SAMMANFATTNING Bakgrund Medelåldern i Sverige ökar, och så även behovet av avancerad hemsjukvård då många är sjuka eller svårt sjuka sista tiden i livet. Tillgång till avancerad hemsjukvård kommer främja palliativa patienters rätt till autonomi, varför en ständig utveckling är nödvändig. Syfte Att observera PICC-lineinläggning i två olika vårdmiljöer i syfte att upptäcka eventuella likheter och skillnader vad gäller vårdmiljön och patientens upplevelser. Metod Strukturerad icke-deltagande observationsstudie med en deskriptiv design. I de fall det var möjligt utfördes kortare intervjuer med patienten efter PICC-lineinläggningens slutförande. Den insamlade datan analyserades kvalitativt. Resultat Båda observationstillfällen resulterade i en lyckad PICC-lineinläggning. När tekniska svårigheter uppstod vid inläggningen, var det i sjukhusmiljö enkelt att tippa sjukhussängen bakåt för att underlätta införandet, medan det var svårare att utföra samma åtgärd i hemmet. Där fick sjuksköterskorna nöja sig med att ta bort kuddar och lägga patienten helt plant i sängen. Patienten som mottog PICC-line på sjukhuset uttryckte missnöje och besvikelse över bristen på assistans från sjuktransporten till sjukhuset, medan patienten i hemmet uttryckte tacksamhet över att inte behöva åka in till sjukhuset för att få en PICC-line. Det fanns ingen skillnad i teknik eller grad av sterilt utförande. Slutsats Båda patienter genomgick en PICC-lineinläggning med lyckat resultat, och inläggningen kunde utföras enligt samma rutin både i hemmet och på sjukhus. Oförutsedda händelser och komplikationer löstes således, men det är värt att notera att förutsättningarna för att lösa dem skiljde sig i patientens hem jämfört med på sjukhus, främst på grund av skillnader i utbud av extramaterial. Medtagandet av ytterligare material så som en extra PICC-line skulle ytterligare eliminera risken för en misslyckad PICC-lineinläggning i hemmet. Tacksamheten över att inte behöva komma in till sjukhuset var överväldigande hos patienten som fick PICC-line i hemmet, vilket går helt i linje med den svenska vårdens strävan att hjälpa patienter uppnå autonomi. Fortsatt forskning och utveckling skulle kunna innebära att PICC-line inläggning i hemmet kan erbjudas även till patienter som är svårt sjuka men som ännu inte trätt in i ett palliativt skede. Nyckelord PICC-line, hemsjukvård, palliativ vård, autonomi / ABSTRACT Background The average age of Swedish people is rising, and so is the need for advance health care since a lot of people are poorly or very poorly during the last period of their lives. Access to advanced health care will support dying patients right to autonomy. Therefore it is necessary to constantly develop this area. Aim To observe PICC-line insertion in two different environments of care with the aim to discover any possible similarities or differences with regards to the environment of care and experiences of the patient. Method Structured Non-Participant Observational study with a descriptive design. When possible, short interviews were conducted with the patient after the PICC-lineinsertion. The collected data was analysed qualitatively. Results Both observations resulted in a successful PICC-lineinsertion. When technical difficulties occurred during the insertion, it was easy to tip the hospital bed backwards to make the insertion easier, while it was more difficult to perform the same action in the home environment. There the possible measures were reduced to removing pillows and placing the patient completely flat on the bed. The patient who received a PICC-line in the hospital expressed discontent and disappointment over the lack of assistance during the transport to the hospital, while the patient in the home expressed gratitude over not having to go to the hospital to have the PICC-line inserted. Conclusion Both patients went through a PICC-lineinsertion with a successful result, and the insertion could be performed according to the same routine both in the home and the hospital. Unforeseen events and complications were solved, but it’s worth noting that the conditions for solving them differs between the home and hospital environment, mainly due to differences in availability to extra material. To bring extra material, such as an extra PICC- line, would further eliminate risks of an unsuccessful PICC-lineinsertion in the home. The gratitude shown towards not having to come in to the hospital was overwhelming from the patient who received a PICC-line in the home, something that resonates well with the swedish health care systems desire to help patients uphold their autonomy. Continued research and development could mean that PICC-lineinsertion in the home can also be offered to patients who are very sick but have not yet entered the palliative phase. Keywords PICC-line, home care, palliative care, autonomy

