Hur kan en militär plan bedömas vara bra eller inte? Finns det generella indikatorer som påvisar att en plan håller en viss kvalitet eller är detta helt knutet till uppgiften och kontexten? Ett sätt att mäta kvalitet kan vara att vänta tills efter genomförandet, men även då kan det vara svårt att härleda vilken inverkan planen haft på utgången. Detta kan också vara en mycket kostsam och ineffektiv metod för att värdera en plan. Denna studie undersöker hur kvalitet i operationsplanering uppfattas av taktiska chefer på bataljons- och brigadnivå i syfte att fördjupa förståelsen kring hur operationsplanering som process och produkt anses bidra till genomförandet av militära operationer. Studien visar att det finns åtta områden som på olika sätt relaterar till en övergripande kvalitet i operationsplaneringen, och som är oberoende av uppgift och kontext. Kvalitetsskapande aspekter återfinns i operationsplaneringen som kollektiv process och i operationsplanen som produkt.

Innan ett anfall med mekaniserade förband har en stridsplan utformats, genomarbetats och samtliga inblandade är införstådda med vad chefens målbild är för att lösa uppdraget. Under planeringen har det genomförts ett kortare krigsspel och där har uppdagats tidpunkter i ett eventuellt händelseförlopp som skulle kunna innebära att planen behöver modifieras. Exempelvis att fienden viker eller att fienden går till motanfall. Oavsett krävs det att beslut fattas. För att förkorta den där på följande beslutstiden produceras ett dokument med åtgärder för att kunna hantera situationen så snabbt som möjligt.Dokumentet benämns beslutsstödsplan. Metoden har fått kritik i vetenskapliga tidskrifter. Denna studies forskningsfråga undersöker vad svenska officerare anser om beslutsstödsplanen och hur den tillämpas inom olika försvarsgrenar.Beslutstödsplanen är en produkt som genererats ur ett tankesätt som benämns dynamisk beslutsfattning, vilket är en del av Försvarsmaktens ledningsfilosofi uppdragstaktik.För att undersöka kritiken riktat mot beslutsstödsplanen så har det inom ramen för denna studie genomförts en enkätundersökning som har riktat sig till elever vid Högre officersprogrammet och elever vid Högre specialistofficersutbildningen. Resultatet indikerar att försvarsgrenar, med visst huvudtjänstområde, är mer positivt inställda till metoden men andra försvarsgrenar är inte det.

I och med ett ökat vårdbehov i samhället ställs det utöver medicinska krav också krav på att svensk sjukvård ska öka effektiviteten i sina vårdprocesser. Denna studie utfördes på Seldingerenheten som tillhör den Kardiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. På Seldingerenheten utförs behandling av hjärt- och kärlsjukdomar med avancerad kateterteknik i specialutrustade labb. Utöver labben finns det en övervakningsavdelning där patienter som ska behandlas i labben kan få för- och eftervård. Arbetet på Seldingerenheten är uppdelat efter olika sektioner beroende på vilken typ av hjärt- och kärlsjukdom som behandlas. Det finns övergripande planeringsgrupper som planerar på en mer strategisk (långsiktig) nivå medan den mer specifika planeringen på övervakningsavdelningen sker uppdelat efter de olika sektionerna. Tanken med studien var att presentera vilken planering som borde göras på de olika nivåerna samt hur dessa kan integreras med varandra. Varje sektion planerar idag sitt eget patientflöde och bokar in patienter för behandling i labben. När en patient ska behandlas i labben krävs för- och eftervård som antingen kan ske på någon vårdavdelning om patienten är inneliggande eller på övervakningsavdelningen för dagsjukvård. Hur patienter bokas in påverkar därmed patientflödet på dessa vårdavdelningar. Att det inte finns någon gemensam planering eller ett verktyg där de olika sektionerna kan se när patienter är inbokade på Seldingerenheten leder till ett ojämnt patientflöde på övervakningsavdelningen. Studiens resultat visade på ett flertal olika åtgärder som kan tas för att skapa ett jämnare patientflöde och en mer hållbar arbetsmiljö på övervakningsavdelningen. De teorier som åtgärdsförslagen baserats på visar att den negativa effekten av ett ojämnt patientflöde kan minskas genom att antingen påverka patientflödet och dess variation eller genom att vidta åtgärder på övervakningsavdelningen för att hantera situationen som den är.

