No description available.

Bakgrund: När en person drabbas av en obotlig sjukdom sätts palliativ vård in som en åtgärd för att lindra lidande och upprätthålla livskvalitet. Den palliativa vårdens sena fas benämns som vård i livets slutskede. Vid vård i livets slutskede är en god kommunikation viktigt för att minska lidandet för den döende patienten. Kommunikationen kan vara både verbal i form av samtal samt icke verbal vilket innefattar exempelvis beröring och att lyssna. Kommunikationen kan vara svår och påfrestande för vårdpersonalen och det krävs erfarenhet för att kunna kommunicera med patienter som befinner sig i livet slutskede Syfte: Studiens syfte var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att kommunicera med patienter som befinner sig i livets slutskede på en vårdinstitution.Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Studien utgick från åtta vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: I resultatet framkom det att vårdpersonalen upplevde att samtalet med patienterna var viktig då detta hjälpte patienterna att må bättre. Vårdpersonalen upplevde att det var viktigt att visa tillgänglighet men ändå låta patienterna själva bestämma när de vill prata. Kommunikationen med patienterna kunde ofta vara väldigt påfrestande för vårdpersonalen då de kunde uppleva ångest och trötthet i de svåra samtalen med patienterna. Trots svårigheten i kommunikationen upplevde vårdpersonalen att samtalen var berikande då de kände att arbetet var meningsfullt. Vårdpersonalen upplevde också hinder för samtalet, så som tidsbrist och brist på avskildhet, dock upplevde de att samtalet kunde förenklas genom att visa öppenhet. Något annat som upplevdes viktigt var att vara närvarande genom den icke-verbala kommunikationen, så som beröring och att finnas där och lyssna. Slutsats: Kommunikationen sågs som en viktig del i vårdandet och därför är det viktigt att uppmärksamma de svårigheter som uppstod när vårdpersonalen kommunicerade med patienter i livets slutskede. I framtida studier skulle det vara av intresse att undersöka om kommunikationen påverkas beroende på vilken miljö vården bedrivs.

No description available.

Bakgrund: Cancer är en de vanligaste sjukdomarna i världen och som sjuksköterska kommer man möta cancersjuka patienter med behov av vård och omsorg under sin sista tid i livet, oavsett vart man är yrkesverksam. Att drabbas av svår sjukdom och hamna i ett palliativt tillstånd kan vara svårt för patienten att hantera. Sjuksköterskan bör ha kunskap för att kunna lindra lidande och främja välbefinnande hos patienten i detta skede. Syfte: Syftet med studien är att belysa palliativa patienters erfarenheter av att leva med cancersjukdom i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Deduktiv analys där författarna använt De 6 S:n – En modell för personcentrerad palliativ vård som teoretisk referensram. Resultat: Patienternas erfarenheter av den sista tiden i livet presenterades som fyra teman med sju subteman. I resultatet framkom att sociala relationer var viktiga för patienterna samt att behålla autonomi och undvika beroende av andra. Patienterna ville känna sig som en del i ett sammanhang för att känna en meningsfull tillvaro. Patienterna försökte klara av situationen genom att förbereda för döden men de kunde känna positivitet trots sjukdomen. Slutsats: Trots livshotande sjukdom är många patienter positiva sista tiden i livet och försöker leva livet så att sjukdomen inkräktar minsta möjliga på deras liv.