Bakgrund: Närstående till patienter i palliativ vård upplever ofta en väldigt svår livssituation. Livet sätts på prov och närstående upplever både fysiska och psykiska påfrestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapsstöd för palliativ vård anges att närstående till patienter i palliativ vård bör erbjudas stöd i form av samtal som rör emotionella och existentiella frågor. Trots det tyder forskning på att närstående fortfarande upplever att de inte får det stöd de behöver för att hantera svåra känslor och existentiella funderingar. Syfte: Att belysa existentiella upplevelser hos närstående till patienter i palliativ vård. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 10 artiklar med kvalitativa data. Resultat: Sju mönster identifierades: maktlöshet – kontroll; oro, stress – trygghet; hopplöshet – hopp; ensamhet – samhörighet; minskat själv – personlig växt; meningslöshet – meningsfullhet och begränsat liv – helt liv. Dessa beskriver sju kontinuum av existentiella upplevelser som närstående kan röra sig utmed, fram och tillbaka, över tid. Slutsats: Närståendes existentiella upplevelser påverkas av både patientens mående, de närståendes egna resurser och vårdpersonalens stöd och insatser. Det upplevs som viktigt att komma till acceptans med hjälp av egna resurser och med stöd av vårdpersonal, att känna delaktighet i vårdandet av den sjuke, få information och kunskap, kunna bibehålla sitt vardagsliv, att få möjlighet att berätta och att bli bemött som en unik individ med egna intressen och behov. Klinisk betydelse: Lindring av existentiellt lidande är en av sjuksköterskans viktigaste och svåraste uppgifter. Denna litteraturstudie bidrar med kunskap om närståendes existentiella upplevelser och diskuterar hur sjuksköterskan kan bemöta och stödja dessa upplevelser. / Background: Next-of-kin to patients in palliative care often experience a difficult life situation. Life is put on trial and next-of-kin experience both physical and mental stresses of various kinds. The National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) has issued a knowledge support for palliative care, which states that next-of-kin to palliative patients should be offered support in the form of conversations about emotional and existential issues. Despite this, research suggests that next-of-kin still feel that they do not get the support they need to manage difficult emotions and existential musings. Aim: To illuminate the existential experiences of next-of-kin to patients in palliative care. Method: A general literature review based on ten articles comprising qualitative data. Result: Seven patterns were identified: powerlessness – control; anxiety, stress – assurance; hopelessness – hope; loneliness – togetherness; reduced self – personal growth; meaninglessness – meaningfulness and restricted life – complete life. These patterns describe seven continua of existential experiences that next-of-kin can move along, back and forth, over time. Conclusion: Next-of-kin’s existential experiences are affected by both the patient ́s wellbeing, the next-of-kin's own resources and nursing staff support. It is experienced as important to come to acceptance by using ones own resources and with the support of health professionals, to be included in the care of the patient, to get information and knowledge, to be able to maintain everyday life, to get the opportunity to share thoughts and to be met as a unique individual with own interests and needs. Clinical significance: Relief of existential suffering is one of the nurse's most important and difficult tasks. This study contributes to the knowledge of next-of-kin’s existential experiences and discusses how nurses can respond to and support these experiences.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Univ., 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Malmö : Malmö Högskola, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Malmö : Malmö högskola, 2007.