Saab är ett ledande företag på marknaden inom försvar- och säkerhetslösningar. De levererar produkter, tjänster och lösningar inom både militärt försvar och civil säkerhet. Saab Aeronautics tillverkar och utvecklar stridsflygplanet JAS 39 Gripen. Saab har en pågående affär med det brasilianska flygvapnet som inkluderar produktion och utveckling av totalt 36 stycken stridsflygplan av modellerna Gripen E och Gripen F. Planering kan ske på strategisk, taktisk eller operativ nivå. Om leveranstiden till kunden är lång är det vanligt att den strategiska och taktiska nivån slås samman, vilket också är fallet på Saab där nivåerna slagits samman och benämns som huvudplanering. Huvudplaneringen har som uppgift att ta fram ett huvudprogram för produktion av Gripen med en planeringshorisont på tio år. För att produktionen ska vara effektiv är det viktigt att huvudprogrammet är så bra utformat som möjligt, samt att det inkluderar alla avtalade teknikutbyten. I dagsläget har huvudplaneringen inget optimeringsverktyg som på ett systematiskt vis inkluderar de faktorer som bör tas hänsyn till vid framtagandet av ett huvudprogram. Syftet med examensarbetet är att utreda vad som krävs för att huvudplaneringen ska kunna ta hänsyn till fler faktorer vid framtagande av huvudprogram. En matematisk modell för Saab togs fram och därefter var planen att implementera den i Excel, eftersom huvudplaneringen använder denna programvara i dagsläget. Under arbetets gång upptäcktes det att Excel har begränsningar som gjorde att det inte var möjligt att implementera den matematiska modellen enligt den matematiska notationen. En avvägning om att endera fokusera på implementerbarhet eller teknisk noggrannhet gjordes och implementerbarhet valdes. Ett verktyg som inkluderar de krav som anges i den matematiska modellen skapades i Excel. För att verifiera den matematiska modellen implementerades den i optimeringsverktyget AMPL. Därefter gjordes en jämförelse mellan de olika verktygen för att visa på eventuella skillnader i resultatet som de genererade. Arbetet resulterade i en matematisk modell för Saab och ett verktyg i Excel. Modellen tar hänsyn till olika typer av teknikutbyte, att ledtiden är inom tillåtet tidsspann för varje aktivitet och att glapptider minimeras. Verktyg i Excel tar hänsyn till faktorerna som inkluderades i den matematiska modellen. För att målet ska uppnås krävs djupare utredning kring befintliga programvaror eller att investera i en ny programvara. / Saab is a global company within defense and security, and they deliver products, services and solutions within military defense and civil security. The business area Aeronautics develop and produce the aircraft system JAS 39 Gripen. Saab has a contract with the Brazilian air force which includes development and production of 36 aircraft systems. There are three different levels of planning, strategical, tactical and operational. It is common to merge the strategical and tactical level if the delivery time is long. The strategical and tactical level at Saab is one unit and they are called Master Planning. The main task for Master Planning is to create a master production schedule with a planning horizon of ten years. It is important that the master production schedule includes all technological transfers and that the schedule is as efficient as possible. They do not use any technological tool that systematically includes all factors that needs to be taken into account when creating a schedule. The aim with this master thesis is to investigate how more factors can be integrated when developing the master production schedule. A mathematical model for Saab was created. Then the plan was to implement the mathematical model in Excel, since the Master Planning use this tool currently. During the implementation it was discovered that Excel has limitations that makes it impossible to implement the mathematical model according to the mathematical notation. A tradeoff was made, to either focus on implementability or technological accuracy, and implementability was chosen. Then a tool was created in Excel, which includes the requirements from the mathematical model. To verify the mathematical model, it was implemented in the optimization tool AMPL. Then a comparison between Excel and AMPL was made, to be able to show possible differences. The result of the master thesis is a mathematical model for Saab and a tool in Excel. The mathematical model includes different types of technological transfer, lead time requirements and minimization of gap time. The tool in Excel includes the requirements which is specified in the mathematical model. To be able to achieve the goal, an investigation must be done to find out if Saab can use any existing software at the company or if they need to invest in a new type of software.