Introduktion: Sjuksköterskor vårdar patienter i palliativ fas eller i livets slutskede. Det finns ett flertal infallsvinklar för sjuksköterskor att samtala med patienten om vårdbeslut, känslor, prognosdiskussioner mm som är kopplat till livets slutskede. Av olika anledningar uteblir dessa samtal många gånger, vilket kan leda till sämre vård. Syfte: Beskriva vad som kan påverka sjuksköterskans samtal rörande livets slutskede med patienter i palliativ fas eller livets slutskede. Metod: litteraturstudie, enligt Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Totalt elva artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed ingår i resultatet. Analys: Polit & Becks (2012) niostegsmodell användes vid databassökningen i Cinahl och PubMed, där slutligen elva artiklars resultat analyserades. Underkategorier funna i resultaten, sammanfördes i fyra huvudkategorier. Resultat: Två huvudkategorier urskiljdes; organisatoriska och emotionella/psykologiska faktorer. Dessa påverkar sjuksköterskan när hon tar initiativ att tala om livets slutskede med patienter i palliativ fas eller döende patienter. Även faktorer som inte går att kontrollera påverkar. När det gäller ifall sjuksköterskan berättar om andra patienters dödsfall, inverkar ifall patienten frågat, om patienten har dödsrädsla, patienternas relation, gruppattityd och personliga erfarenheter. Slutsats: Organisatoriska förändringar i form av utbildning, träning, och stödfunktioner för svåra samtal skulle kunna öka antalet samtal som blir av och förminska de emotionella faktorerna som hindrar att samtal blir av.

Bakgrund: Palliativ vård delas in i en tidig och en sen fas. Den sena fasen definieras som livets slutskede där målsättningen är att bland annat lindra lidande, bidra till god livskvalité samt erbjuda stöd till anhöriga. Anhöriga har ofta en betydande roll i livets slutskede och det är därför av betydelse att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem är i livets slutskede för att sjukvårdspersonalen på somatiska vårdavdelningar ska få ökad kunskap och förståelse. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser när en familjemedlem vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarnas resultatdelar analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; betydelsen av information beskriver att anhöriga upplevde att det var betydelsefullt att få information, betydelsen av omsorg som beskriver anhörigas upplevelser av omsorg från sjukvårdspersonalen, betydelsen av stöd som beskriver att anhöriga kunde uppleva en osäkerhet och att stödet var av betydelse samt betydelsen av att vara tillsammans där anhöriga upplevde ett behov av att vara tillsammans med sin familjemedlem och att det kunde hjälpa dem hantera situationen. Slutsats: Det är av betydelse att de anhöriga får information, omsorg och stöd från sjukvårdspersonalen men även att de anhöriga får tillbringa tid tillsammans med sin familjemedlem som vårdas i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Ytterligare sammanställningar kan behövas för att beskriva anhörigas upplevelser när deras familjemedlem vårdas i livets slutskede.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede enligt en vårdplan utformad som en journal med riktlinjer för vård i livets slutskede, den så kallade Liverpool Care Pathway (LCP). Metod: Studien är utförd som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes via databaserna CINAHL, PubMed, MedLine, SAGE Journals och Scopus. Tolv artiklar valdes ut för kvalitétsgranskning enligt en förutbestämd granskningsmall. Elva artiklar godkändes och utgjorde grunden för resultatet. Resultat: En tydlig effekt av införandet av LCP var att sjuksköterskorna upplevde ett ökat självförtroende och en ökad kunskap i vårdandet. Detta bidrog till förbättringar gällande symtomkontroll samt ifrågasättande av fortsatt rutinmässig behandling. LCP anågs vara en bra utgångspunkt för samtal och undervisning i möten med patienter och anhöriga. LCP upplevdes ge ramar och gemensamma utgångspunkter i teamarbetet runt patienten vilket bidrog till en bättre planering och tydligare mål i vårdandet. Trots alla positiva upplevelser kände en del sjuksköterskor att de kunde uppstå svårigheter i vårdandet enligt LCP. Brister i vårdmiljön ansågs av sjuksköterskorna göra att målen med vården inte kunde tillgodoses. Tidsbrist och underbemanning ledde ofta till att patienter i livets slutskede fick en lägre prioritet. Vidare ansågs kriterierna vara för hårda enligt vissa sjuksköterskor gällande införande av LCP.

