• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 40
  • 4
  • Tagged with
  • 44
  • 24
  • 17
  • 16
  • 13
  • 12
  • 12
  • 11
  • 11
  • 9
  • 9
  • 9
  • 8
  • 8
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Existentiella upplevelser och utlösande faktorer hos patienter inom palliativ vård / Existential experiences and triggering factors of patients in palliative care

Katrin, Ulrika January 2008 (has links)
<p><strong>Bakgrund: </strong>När en människa är drabbad av en livshotande sjukdom, t.ex. cancer, amyotrof lateral skleros (ALS) eller hjärtsjukdom, som är i ett palliativt skede innebär det för de flesta människor en existentiell erfarenhet. Både den sjuka människan och dennes närstående tvingas att fundera på bl.a. sin relation till döden och vad som är meningen med livet.<strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård och vad som kan utlösa dessa.</p><p><strong>Metod: </strong>Forskningsmetoden som användes var en allmän litteraturstudie. En systematisk elektronisk sökning genomfördes i databaserna Cinahl, Medline och Pubmed. Sökorden som användes var palliative care, existential, spiritual och nursing i olika kombinationer. Artiklarna har granskats och värderats enligt Forsbergs och Wengströms checklistor för kvalitativa och kvantitativa artiklar.</p><p><strong>Resultat: </strong>Alla studier som ingår i litteraturstudiens resultat visade att existentiella upplevelser utlösta av olika faktorer var vanligt förekommande hos patienter inom palliativ vård. Existentiell ensamhet orsakades av bl.a. bristande kommunikation med närstående, ökat beroende, förlust av kontroll och bristande bemötande från vårdpersonal. Upplevelsen av skuld utlöstes av tidigare levnadssätt som kunde vara orsaken till sjukdomen och för att religiösa normer inte hade följts. Hjälplöshet upplevdes vid förlusten av förmågan att klara av vardagliga situationer. Brister i kommunikation och bemötande från vårdpersonal medförde upplevelsen av bristande autonomi och självbild liksom maktlöshet. Konflikter i familjen, rollförändringar och tankar på familjens framtid utlöste upplevelsen av oro och otrygghet. När sjukdomen försämrades var det svårt att bevara hoppet liksom att finna meningen med livet.</p><p><strong>Konklusion: </strong>Det existentiella välbefinnande hos patienter inom palliativ vård kan förbättras om sjuksköterskor har en ökad kunskap om de existentiella upplevelserna och utlösande faktorer som redovisas i litteraturstudiens resultat.</p><p> </p><p> </p>
2

Existentiella upplevelser och utlösande faktorer hos patienter inom palliativ vård / Existential experiences and triggering factors of patients in palliative care

Katrin, Ulrika January 2008 (has links)
Bakgrund: När en människa är drabbad av en livshotande sjukdom, t.ex. cancer, amyotrof lateral skleros (ALS) eller hjärtsjukdom, som är i ett palliativt skede innebär det för de flesta människor en existentiell erfarenhet. Både den sjuka människan och dennes närstående tvingas att fundera på bl.a. sin relation till döden och vad som är meningen med livet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters existentiella upplevelser inom palliativ vård och vad som kan utlösa dessa. Metod: Forskningsmetoden som användes var en allmän litteraturstudie. En systematisk elektronisk sökning genomfördes i databaserna Cinahl, Medline och Pubmed. Sökorden som användes var palliative care, existential, spiritual och nursing i olika kombinationer. Artiklarna har granskats och värderats enligt Forsbergs och Wengströms checklistor för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Alla studier som ingår i litteraturstudiens resultat visade att existentiella upplevelser utlösta av olika faktorer var vanligt förekommande hos patienter inom palliativ vård. Existentiell ensamhet orsakades av bl.a. bristande kommunikation med närstående, ökat beroende, förlust av kontroll och bristande bemötande från vårdpersonal. Upplevelsen av skuld utlöstes av tidigare levnadssätt som kunde vara orsaken till sjukdomen och för att religiösa normer inte hade följts. Hjälplöshet upplevdes vid förlusten av förmågan att klara av vardagliga situationer. Brister i kommunikation och bemötande från vårdpersonal medförde upplevelsen av bristande autonomi och självbild liksom maktlöshet. Konflikter i familjen, rollförändringar och tankar på familjens framtid utlöste upplevelsen av oro och otrygghet. När sjukdomen försämrades var det svårt att bevara hoppet liksom att finna meningen med livet. Konklusion: Det existentiella välbefinnande hos patienter inom palliativ vård kan förbättras om sjuksköterskor har en ökad kunskap om de existentiella upplevelserna och utlösande faktorer som redovisas i litteraturstudiens resultat.
3

