Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2009. / Härtill 4 uppsatser.

Trycksår är ett vanligt förekommande fenomen i livets slutskede som kan orsaka lidande för den döende patienten. Sjuksköterskan har därför en viktig funktion och ansvar vid vård av dessa patienter, genom att med omvårdnadsinterventioner minska lidandet för patienten och möjliggöra en värdig död. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner vid vård av patienter med trycksår i livets slutskede. Metoden utformades efter Polit och Beck (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. En systematisk litteratursökning gjordes i CINAHL samt PubMed. Artiklarna bearbetades genom en urvalsprocess i tre steg samt kvalitetsgranskades. Totalt tio artiklar inkluderades till litteraturstudiens resultat efter kvalitetsgranskningen där fyra artiklar var av kvantitativ metod och sex av kvalitativ metod. Resultatet bearbetades och utformades till sex kategorier som belyser sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner. Kategorierna presenterar patientbedömning, tryckavlastning, hantering av smärta, sårbehandling, kost- och vätskebehandling samt stöd med personlig hygien, där tryckavlastning och hantering av smärta var de mest förekommande omvårdnadsinterventionerna vid vård av patienter med trycksår i livets slutskede. Litteraturstudiens Slutsats beskriver att omvårdnadsinterventionerna kunde vara preventiva samt behandlande. Sjuksköterskornas tillämpning av omvårdnadsinterventionerna varierade, vilket kan tänkas bero på brist av riktlinjer.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede innebär att behandlingen inte har som syfte att bota utan lindra symptom. Anhöriga utgör en betydelsefull del av den palliativa vården av patienten. Syfte: Att undersöka patienters och anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet, på hospice och hospice dagvård. Metod: Metasyntes. Artiklarnas resultat lästes noggrant, analyserades och nya teman bildades baserat på skillnader och likheter mellan temana. Resultat: Fem teman och ett subtema bildades: Personalen kan förmedla empowerment. Vårdarrollen kan innebära många utmaningar. Subtema: Olika anledningar till att ta rollen som anhörigvårdare. Att förhålla sig till lidande. Värdefulla relationer. Att leva nära döden väcker existentiella frågor. Personalen kunde genom sin kunskap och sitt bemötande förmedla trygghet och empowerment till anhöriga och patienter. Anhöriga upplevde vårdarrollen som utmanande och påfrestande men erfarenheterna kunde bidra till personlig utveckling och stolthet över sin egen förmåga. Att ingå i ett socialt sammanhang var positivt för självkänslan och gav livsglädje. Anhöriga hade svårt att hantera den fysiska förändringen sjukdomen ledde till och att se patienten lida. Patienter hanterade den förestående döden på olika sätt, från att tala om och planera inför den till att inte beröra den alls. Patienter kände tacksamhet över livet och uttryckte en vilja att fortsätta leva sitt liv. Slutsats: Det existentiella lidandet för både patient och anhörig som kommer av den stundande döden går inte att komma runt. Däremot kan ytterligare börda i form av vårdlidande undvikas genom att vårdpersonalen erbjuder tillräckligt stöd, en god omvårdnad och respektfullt bemötande. / Background: Palliative care at the end of life is not aimed to cure but to relieve pain and other symptoms. The family plays an important part in the palliative care of the patient. Aim: To explore patients’ and bereaved family members’ experiences of palliative care at the end of life. Method: Meta-synthesis. Result: Five themes and one sub theme were formed. Healthcare staff can empower both patients and family. Being a family carer can be challenging. Subtheme: Different reasons to become a carer. Ways to relate to suffering. Meaningful relationships. Living close to death evokes existential matters. The healthcare staff could by their knowledge and demeanor mediate safety and empowerment to the family and the patient. Family carers experienced the care-giving role as challenging but it could contribute to personal growth and carers felt proud over their ability to have managed. To be part of a social context had a positive impact on the self-esteem and brought joy to life. It was hard for the family to handle the physical deterioration caused by the disease and to see the patient suffer. Patients dealt with their impending death in different ways, from talking about and planning it to not recognizing it. Patients felt gratitude and expressed a will to continuing living their life. Conclusion: The existential suffering that is associated with the loss of a loved one cannot be eliminated. However, additional suffering such as care suffering can be avoided if the staff provides sufficient support, adequate care and respectful treatment of the family.

