uppstår i flödet av förbrukningsmaterial beror på att det saknas ett aktivt informationsutbyte mellan aktörerna, att rätt förutsättningar och utrustningar för spårning av godset inte finns tillgängligt samt att kvalitetskontroller inte genomförs. Utifrån dessa bakomliggande orsaker har tre åtgärder som tillsammans utgör grunden till ett bra logistikflöde och skapar förutsättningar för mer3 (106)effektiva och välfungerande gods- och informationsflöden föreslagits. För att regionservice ska kunna ha kontroll över flödet av förbrukningsmaterial och erhålla en högre kvalitet krävs det att de implementerar ett godsspårningssystem som kommer kunna säkerställa denna kvalitet genom att felen som uppstår i flödet snabbt kan spåras och åtgärdas. Godsspårningssystemet bör sedan kompletteras av ett informationssystem som skapar förutsättningar för en god kommunikation och informationstillgänglighet som på så sätt kan effektivisera informationsflödet och stärka samarbetet mellan de involverade aktörerna. Genom att kvalitetskontroller genomförs regelbundet i hela flödet kan även fel och brister upptäckas och minimeras. / Background: A large amounts of material is handled on a daily basis in health care and it is of great importance that the right material is at the right place at the right time, in the right quantity and the right quality in order to be able to offer as good care as possible. In order to ensure efficient and functional flows of goods and flows of information with a high level of service, it requires an understanding of how the flows operate, how they are related to each other and how they interact. It is beneficial for an organization to map their flows since it can help identify quality deficiencies and their causes and thereafter take improvement measures that increases the quality. Purpose: This thesis intends to describe the present situation through a flow mapping of the flow of materials of consumption in Regionservice. The aim is to identify existing quality deficiencies and their causes to thereafter be able to recommend measures that will result in improvements. Method: This case study is based on a qualitative research design where data were collected through unstructured interviews, semi-structured interviews and participating observations. In order to enable identifications of quality deficiencies and the underlying causes of these, flow mappings and cause-effect diagrams were established and have been the basis of the improvement measures. Conclusions: This study indicates that the majority of the quality defeiciencies that occur in the flow of materials of consumption is due to the lack of an active exchange of information between the actors, the right conditions and equipments for tracking the goods and that quality controls are not implemented. Based on these underlying causes there are three measures that have been suggested that together form the foundation for an optimal logistics 5 (106) and creates conditions for more efficient and functional flows of goods and information. In order for Regionservice to be able to control the flow of materials of consumption and obtain a higher quality, they are required to implement a tracking system that will ensure this quality since the deficincies that occur in the flow can be tracked and fixed. The tracking system should be complemented by an information system that creates oppurtunites for good communication and information accessibility which will enhance the cooperation between the actors involved. By conducting quality controls regularly throughout the flow, faults and deficiencies can be discovered and minimized.

I och med ett ökat vårdbehov i samhället ställs det utöver medicinska krav också krav på att svensk sjukvård ska öka effektiviteten i sina vårdprocesser. Denna studie utfördes på Seldingerenheten som tillhör den Kardiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. På Seldingerenheten utförs behandling av hjärt- och kärlsjukdomar med avancerad kateterteknik i specialutrustade labb. Utöver labben finns det en övervakningsavdelning där patienter som ska behandlas i labben kan få för- och eftervård. Arbetet på Seldingerenheten är uppdelat efter olika sektioner beroende på vilken typ av hjärt- och kärlsjukdom som behandlas. Det finns övergripande planeringsgrupper som planerar på en mer strategisk (långsiktig) nivå medan den mer specifika planeringen på övervakningsavdelningen sker uppdelat efter de olika sektionerna. Tanken med studien var att presentera vilken planering som borde göras på de olika nivåerna samt hur dessa kan integreras med varandra. Varje sektion planerar idag sitt eget patientflöde och bokar in patienter för behandling i labben. När en patient ska behandlas i labben krävs för- och eftervård som antingen kan ske på någon vårdavdelning om patienten är inneliggande eller på övervakningsavdelningen för dagsjukvård. Hur patienter bokas in påverkar därmed patientflödet på dessa vårdavdelningar. Att det inte finns någon gemensam planering eller ett verktyg där de olika sektionerna kan se när patienter är inbokade på Seldingerenheten leder till ett ojämnt patientflöde på övervakningsavdelningen. Studiens resultat visade på ett flertal olika åtgärder som kan tas för att skapa ett jämnare patientflöde och en mer hållbar arbetsmiljö på övervakningsavdelningen. De teorier som åtgärdsförslagen baserats på visar att den negativa effekten av ett ojämnt patientflöde kan minskas genom att antingen påverka patientflödet och dess variation eller genom att vidta åtgärder på övervakningsavdelningen för att hantera situationen som den är.