Sjuksköterskors attityder till andlighet och andlig omvårdnad : En litteraturstudie / ”If i don’t succeed now nothing will happen”District nurses experiense of health promotion work with parents to overweight and obese children

Karlsson, Elina January 2016 (has links)
Introduktion: Varje individ har en egen komplex andlighet, den kan vara religiöst bunden men också fristående från någon religion. Andlig omvårdnad kan handla om det psykosociala med också om det religiösa. Det handlar om att finna mening och stöd. Syfte: Att belysa sjuksköterskors attityder till andlighet samt andlig omvårdnad av patienter. Metod: En litteraturstudie baserad på niostegsmodellen av Polit och Beck’s (2012). Litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed, och resulterade i tio vetenskapliga artiklar som genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Polit och Beck’s (2012) granskningsmallar. Resultat: Resultatet framställs i tre teman: andlighet handlar om mer än bara religion, religionen påverkar den andliga omvårdnaden och osäkerhet gör andlighet svårt att bemöta. Slutsats: Andlighet ses som ett subjektivt begrepp och religionen kan ge andligheten ett djup, men andlighet handlar även om relationer och kreativa uttryck. Sjuksköterskor var försiktiga med att prata om andlighet med patienter då det ses som ytterst privat. Det framkom även att sjuksköterskor upplever osäkerhet när det kommer till andlighet och för andlig omvårdnad krävs en djup relation med patienten.
4

Andlighet inom palliativ vård

Ölund, Erika, Olofsson, Lina January 2013 (has links)
Inom hälso- och sjukvården finns ett ökat intresse för andlig vård, vilket har resulterat i mer forskning kring ämnet andlighet. Det finns dock lite forskning som visar hur sjuksköterskan definierar och ger andlig vård. Andlighet är något som bör integreras inom den palliativa vården enligt de internationella och nationella riktlinjer som finns för sjuksköterskans arbete. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor såg på andlighet och hur de tillgodosåg andlig vård. I studien analyserades och sammanställdes nio artiklar om hur sjuksköterskorna såg på andlighet och gav andlig vård. Artiklarna söktes fram i databaser Pubmed, CINAHL, Scopus och Medline. Även manuell sökning genomfördes. Analysen resulterade i att tre huvudteman framkom: (1) sjuksköterskans syn på begreppet andlighet, (2) befrämjande för andlig vård och (3) hinder för att tillgodose andliga behov, subteman presenterades under huvudtema 2 och 3. Vid vårdandet av döende patienter är det viktigt att sjuksköterskan tillgodoser fysiska, sociala, emotionella och andliga behov. Förmedla livsmening, hopp, tröst, att beröra och följa med patienten på resan mot döden är viktigt när sjuksköterskan ger andlig vård. Tidsbrist, stress, hög arbetsbelastning och bristande kunskap kring andlig vård är faktorer som leder till brister inom den andliga vården av döende patienter
5

Religionsämnets många didaktiska utmaningar : - med fokus på livsfrågor som lär för livet

Baldwin, Pia, Pauline January 2010 (has links)
No description available.
6

Sjuksköterskors erfarenhet av andlig omvårdnad : En litteraturstudie / Nurses´Experience of Spiritual Care : A literature review