Bakgrund: En akutmottagning är en plats där snabba beslut ofta måste tas. Tidigare studier visar att faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete med att vårda patienter i livet slut inom akutmottagning är hög arbetsbelastning, svårigheter att stötta närstående och dålig utformning av akuten där möjligheten för avskildhet är liten för döende patienter och deras sörjande närstående. Att påbörja palliativ vård i ett tidigare skede kan minska akuta sjukhusbesök och inläggningar den sista tiden i livet. Vissa diagnoser har ett ojämnt sjukdomsförlopp, det kan då vara svårt att veta när övergången till palliativ vård bör ske, vilket kan leda till att vården kommer i ett sent skede av sjukdomen. Vid upprepade vårdtillfällen på akutsjukhus bör dessa patienter fångas upp och den palliativa vården sättas in.  Syfte: Syftet var att beskriva metoder för att identifiera och bedöma palliativa vårdbehov hos patienter på akutmottagning.  Metod: Litteraturöversikt med 15 inkluderade artiklar. Sökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Studierna är av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Utvalda artiklar granskades, analyserades och sammanställdes till nytt resultat.  Resultat: Genom analysen framkom tre kategorier: Bedömningsverktyg, Bedömning av palliativt vårdbehov utifrån individuell vårdplan och Samarbete mellan enheter. Förslag på olika bedömningsverktyg lyfts fram men även vikten av ett gott samarbete mellan olika enheter, här mellan akutmottagning och palliativ vård. Behov av tidiga samtal med patienter med livsbegränsande sjukdom framkommer.  Slutsats: För att identifiera och bedöma palliativa vårdbehov behövs ett specifikt bedömningsinstrument, kunskap och ett bra teamsamarbete mellan olika enheter. Tillgängliga vårdplaner och patientfullmakter skulle kunna underlätta bedömning och beslut om vidare vård. Sjuksköterskan har en nyckelroll både vid triagering och som länk mellan teamen, men även som förmedlare av kunskap och genom att leda utbildning på avdelningen. / Background: At the emergency room immediate decisions often have to be made. Prior studies show that some of the factors that affect a nurse’s ability to care for patients at the end of their lives in the emergency room include a heavy workload, challenges in supporting and offering seclusion to dying patients and their grieving families due to inefficient design of the emergency facility. Beginning palliative care at an earlier stage can reduce acute hospital visits and hospitalizations in the last period of life. Some diagnoses reveal an uneven course of disease, leading to challenges in knowing when the transition to palliative care should take place. Patients that require repeated visits to emergency rooms should be identified and palliative care should be administered.  Aim: The aim was to describe methods for identifying and assessing palliative care needs in patients in the emergency department.  Method: Literature review with 15 included articles. Search was performed in the databases PubMed and CINAHL. The studies are of both qualitative and quantitative approach. Selected articles were reviewed, analyzed and compiled into new results.  Results: The analysis revealed three categories: Tools for Assessment, Assessment of palliative care needs based on individual care plan and Cooperation between hospital units. Proposals for different assessment tools are emphasized, as well as the importance of sustained cooperation between different units. The need for early consultations with patients experiencing life-limiting illness emerges.  Conclusion: To identify palliative care needs requires specific assessment tools, knowledge and teamwork across different departments. Available care plans and patient authorizations could facilitate assessment and decisions about further care. The nurse plays a key role in triage and as a link between teams, as well as a leader of education and training within the departments.

Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste dödsorsakerna och sjukdomen orsakar därav ett stort behov av palliativ vård. Då många obotligt sjuka patienter med cancer utrycker en önskan om att få spendera den sista tiden i livet hemma, råder det ett stort behov av sjuksköterskor som arbetar med palliativ hemsjukvård. Syfte: Att belysa sjuksköterskor inom hemsjukvårdens erfarenheter av att vårda patienter med cancer som erhåller palliativ vård i hemmet. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes genom att tio vetenskapliga artiklar bearbetades i syfte att beskriva det aktuella kunskapsläget. Resultat: Två kategorier framkom ur resultatet: Erfarenheter av patienter och familjers behov av tillit, kunskap och stöd vid palliativ hemsjukvård och Erfarenheter av kunskapsbrist och teamsamverkan vid palliativ hemsjukvård. Enligt sjuksköterskorna framkom det att patienter och familjer hade en bristande tillit, förståelse och kunskap inom palliativ hemsjukvård. Stöd och kommunikation var avgörande faktorer för att uppnå en effektiv och god vård. Sjuksköterskorna ansåg dessutom att det fanns en avsaknad av kunskap kring palliativ omvårdnad och ett bristande samarbete mellan hälso- och sjukvårdsprofessioner samt inom sjuksköterskeprofessionen. Konklusion: Att vårda patienter i livets slut är komplext och ställer höga krav på sjuksköterskors kompetens. För att möta patienters önskan krävs det ytterligare kunskap, utbildning samt forskning kring palliativ hemsjukvård. / Background: Today, cancer is considered one of the most common causes of death, and the decease creates a great need of palliative care. Since many terminally ill patients with cancer express a wish to spend their final part of life