Bakgrund: Kostnadsökningen inom hälso- och sjukvården har varit ett stort problem sedan 1980-talet och kommer att fortsätta vara ett problem i framtiden. Det har lett till en mer ansträngd ekonomisk situation som hälso- och sjukvården fått förhålla sig till. Därför är det av stor vikt att de disponibla medel som finns inom hälso- och sjukvården allokeras till de områden där de skapar som mest nytta. Syfte: Syftet med studien är att göra en hälsoekonomisk utvärdering av ett nytt arbetssätt för behandling av knäskador på ortopedkliniken på Länssjukhuset i Kalmar. Metodval: Studien är utformad som en utvärderingsstudie med en abduktiv utgångspunkt. Datainsamlingen har skett utifrån semistrukturerade intervjuer på LSK med personal som är involverad i projektet. Utöver de semistrukturerade intervjuerna har även numeriska data utgjort en del av studiens empiri. Slutsats: Efter genomförd studie kan vi konstatera att fler hälsoekonomiska utvärderingar behövs på icke-nationella nivåer för att stödja verksamheter inom hälso- och sjukvården. Det är viktigt att det aktivt arbetas med effektiviseringsarbeten inom offentliga verksamheter som främst finansieras av skattemedel. Vi kan även konstatera att det nya arbetssättet är mer lönsamt än det gamla både monetärt och icke-monetärt där förändringen bidragit med flera vinningar som exempelvis kortare ledtider, bättre samarbete och utökad kompetens. / Background: The cost increase in healthcare has been a major problem since the 1980s and will continue to be a problem in the future. This has led to a more strained economic situation for the healthcare sector. Therefore, it is of the utmost importance that the available funds in the healthcare sector are allocated to the areas where they are most beneficial.  Purpose: The purpose of this study is to make a health-economic evaluation of a new work procedure for the treatment of knee injuries at the orthopedic clinic at Kalmar’s County Hospital. Method: The study is designed as an evaluation study with an abductive outset. The data collection has been based on semi-structured interviews at LSK with the staff that was involved in the project. In addition to the semi-structured interviews, numerical data has also been part of the study for the empirical data collection. Conclusion: After completion of the study, we can state that more health-economic evaluations are needed at non-national levels to support healthcare organisations. It is important to actively work with efficiency initiatives in public organisations that are primarily funded by tax assets. We can also state that the new work procedure is more profitable than the old one, both monetary and non-monetary, where the change of work procedure has resulted in several non-monetary gains, such as shorter lead times, better cooperation and increased competence.

Sveriges landsting har börjat införa nya kliniska informationssystem som komplement till sina elektroniska patientjournaler. Målet är att kunna förnya och effektivisera existerande system och processer, sänka sjukvårdkostnader samt öka patientsäkerhet och kvalité i vården. Trots betydande investeringar i nya kliniska informationssystem har inga övertygande bevis kunnat presenteras för systemens övergripande effekter i organisationen. Ny forskning anser att detta huvudsakligen beror på en trög användning av nya informationssystem som varken är kompatibla eller lätt att använda, samt att verksamhetsområdena inte har lyckats återanpassa sina kliniska processer till det nya systemet.  Denna fallstudie har genomförts hos verksamhetsområdet för Thoraxkirurgi och Anestesi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien redogör för den medvetenhet projektledning och organisation har kring riskindikatorer och dess effekter vid införseln av ett kliniskt informationssystem. Aktuella risksamband visar att implementationen kommer leda till en trög användning av systemet på grund av att man inte lyckats återanpassa verksamhetens kliniska processer till det nya systemet. Studiens slutsats är att förberedelse och planering inför implementation av ett kliniskt informationssystem bör ses från ett helhetsperspektiv. En medicinsk verksamhet behöver komma underfund med hur deras egna strategier, operativa funktioner och processer fungerar. En omfattande förberedelse med iterativa planeringsprocesser och analys innan implementation är nödvändigt för att bedöma om organisationens strategiska mål kan tillgodoses. Å andra sidan, att allt för ensidigt fokusera på tekniken skapar risker i organisationen. Implementation inom sjukvården är en komplex process. Oförutsedda problem kan hända under ett projekts faser, vilka behöver hanteras rätt för att undvika risker som fortplantar sig nedströms. / Sweden’s County Councils have begun to introduce new integrated health information system modules to complement their integrated computer-based patient records (ICPR). The goal is to innovate and streamline existing systems and processes, reduce healthcare costs and improve patient safety and quality of healthcare. However, in spite of enormous investments in new health information systems, no convincing evidence of the overall benefits has been given. Recent results in research establishes that the disappointing performance of health IT to date can be largely attributed to several factors: sluggish use of health IT systems, coupled with the choice of systems that are neither interoperable nor easy to use; and the failure of health care providers and institutions to reengineer clinical care processes to reap the full benefits of health IT. This case study has been conducted at the department of Thoracic Surgery and Anesthesiology at Uppsala University Hospital. The study analyzes the awareness of risks associated with implementing a health information system. Current risks with the implementation will lead to a sluggish use of the system due to failure reengineering and adapting clinical care processes. The study concludes that preparation and planning for implementation of a clinical information system should be viewed from a holistic perspective. A healthcare organization needs to figure out how their strategies, operational functions and processes work. An extensive preparation with iterative planning processes and analysis before implementation is then necessary in order to evaluate if the organization's strategic objectives can be met. On the other hand, a too strong focus on technology creates risks in the organization. Implementation of a clinical information system is a complex process. Unforeseen problems can happen during a project's phases, which need to be managed correctly in order to avoid risks that propagate downstream.

