Svenska chefer lever med att de ständigt måste ta beslut. Besluten kan handla om dagen till hur man strategiskt planerar för år framöver. Inom beslutsfattandet har data blivit en alltmer värderad tillgång för företag, då de kan ta mer välgrundade beslut och få konkurrensfördelar. Strategisk planering utgör ryggraden för flera organisationer och att ta beslut för att följa den strategiska planen är inte alltid det lättaste. Business Intelligence (BI) erbjuder ett beslutstöd i form av data, vilket används mer frekvent av chefer numera. Även om det finns forskning inom områdena strategisk planering, strategisk beslutsfattning och BI fann vi ett forskningsgap. Gapet innefattar att de klassiska teorierna inom strategi är svårare att tillämpa utifrån den digitaliseringstakt samhället har, och hur olika sätt att inhämta och bearbeta information påverkar strategisk planering är outforskat. Tillsammans innebär det att det saknas en förståelse på hur BI kan användas i strategiska processer.  Studiens syfte är således är att identifiera fördelar och utmaningar som chefer står inför i deras strategiska planering och beslutsfattande, samt belysa hur BI kan användas för att förbättra dessa strategiska processer inom företag. Vi har en förhoppning om att studien ska leda till en förbättring i beslutsfattandet och företags strategiska utveckling, och utifrån syftet har följande forskningsfråga undersökts:  Hur arbetar chefer med strategisk planering och strategisk beslutsfattning och hur kan Business Intelligence användas i dessa två strategiska processer? Befintliga teorier har presenterats i den teoretiska referensramen kring studiens tre huvudområden: strategisk planering, strategisk beslutsfattning och BI. Studien är av kvalitativ karaktär med ett interpretivistiskt synsätt och har använt sig av ett induktivt angreppssätt. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med chefer i olika branscher och organisationer. Efter intervjuerna har varje intervju transkriberats och den insamlade datan från dessa intervjuer har analyserats tematiskt och genererade fyra teman som studiens resultat grundar sig på. Studiens slutsatser visar att chefer får bättre stöd av BI i deras strategiska processer och att studiens respondenter tar beslut utifrån vissa faktorer. En konceptuell modell har tagits fram som visar på hur studiens tre huvudområden samspelar med varandra. Ur dessa områden kan en synergi skapas vilket blir strategisk intelligens. Vidare visar modellen hur BI:s implementering i strategisk planering och beslutsfattande kan leda till att de blir mer pricksäkra, snabba, tydliga och effektiva. När nämnda förbättringar adderas till den strategiska grunden menar vi att resultatet av strategisk intelligens blir en avancerad strategisk grund. Slutligen ger studiens resultat praktiska rekommendationer för hur chefer kan använda BI i strategisk planering och beslutsfattning. Detta genom att ha identifierat fördelar och utmaningar med BI i nämnda strategiska processer, samt hur det kan leda till att processerna blir mer effektiva.

Tempo inom ramen för ledning beskrivs enligt Arméreglemente Taktik som förmågan att nyttja tiden till sin fördel genom snabba beslutsprocesser syftande till att vara snabbare än sin motståndare. Militärteoretiker tar detta ännu längre och hävdar att den som snabbast tar sig igenom beslutsfattningsprocessen kommer att stå som segrare. Förmåga till snabbhet och krav där om är dock inget som återspeglas inom förvaltningslogiken och har även lyst med sin frånvaro under perioden av internationell verksamhet.       Denna studie syftar till att ur ett kvalitativt perspektiv undersöka dagens syn på och förutsättningar för tempo. Denna fallstudie studerar detta inom ramen för svenska brigadstaber och dess ledningslag. Genom djupintervjuer inhämtas empiriskt underlag vilket sedan utgåendes från ett teoretiskt ramverk analyseras.   Resultatet visar att de organisatoriska förutsättningarna för temposkapande finns, bygger på god förståelse och började utvecklas tidigt. Även tillämpning av stabsmetodik visar på förståelse för vikten av tempo. Utvecklingspotential finns däremot avseende effektivitet i beslutsfattning och visar sig bero främst på alltför begränsad träningsmöjlighet i rätt miljö. Även inom delar av ordermetodiken förekommer tillkortakommanden, vilka i huvudsak är kända, men ännu ej utvecklats mot att helt främja tempo.