in their homes, there is a need for nurses working with palliative home care. Aim: To explore experiences of nurses working within homecare, caring for patients with cancer receiving palliative care at home. Method: A general literature study was conducted by processing ten scientific articles to depict the current state of knowledge in the field. Results: Two categories were formed from the result: Experiences of patients and families' need for trust, knowledge and support in palliative home care and experiences of lacking knowledge and teamwork during palliative home care. According to the nurses, it emerged that patients and families lacked trust, understanding and knowledge in palliative home care. Support and communication were deciding factors in achieving efficient and satisfactory care. Additionally, nurses considered there needed to be more knowledge of palliative care and more cooperation between different healthcare professions, and the nurse profession. Conclusion: To care for patients during their last time of life is complex and puts high expectations on the competence of nurses. To meet the wish of patients, more knowledge, education and research is needed around palliative home care.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att minska lidande och främja livskvaliteten för patienter. Den palliativa vården återfinns globalt och kan ses i olika vårdmiljöer. Lidandet, varierande och individuellt, är närvarande inom vårdandet. Katie Erikssons Caritativa teori betonar att sjuksköterskan i sin roll ska lindra lidande i olika dimensioner. Sjuksköterskor i palliativ vård stöter på utmaningar som kräver fördjupad kunskap och känslomässig hantering, med fokus på att möta patienternas önskemål och behov, och där finns en uttalad kunskapsbrist. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelse av lidande vid palliativ vård. Metod: Litteraturstudie baserat på vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Vid litteratursökningen användes två databaser; Cinahl och PubMed. De artiklar som återfanns vid litteratursökningen genomgick en urvalsprocess, och de som identifierades vid urvalsprocessen kvalitetsgranskades i enlighet med SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering). Efter kvalitetsgranskningen återstod 12 artiklar, vilka analyserades med utgångspunkt i Popenoes analysmetod. Analysen resulterade i kategorier och subkategorier. Resultat: De kategorier som identifierades var upplevelse av lidande, upplevelse av fysiskt lidande och lidandet och vården. Till kategorin upplevelse av lidande identifierades fem subkategorier: förlusten av jag:et och den nya självbilden, att mista autonomin, förändrade relationer, väntan på döden och ett ljus trots mörker. Till kategorin upplevelse av fysiskt lidande identifierades två subkategorier: fysiska symtom och förlust av kroppsliga funktioner och att bli beroende av andra. Lidande och vården genererade två subkategorier: Vikten av kommunikation och betydelsen av bemötande. Konklusion: Litteraturstudien belyser patienters upplevelse av lidande i palliativ vård och åskådliggör att lidande inte enbart kommer av fysiska symtom, utan också i relation till exempelvis förändrad självbild, förlorad autonomi, ökat beroende av andra, men även vårdens bemötande och kommunikation. Sjuksköterskans förhållningssätt spelar en avgörande roll och vården måste anpassas efter patientens individuella behov för att kunna lindra lidandet. / Background: Palliative care aims to alleviate suffering and enhance the quality of life for patients. Palliative care is present globally in various healthcare settings. Suffering, diverse and individual, is inherent in caregiving. Katie Eriksson's Caritative Theory emphasizes that nurses, in their role, should alleviate suffering in different dimensions. Nurses in palliative care face challenges requiring deepened knowledge and emotional handling, focusing on meeting patients' wishes and needs, and there is a pronounced lack of knowledge. Aim: The purpose of the study was to illustrate patients' experience of suffering in palliative care. Method: Literature review based on scientific articles with a qualitative study design. Two databases, Cinahl and PubMed, were used for literature search. The articles identified during the literature search underwent a selection process, and those that passed this process were quality-reviewed in accordance with SBU (Swedish Council on Health Technology Assessment). After the quality review, 12 articles remained, which were further analyzed using the analysis method proposed by Popenoe. The analysis resulted in categories and subcategories. Results: The categories identified were the experience of suffering, experience of physical suffering, and suffering and care. Under the category of the experience of suffering, five subcategories were identified: loss of self and the new self-image, losing autonomy, changed relationships, awaiting death, and a light despite darkness. Under the category of the experience of physical suffering, two subcategories were identified: physical symptoms and loss of bodily functions and becoming dependent on others. Suffering and care generated two subcategories: the importance of communication and the significance of approach. Conclusion: The literature review illuminates the experience of suffering among palliative patients, emphasizing that suffering arises not only from physical symptoms but also from factors like altered self-image, loss of autonomy, increased dependence on others, and healthcare interactions. The nurse's approach is pivotal, necessitating personalized care to alleviate suffering.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.