All companies deal with tactical planning questions and decisions, for example balance demand and supply, to be able to create an acceptable delivery ability without too much inventory or resources/capacities. For that, some companies use Sales and Operations Planning (S&OP) as their tactical planning process. The ongoing customization wave applies to more and more products and there is a general displacement from standard products, manufactured to stock, towards more customized ones where the product is either assembled-, manufactured-, or engineered-to-order (ETO). This displacement brings an increased complexity into tactical planning questions and decisions, which might be new to a company and must be handled efficiently. The use of S&OP in an ETO context is, however, rarely documented. The possibility for companies to store large amounts of data and the availability of technologies such as Machine Learning (ML) to make predictions, opens up for an improved decision support for S&OP. ML models are normally trained with large datasets, and this is a challenge in an ETO context since there are normally small datasets to work with. Moreover, the use of ML in S&OP and ETO contexts are rarely documented. The purpose of this thesis is, thus, to explore where and how ML can be a useful tool for tactical planning, such as in S&OP in an ETO context. This thesis takes the first steps toward using ML as a decision support for S&OP in an ETO context. Three studies have been performed to map the current state of ML in S&OP in ETO contexts, to understand the challenges and tasks connected to S&OP in an ETO context, and to explore some of the considerations required when implementing ML in S&OP in an ETO context. The main findings indicate that implementing ML in an ETO context with the purpose of improving S&OP requires an understanding of challenges and related tasks before starting any ML implementation projects. Further, considerations are required before starting to understand available data and to build data models. Tasks for ML must also be understood and agreed. Mechanisms behind occurring challenges need to be understood as well. What is driving trust for a technology and the business process is also important to understand and prepare for, ahead of an ML implementation. The results of the studies are (i) a model presenting the different parts of S&OP in an ETO context, (ii) specific challenges and related tasks, (iii) a model of critical aspects of trust connected to the process, the technology, and the combination of the two, and finally, (iv) a model for assisting in understanding the mechanisms behind capacity and load in engineering. / Alla företag hanterar taktiska planeringsfrågor och beslut för att till exempel balansera tillgång och efterfrågan för att kunna skapa en tillräckligt bra leveransförmåga utan för mycket lager eller resurser/kapacitet. Vissa företag använder sälj och verksamhetsplanering (SVP) som sin taktiska planeringsprocess. Den pågående vågen mot ökad kundanpassning gäller för allt fler produkter vilket ger en förskjutning från standardprodukter, tillverkade mot lager, till mer kundanpassade produkter där produkten antingen är monterad, tillverkad eller konstruerad mot order (engineer-to-order, ETO). Denna förskjutning medför en ny ökad komplexitet i frågor och beslut kopplade till taktisk planering för företag och måste hanteras på ett effektivt sätt. Litteraturen är fåtalig avseende användningen av SVP i en ETO-kontext. Möjligheter för företag att lagra stora mängder data och tillgänglighet av teknologier som maskininlärning (ML) ger möjligheter att använda ML-prediktioner som beslutsstöd i affärsprocesser som SVP. ML-modeller tränas normalt med stora datamängder, och det är en utmaning i en ETO-kontext eftersom det normalt är förknippat med små datamängder. Litteratur avseende användningen av ML i SVP och i ETO-kontext är också den fåtalig. Syftet med denna forskning är att utforska var och hur ML kan vara ett användbart verktyg för taktisk planering såsom SVP i en ETO-kontext. Här tas de första stegen mot användningen av ML som beslutsstöd för SVP i ett ETO-sammanhang. Tre studier har genomförts för att kartlägga litteratur kring ML för SVP i ETO-kontext, för att förstå utmaningarna och uppgifterna kopplade till SVP i en ETO-kontext och för att utforska några av de överväganden som krävs vid implementering av ML i SVP i en ETO-kontext. De viktigaste resultaten indikerar att implementering av ML i ett ETO-sammanhang med syftet att förbättra SVP kräver en förståelse för utmaningar och relaterade uppgifter innan man startar ML-implementeringsprojekt. Vidare krävs överväganden innan tillgängliga data analyseras och datamodeller byggs. De som ska utföra implementeringen behöver förstå och komma överens om vad uppgiften är. Förståelse för mekanismer bakom utmaningar som uppkommer krävs också. Vad som driver förtroende (trust) för en teknik och affärsprocess är också viktigt att förstå och vara förberedd på inför en ML-implementering. Resultaten av studierna är (i) en modell för att presentera de olika delarna av SVP i en ETO-kontext, (ii) specificerade utmaningar och relaterade uppgifter, (iii) en modell med kritiska aspekter av trust kopplat till processen, teknologin, och kombinationen av de två och slutligen (iv) en modell för att förstå mekanismerna bakom kapacitet och beläggning inom orderkonstruktion.