Uncertainty shapes the world for decisionmakers and their supporting intelligence officials. There is much written about the relation between political decisionmakers and the larger intelligence agencies. But most decisionmakers that are handling uncertainty are not politicians and they are not supported by specific intelligence agencies. This essay focus on the military decisionmakers and their “in-house” intelligence officers.The concept of epistemic communities is in this study used in a case study of Swedish military decisionmakers and intelligence officials to better understand the interaction between them. The concept sheds light on the importance of how perceptions of uncertainty and views of knowledge shapes communities and creates differences in norms and culture. The differences between decisionmakers and intelligence officers in turn affects their cooperation and could increase the risk of faulty decision making and surprise.

Studies on using artificial intelligence in a military context often focus on either technical aspects or legal and ethical perspectives. There is, however, a gap in the current academic AI debate regarding one of the key components in all military operations: The officers in charge.  This study aims to analyze how Swedish officers think and perceive the introduction of AI in decision-making in a military context. How do they reason, in favor or against the use of AI on the battlefield?  A novel method within war science, the vignette survey, will be used to analyze how human-AI relationships are affected by an increased level of risk of loss of human life in three different vignettes. The findings in this study describe that officers trust AI to be used in military operations, regardless of the complexity or risk of the operation. As long as a human is in command.

The aim of the study was to investigate how team members experience project managers' processes for decision making. The study was based on a qualitative method, where eight interviews were conducted with team members who work or have worked in a project. The study investigated how individuals in project teams experience the project manager's way of delivering decisions. From the study results it has been found that it’s crucial for team members in a project that the project leader shows confidence in the team and delegates various responsibilities to the members of the project team. Another important part is that project managers share the reasons why a certain decision is made. In order for a decision to be accepted by the team, it is therefore necessary to understand the reason for the decision. Keywords: Team member, Decision making, Responsibility, Project manager

Det här arbetet har undersökt hur indeterministiskt beteende hos allierade spelarkaraktärer påverkar mänskliga-spelares uppfattning om spelarkaraktärernas trovärdighet i spel. För att undersöka detta har två AI-tekniker, en indeterministisk teknik som kallas för nyttobaserad AI och en deterministisk teknik som kallas för finita-tillståndsmaskiner implementerats och använts för att modellera beteenden hos spelarkaraktärer i ett actionspel sett ovanifrån. Testdeltagare har fått delta i ett experiment där de spelat actionspelet i två scenarion med allierade spelarkaraktärer modellerade med respektive teknik. Efter spelandet har testdeltagarna fått svara på kvantitativa och kvalitativa frågor i en enkätundersökning om hur de upplevt spelarkaraktärernas beteende. Experimentet fann inga resultat som tyder på att indeterministiska beteenden hos allierade spelarkaraktärer gör att de uppfattas som mer trovärdiga. Det fanns heller inga resultat som tyder på att indeterministiska beteenden hos spelarkaraktärer skulle särskilja sig mot deterministiska beteenden. Detta resultat behöver dock verifieras i ytterligare studier med mer testdeltagare och scenarion.

No description available.