Lic.-avhandling (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. / Härtill 2 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2001. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Majoriteten av patienter med obotlig sjukdom som befinner sig i livets slutskde avlider på sjukhus. Att vårdas i livets slutskede på sjukhus innebär att vårdpersonal lindrar de symtom som patient och närstående har, för att reducera lidande. Det förekommer brister från vårdpersonal där patienten inte får den vård som denne önskar. Patienten kan vara i behov av sina närstående under denna period. Närstående kan sakna kunskap om den palliativa vården, vilket kan komma att upplevas som främmande för de.  Syfte: Att belysa närståendes erfarenheter av vård i livets slutskede, när en familjemedlem vårdas på sjukhus.  Metod: En litteraturstudie med integrerad analysmetod. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att finna vetenskapliga artiklar. Nio artiklar inkluderades i studien efter en kvalitetsgranskning baserad på Carlsson & Eimans granskningsmallar.  Resultat: Närståendes erfarenheter när en familjemedlem vårdas på sjukuhset presenterades i tre kategorier. Dessa kategorier blev: resurser och dess inverkan på närstående, vårdens stöd till närstående samt kommunikationens inverkan. Slutsats: Närstående gav delade erfarenheter av vård i livets slutskede på sjukhus. Tillgängligheten och kommunikationen från vårdpersonal var viktiga beståndsdelar under vård i livets slutskede. Det fanns närstående som uppfattade dessa som tillräckliga och andra som bristande.

Bakgrund: Patienter vårdas i livets slutskede på vårdavdelningar, i hemmet, i primärvården eller på hospices. Sjuksköterskors syfte är att lindra patienters lidande när det inte går att bota sjukdomen längre. Vårdandet innebär att vårda patienter och dess närstående till en sådan värdig och trygg död som möjligt. Sjuksköterskor upplevs inte alltid kunna tillgodose patienterna på grund av deras förutsättningar. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: I resultatet framkom två stycken teman: Sjuksköterskors yttre hinder och Utmaningar i sjuksköterskans professionella roll. I det första temat framkom två stycken subteman: Organisatoriska utmaningar och Närståendes påverkan. I det andra temat framkom två stycken subteman: Bristande kunskap och Känslomässigt berörd. Slutsats: Att vårda patienter i livets slutskede är påfrestande och utmanade upplever sjuksköterskor. Att se patienter bli sämre både fysiskt och psykiskt för varje dag och se närstående förkrossade upplevs påfrestande för sjuksköterskorna. Att möta patienter och närstående i livets slutskede innebär att sjuksköterskor upplever att de varken har tid eller kunskap att ge den vård som krävs. Sjuksköterskor upplever att vård i livets slutskede som utmanande. Att inte kunna ge svar på patienters existentiella frågor är väldigt påfrestande.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra patienters lidande och främja livskvalité. Det innefattar att lindra symtom, teamarbete, kommunikation, relation samt stöd till anhöriga. Tidigare forskning visar att många patienter har en önskan om att få vårdas och dö i hemmet, vilket även anhöriga belyser, men att detta kräver insatser från hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet är att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenhet av palliativ vård i hemmet. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tolv artiklar, varav tio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats samt en artikel med mixad ansats, har analyserats utifrån syfte, metod och resultat. Resultat: I Relation till patienter framkom det att relationen mellan sjuksköterskor och patienter hade betydelse för palliativ vård. I Stöd till anhöriga beskrevs att sjuksköterskor kunde stödja anhöriga på olika sätt. I Samarbete mellan professioner synliggjordes att samarbete och kommunikation var av vikt för vårdkvalitén. I Hemmet som arbetsplats framkom att sjuksköterskor erfor hemmet som givande och utmanande att arbeta i. Slutsats: Relationen mellan sjuksköterskor, patienter samt anhöriga är av vikt för palliativ vårdkvalité. Samarbetet mellan professioner behöver förbättras och hemmet som arbetsplats ställer krav på sjuksköterskors helhetssyn samt förmåga att vara anpassningsbara.  Nyckelord: allmän litteraturöversikt, palliativ vård, sjuksköterskor, vård i hemmet