Introduktion: Vård i livets slutskede utgör den del av palliativ vård då döden förväntas inträda inom en snar framtid. Att vårda döende patienter kan sjuksköterskor komma att konfronteras med i sin yrkesroll oavsett vilken vårdavdelning de arbetar på. De specialistkunskaper som krävs för att ge god vård i livets slutskede är dock inte alltid självklara för sjuksköterskor på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Metod: Studien genomfördes i enlighet med Polit och Becks (2008) nio-stegsmodell som beskriver metoden vid en litteraturstudie. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar till resultatet, vilket slutligen resulterade i elva vetenskapliga artiklar som litteraturstudien grundas på. Resultat: Följande kategorier bildades: Känsla av otillräcklighet, En krävande roll, Drivkraft att vårda. Resultatet visade att sjuksköterskorna ofta kände sig otillräckliga då tid och resurser inte fanns att tillgå i tillräcklig omfattning. Att vårda i livets slutskede upplevdes krävande eftersom många sjuksköterskor upplevde emotionell påfrestning och ett betungande ansvar. Trots de negativa aspekterna upplevde sjuksköterskorna ändock att de drevs av en vilja att ge en god vård och arbetet upplevdes värdefullt när sjuksköterskorna ansåg att vården höll god kvalitet.

Bakgrund: Att tillföra vätska och näring till en patient i livets slutskede minskar sällan symtom utan kan snarare tillföra ytterligare komplikationer. Studier visar att det trots detta tillförs vätska och näring till patienter i livets slutskede. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av artificiell vätske- och näringstillförsel till patienter i livets slutskede. Metod: 10 kvalitativa empirska studier har i litteraturstudien sammanställts och analyserats. Författarna genomförde en systematisk artikelsökning i Cinahl, PubMed, Academic search elite och Medline. Artiklarna analyserades, inspirerat av metasyntes. Alla artiklar har genomgått etisk granskning. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av vätska och näring till patienter i livets slutskede innefattade en beslutsprocess som grundades på en varierad grad av delaktighet och inflytande samt faktorer som inverkade vid beslut. Sjuksköterskornas upplevelser vittnar om att anhöriga, arbetsklimatet samt delade meningar och värderingar mellan vårdpersonal är faktorer som påverkade beslutsprocessen. Konklusion: Resultatet i litteraturstudien belyser att sjuksköterskor upplever att varierad grad delaktighet och inflytande samt att ett antal faktorer påverkar processen vid beslut om vätska och näring till en patient i livets slutskede. För att förbättra vården vad gäller detta föreslår författarna ökad utbildning i samarbete samt hantering av etiska svårigheter samt vidare forskning inom området.

Trycksår är ett vanligt förekommande fenomen i livets slutskede som kan orsaka lidande för den döende patienten. Sjuksköterskan har därför en viktig funktion och ansvar vid vård av dessa patienter, genom att med omvårdnadsinterventioner minska lidandet för patienten och möjliggöra en värdig död. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner vid vård av patienter med trycksår i livets slutskede. Metoden utformades efter Polit och Beck (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. En systematisk litteratursökning gjordes i CINAHL samt PubMed. Artiklarna bearbetades genom en urvalsprocess i tre steg samt kvalitetsgranskades. Totalt tio artiklar inkluderades till litteraturstudiens resultat efter kvalitetsgranskningen där fyra artiklar var av kvantitativ metod och sex av kvalitativ metod. Resultatet bearbetades och utformades till sex kategorier som belyser sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner. Kategorierna presenterar patientbedömning, tryckavlastning, hantering av smärta, sårbehandling, kost- och vätskebehandling samt stöd med personlig hygien, där tryckavlastning och hantering av smärta var de mest förekommande omvårdnadsinterventionerna vid vård av patienter med trycksår i livets slutskede. Litteraturstudiens Slutsats beskriver att omvårdnadsinterventionerna kunde vara preventiva samt behandlande. Sjuksköterskornas tillämpning av omvårdnadsinterventionerna varierade, vilket kan tänkas bero på brist av riktlinjer.