Svensson, Ola, Sophie, Bergström January 2022 (has links)
Bakgrund: Vården och omvårdnaden ska ske på personnivå och syftar till att främja den unika människans hälsa. I detta holistiska hälsobegrepp ingår andlig omvårdnad. Andlighet anses vara så pass viktigt att det är en grund för omvårdnadsbehov, och del av sjuksköterskans utbildning.Frågeställning: Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av andlig omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa studier.Resultat: I resultatet framgår att begreppet andlig omvårdnad är svårdefinierat. Det finns en överlappning mellan andlig omvårdnad och psykosocial omvårdnad. Andlig omvårdnad kräver att vissa grundläggande förutsättningar uppfylls och att vissa hinder övervinns. I den andliga omvårdnaden visar det sig att tvärprofessionell kunskap är en tillgång. Förslag på förbättringar presenteras i diskussionen.
7

Andlig omvårdnad till patienter i livets slutskede - Sjuksköterskans upplevelser : En litteraturstudie

Lindén, Emelie, Lundgren, Anna January 2021 (has links)
Bakgrund: Omvårdnad i livets slutskede har alltid varit en central del i sjuksköterskans yrke och här är också andlig omvårdnad, som är en del av palliativ vård av betydelse för många patienter. Sjuksköterskors arbetsuppgifter är således här att inge respekt för den enskilda patienten och tillgodose de andliga behoven när så behövs. Andlig omvårdnad kan därtill ibland vara komplext eftersom det är många delar som sjuksköterskor bör tänka på. Samtidigt brister kunskapen hos ett flertal sjuksköterskor då andlig omvårdnad blivit förbisett och/eller tillgång till information om detta saknas. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utföra andlig omvårdnad till patienter i livets slutskede.   Metod: En litteraturstudie där resultaten baseras på 8 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med en integrerad analys. Resultat: Två huvudkategorier bildades; underlättande faktorer samt hindrande faktorer. Sjuksköterskor upplevde att en vårdrelation med patienten var den mest centrala aspekten i utövandet av andlig omvårdnad. Gemensamt var också att en brist på kunskap var en hindrande faktor i andlig omvårdnad. Slutsats: Att ta hänsyn till andliga behov hos patienter i livets slutskede kan öka kvalitén på en personcentrerad vård. Studien har bidragit med en ökad kunskap inom detta område som kan bidra till att vi som blivande sjuksköterskor kan ge en god andlig omvårdnad
8

Psykodynamisk psykoterapi och andlig vägledning : erfarenheter av likhet och olikhet / Psychodynamic Psychotherapy and Spiritual Direction : experiences of similarity and dissimilarity