Emergency departments are fundamental for providing high-quality care, and their operations directly impact the logistics of the hospitals in their entirety. Poor emergency department performance leads to delays, prolonged hospitalization, and improper allocation of resources, reducing the quality of the provided care and increasing costs. Describing the variability embedded in real clinical data in a useful way is essential for improving the organization of hospitals in the near future. However, it is a challenging task due to clinical complexity and the lack of an established bridge between logistic systems and the clinical insights of the hospital. Therefore, this work aims to design and implement a simplified process model describing patient flow within an emergency department, which could allow the evaluation of the clinical impact of complex patient characteristics on the system's logistics. To achieve this, a novel nonlinear mixed-effects approach with hospital medical records was applied to design patient flow within the emergency department in the form of a multi-state Markov process. Four independent training data samples were extracted from the main dataset. For each of them, the set of covariates that could lead to the most significant improvement in the values of the employed likelihood indicators was selected. Through statistical tests, analysis of the outputs, and a validation process carried out on a fifth and independent dataset, it was possible to obtain a final model containing the most relevant and significant covariates for describing each of the modeled state transitions and confirming their clinical meaningfulness and relevance. The results achieved in this thesis can lead to future improvement of the healthcare logistics systems by extending the use of nonlinear mixed-effects approaches to the estimation of the covariate impact on emergency department flows. / Akutmottagningar är centrala för att tillhandahålla högkvalitativ vård. Deras verksamhet har en direkt inverkan på sjukhusens logistik i helhet. Undermålig prestation i en akutmottagning leder till förseningar, förlängd sjukhusvistelse för patienter och olämpliga resursfördelningar, som i sin tur försämrar kvaliteten på den erbjudna vården, samt ökar kostnader. Därför är det viktigt att beskriva den variabilitet som är inbäddad i kliniskt data för att kunna förbättra strukturen av sjukhus i den närmaste framtiden. Emellertid är det ett utmanande uppdrag på grund av den kliniska komplexiteten och bristen på en etablerad bro mellan logistiska system och insikter om den kliniska situationen på sjukhuset. Detta examensarbete ämnar därför designa och implementera en förenklad processmodel som beskriver patientflödet inom en akutmottagning, vilket skulle kunna tillåta evaluering av vad för klinisk inverkan patienters komplexa egenskaper har på systemets logistik. För att uppnå detta tillämpades ett nytt icke-linjärt tillvägagångssätt för blandade effekter med patientjournaler, med syfte att designa patientflöde inom akutmottagningen i form av en Markovprocess i flera tillstånd. Fyra oberoende urvalsgrupper med övningsdata extraherades från huvuddatasetet och för var och en av dem valdes den uppsättning kovariat som hade möjlighet att leda till den största förbättringen i de applicerade sannolikhetsindikatorerna. Genom statistiska test, analys av uteffekten och en valideringsprocess utförd på en femte oberoende urvalsgrupp, möjliggjordes framtagandet av en slutgiltig modell innehållande de mest relevanta och signifikanta kovariat för att beskriva var och en av de modellerade tillståndsövergångarna, och bekräfta dess kliniska betydelse och relevans. De resultat som uppnåddes i det här examensarbetet har potential att i framtiden leda till förbättring av sjukvårdens logistiksystem, genom att utvidga användningen av icke-linjära blandade effektmodeller för att uppskatta kovariatinverkan på akutmottagningsflöden.