Title: Sustainability in project management - A qualitative study about how sustainability is implemented and communicated in a project. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Rickard Kokkonen and Jesper Persson Supervisor: Benny Berggren and Agneta Sundström Date: 2020 - June Purpose: The aim of this study is from a project management point of view contribute with a deeper understanding on how sustainability is implemented and communicated through all stages of a project and create a theoretical model. Method: The study is based on a qualitative research method, through ten semi-structured interviews the answers from each respondent has been interpreted through thematic analysis. Findings: The findings from this study resulted in a model that explains how the communication about sustainability occurs in a project. This study has also found out that it is the project owner’s responsibility to implement sustainability and it is mainly done through certifications. The certificate forms the basis for how sustainability is communicated. Main contribution: The study contributes to a deeper understanding on how the project management perceives that sustainability has been implemented and new knowledge about how sustainability is communicated throughout the project. Futhermore, the study contributes with new insights about what certification means to organizations that lacks knowledge and to consumers that make demands. Future research: The study has found two areas in sustainable project management that need more research. Internal communication is in need of more research on the design of certifications and the work within it. Regarding the external communication, we believe that more research is needed on how sustainable projects affect customers' purchasing behavior. Keyword: Project management, Sustainability, Decision making, Communication / Titel: Hållbarhet inom projektledning – En kvalitativ studie om hur hållbarhet implementeras och kommuniceras i ett projekt. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Rickard Kokkonen och Jesper Persson Handledare: Benny Berggren och Agneta Sundström Datum: 2020 - Juni Syfte: Syftet är utifrån ett projektledningsperspektiv få ökad förståelse och skapa en teoretisk modell för hur hållbarhet implementeras samt kommuniceras genom ett projekts organisatoriska led.   Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod. Genom tio semistrukturerade intervjuer där fokus har varit att tolka respondenternas svar genom tematisk analys. Resultat & Slutsats: Resultatet från denna studie mynnade ut i en modell som förklarar hur hållbarhet kommuniceras i ett projekt. Vidare kom studien fram till att det är projektägarens ansvar att implementera hållbarhet vilket främst sker genom miljöcertifieringar. Dessa kommer i sin tur genomsyra projektets alla faser. Bidrag: Studien bidrar med ökad förståelse över hur projektledningen uppfattar att hållbarhet har implementerats samt ny kunskap om hur hållbarhet kommuniceras. Vidare bidrar studien till nya insikter för vad certifieringar innebär till både organisationer som saknar kunskap och konsumenter som ställer krav. Förslag till vidare forskning: Studien genererar i huvudsak två områden som behöver mer forskning. Inom intern kommunikation efterfrågar denna studie mer forskning kring arbetet och utformningen av certifieringar. Gällande extern kommunikation anser vi att det behövs mer forskning om hur hållbara projekt påverkar kunders köpbeteende. Nyckelord: Projektledning, hållbarhet, beslutsfattning, kommunikation

Hur kan en militär plan bedömas vara bra eller inte? Finns det generella indikatorer som påvisar att en plan håller en viss kvalitet eller är detta helt knutet till uppgiften och kontexten? Ett sätt att mäta kvalitet kan vara att vänta tills efter genomförandet, men även då kan det vara svårt att härleda vilken inverkan planen haft på utgången. Detta kan också vara en mycket kostsam och ineffektiv metod för att värdera en plan. Denna studie undersöker hur kvalitet i operationsplanering uppfattas av taktiska chefer på bataljons- och brigadnivå i syfte att fördjupa förståelsen kring hur operationsplanering som process och produkt anses bidra till genomförandet av militära operationer. Studien visar att det finns åtta områden som på olika sätt relaterar till en övergripande kvalitet i operationsplaneringen, och som är oberoende av uppgift och kontext. Kvalitetsskapande aspekter återfinns i operationsplaneringen som kollektiv process och i operationsplanen som produkt.

Artificiell intelligens (AI) är ett populärt ämne i samhället och tekniken väntas växa i snabbtakt inom närmaste framtid. Med denna teknologi följer mycket potential, däribland föranvändning inom beslutsfattning för chefer i olika organisationer. Denna studie syftar till attundersöka denna potential med en kvalitativ och explorativ metod, där en teoretisk modell iförväg utformas för att sedan undersökas och analyseras med hjälp av data från intervjuermed beslutsfattare och AI-kunniga. Från analys görs intressanta insikter gällande AI när detkommer förutsättningar, beslutsfattningsutmaningar, styrkor, svagheter och faror. Chefernaoch AI-kunniga som intervjuades i studien uttryckte både positiva tankar kring AI:s potentialoch farhågor. Flera intervjupersoner beskrev att de uppfattar de flesta chefer som relativtovetandes kring hur AI fungerar och att cheferna därför har inställningen att vänta för att sehur det utvecklas med tiden. Med dessa insikter utvecklas ett teoretiskt ramverk somvisualiserar hur potentialen för tillämpning av AI som hjälpmedel vid beslutsfattning inom enorganisation kan se ut. Modellen beskriver en process med flera steg där första steget ärutbildning av chefer i organisationen gällande AI. I det andra steget undersöks AI-hjälpmedlets potential i beslutsfattande i relation till tre typer av beslutsutmaningar. Inästkommande steg undersöks hur balansen ska se ut gällande involvering av människajämfört med AI inom beslutsområdet. I sista steget tillämpas AI-systemet och gynnsamhetenundersöks, vilket kan avgöra ifall systemet eventuellt behöver omkalibreras.