Walan, Jenny January 2017 (has links)
Inledning: Syftet med denna studie är att undersöka likheter och olikheter mellan psykodynamisk psykoterapi och andlig vägledning utifrån upplevelsen hos de som har erfarenhet av att möta människor i både psykoterapi och andlig vägledning. Förhoppningen är att studien kan bidra till ökad förståelse för såväl likheter som olikheter de olika samtalsmetoderna, med psykologiskt perspektiv och med andligt perspektiv, emellan.Frågeställningar: Hur upplevs likheter och olikheter mellan psykoterapi och andlig vägledning, hur upplevs mötet med den hjälpsökande i psykoterapi och andlig vägledning, av dem som är utbildade till och erbjuder både psykodynamisk psykoterapi och andlig vägledning?Hur upplevs eventuella fördelar och svårigheter med de dubbla yrkesrollerna, som psykoterapeut och andlig vägledare?Metod: Fem kvalitativa intervjuer genomfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys med induktiv ansats i kodning, tematisering och analys av insamlat data.Resultat: Deltagarna beskrev att båda metoderna är samtalskurer, att kvalitén i mötet är viktig och att den hjälpsökande kommer till insikter om sig själv. Deltagarnas svar visade att gränsdragningen mellan psykoterapi och andlig vägledning ibland är enkel, ibland inte. Möjligheten att helt skilja andlig vägledning och psykoterapi åt beskrevs av deltagare ligga i synen på andlighet och gudstro. En önskan om dialog mellan professionella med såväl psykologiskt som andligt perspektiv, framkom.Diskussion: Deltagarna gav inte entydiga svar angående likhet och olikhet mellan psykoterapi och andlig vägledning. Deltagarnas syn på människan som bärare av både psykologiska och andliga erfarenheter kan medföra att de med dubbel kompetens befinner sig i ett gränsland mellan sekulär psykoterapi och konfessionell andlig vägledning. Medmänsklighet och empati framträder tydligt som de viktigaste komponenterna i samtalet med den hjälpsökande. / Introduction: The purpose of this study is to investigate the similarities and differences between psychodynamic psychotherapy and spiritual direction based on the experience of those who meet people both in psychotherapy and in spiritual direction, and to increase the understanding of both similarities and differences between the methods.Questions: How are similarities and differences between psychotherapy and spiritual direction experienced, how is the encounter with those seeking psychotherapy and spiritual direction experienced by those educated for and offering psychodynamic psychotherapy and spiritual direction?How are possible benefits and difficulties experienced with the dual roles, as psychotherapist and spiritual director?Method: Five qualitative interviews were conducted. The interviews were analyzed using thematic analysis with inductive approach in coding, thematization and analysis of collected data.Results: Study participants described that both methods are talking cures, that the quality of the interpersonal meeting is important and that the applicant seeks to gain insight about himself. Study participants described that the distinction between psychotherapy and spiritual direction was not always easy. The ability to differentiate spiritual direction and psychotherapy was described by participants lay in the view of spirituality. Study participants talked about the importance of dialogue between professionals with psychological and spiritual perspective.Discussion: Study participants did not provide unambiguous answers regarding similarity and dissimilarity between psychotherapy and spiritual direction. As the study participants hold the view of human beings as carrying both psychological and spiritual needs they risk ending up in a no man’s land between secular psychotherapy and confessional spiritual direction. Interpersonal warmth and empathy was described as the most important components of the meeting with the help seeking applicant.
9

Ignatiansk andlighet i Svenska kyrkan : En kvalitativ studie / Ignatian spirituality in the Church of Sweden : A qualitative study

Spolén, Monica January 2021 (has links)
Ignatian spirituality in the Church of Sweden,a qualitative study ABSTRACTThe purpose of this qualitative research study is to investigate the meaning of Ignatian spirituality for some employees in the Church of Sweden. The method used in the study is individual, semi-structured interviews with five employees in the Church of Sweden. To meet the purpose, three questions have been asked: 1)     What has the meeting with Ignatian spirituality meant to the informants of the study? 2)    How do the informants integrate their experiences from the Ignatian spirituality in their parish practice? 3)    How do the informants relate to their ecumenical encounters? The empirical material was then analyzed according to the three questions, mentioned above and in the relation to the thinkers within the field of Ignatian Spirituality. In the analysis, the material was organized according to three themes: the personal experience of Ignatian spirituality, the integration in the parish practice and ecumenical encounters. The results of the research show that the priests and deacons are indeed submitted to the Ignatian spirituality, in their whole life. They are familiar with the Ignatian tools and well informed about Ignatius of Loyola and his Spiritual Exercises. In their parish practice they tend to feel lonely, and they long for colleagues acquainted with the Spiritual Exercises, but since the Spiritual Exercises imbue their whole life, the Spiritual Exercises are evident in all their practices. They also dwell on how they can reach out, making the Gospel accessible also to those somewhat more resistant or not interested. All informants are ecumenical and talk about experiences of ecumenical encounters. The study indicates a clear parallel between the Ignatian Spirituality and Receptive Ecumenism, both movements obviously grounded in an introspection that opens possibilities for true meetings.
10

Existentiell omvårdnad : vårdpersonalens upplevelser -en litteraturöversikt / Existential care : experiences of healthcareprofessionals -a litteraturereview

