I och med ett ökat vårdbehov i samhället ställs det utöver medicinska krav också krav på att svensk sjukvård ska öka effektiviteten i sina vårdprocesser. Denna studie utfördes på Seldingerenheten som tillhör den Kardiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. På Seldingerenheten utförs behandling av hjärt- och kärlsjukdomar med avancerad kateterteknik i specialutrustade labb. Utöver labben finns det en övervakningsavdelning där patienter som ska behandlas i labben kan få för- och eftervård. Arbetet på Seldingerenheten är uppdelat efter olika sektioner beroende på vilken typ av hjärt- och kärlsjukdom som behandlas. Det finns övergripande planeringsgrupper som planerar på en mer strategisk (långsiktig) nivå medan den mer specifika planeringen på övervakningsavdelningen sker uppdelat efter de olika sektionerna. Tanken med studien var att presentera vilken planering som borde göras på de olika nivåerna samt hur dessa kan integreras med varandra. Varje sektion planerar idag sitt eget patientflöde och bokar in patienter för behandling i labben. När en patient ska behandlas i labben krävs för- och eftervård som antingen kan ske på någon vårdavdelning om patienten är inneliggande eller på övervakningsavdelningen för dagsjukvård. Hur patienter bokas in påverkar därmed patientflödet på dessa vårdavdelningar. Att det inte finns någon gemensam planering eller ett verktyg där de olika sektionerna kan se när patienter är inbokade på Seldingerenheten leder till ett ojämnt patientflöde på övervakningsavdelningen. Studiens resultat visade på ett flertal olika åtgärder som kan tas för att skapa ett jämnare patientflöde och en mer hållbar arbetsmiljö på övervakningsavdelningen. De teorier som åtgärdsförslagen baserats på visar att den negativa effekten av ett ojämnt patientflöde kan minskas genom att antingen påverka patientflödet och dess variation eller genom att vidta åtgärder på övervakningsavdelningen för att hantera situationen som den är.