Gamgam Leanderz, Åsa January 2015 (has links)
Bakgrund: Intresset för existentiella frågor har ökat inom hälso-och sjukvården. Eftersom många människor i dagens samhälle lider av psykisk ohälsa skulle det vara viktigt för vårdpersonal att integrera andlig omvårdnad i mötet med patienten. Även om många studier redan gjorts och det är välkänt att existentiell omvårdnad ska vara en del av humanistisk omvårdnad, finner vårdpersonal det svårt att ge existentiell omvårdnad.Syfte: med uppsatsen var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av existentiell omvårdnad. Metod:är en litteraturöversikt som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys beskriven av Hällgren Graneheim och Lundman. Resultatet:visar att rädsla kan uppkomma när vårdpersonalen berörs inombords. Medvetenhet om egen sårbarhet kan även medföra att vårdpersonalen undviker existentiell omvårdnad. Vårdpersonalens förhållningssätt till egen andlighet innefattar att veta var det egna jaget står. Genom att diskutera situationer med andra fördjupas förståelsen för de egna upplevelserna. Ett medvetet närvarande i stunden och att hålla tillbaka sig själv verkar också utgöra en förutsättning för existentiell omvårdnad.Diskussion:Sårbarhet hos vårdpersonalen utgjorde hinder. Förutsättningarna förbättrades när vårdpersonalen ökade medvetenheten om den egna andligheten. Slutsats: Det ansågs viktigt att vårdpersonalen var medveten om sin egen andlighet för att kunna möta patientens existentiella behov. Background: The interest of existential issues has increased in healthcare. Since a lot of people in today´s society suffer from poor mental health, it would be an important task to healthcareprofessionals to integrate existential care in the meeting with the patient. Eventhough there has been a lot of studies done in the field of existential care, for it is wellknown that existential care should be a part of humanistic caring, healthcareprofessionals found it problematic to give existentialcare. The aim of this study wasto describe healthcareprofessionals experiences of existential care. Method: Literature review which was analyzed using qualitative content analysis described by Hällgren Graneheim and Lundman has been used as a method. The resultshowed that fear arose when healthcareprofessional were affected within. Awareness of their own vulnerability resulted in avoiding existential care. Healthcareprofessionals attitudes to their own spirituality involved knowing where the own self was positioned. By discussing situations with others deepens the understanding of their own experiences. A conscious presence in the moment and to restrain oneself also seems to be a prerequisite for spiritual care. Discussion: Vulnerability of healthcareprofessionals formed barriers. The conditions improved when healthcareprofessionals increased awareness of their own spirituality. Conclusion: It was considered important that healthcareprofessionals were aware of their own spirituality in order to meet the patient's existential needs. / Background: The interest of existential issues has increased in healthcare.Since a lot of people in today´s society suffer from poor mental health, it would be an important task to healthcareprofessionals to integrate existential care in the meeting with the patient. Eventhough there has been a lot of studies done in the field of existential care, for it is wellknown that existential care should be a part of humanistic caring, healthcareprofessionals found it problematic to give existentialcare. The aim of this study wasto describe healthcareprofessionals experiences of existential care. Method: Literature review which was analyzed using qualitative content analysis described by Hällgren Graneheim and Lundman has been used as a method. The resultshowed that fear arose when healthcareprofessional were affected within. Awareness of their own vulnerability resulted in avoiding existential care. Healthcareprofessionals attitudes to their own spirituality involved knowing where the own self was positioned. By discussing situations with others deepens the understanding of their own experiences. A conscious presence in the moment and to restrain oneself also seems to be a prerequisite for spiritual care. Discussion: Vulnerability of healthcareprofessionals formed barriers. The conditions improved when healthcareprofessionals increased awareness of their own spirituality. Conclusion: It was considered important that healthcareprofessionals were aware of their own spirituality in order to meet the patient's existential needs.

Page generated in 0.04 seconds