ABSTRAKT Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap Pedagogik med inriktning mot ungdoms - och missbruksvård, examensarbete. Titel                                   En kvalititav studie om personalens upplevelser och deras syn på 12-stegsbehandling och dess andliga inslag. Engelsk titel                     Spirituality in recovery from alcoholism – A study of how staff in twelvestep treatment values the spirtual parts of the program. Författare                  Gustav Alnervik, Karin Bernhardson Handledare                Katarina Magnusson Datum                        Mars 2012 Antal sidor                 37 Nyckelord                  12-stegsbehandling, anonyma alkoholister, andlighet   Syftet med den här studien var att belysa ämnet andlighet som del i behandling av missbruk. Vi har inspirerats av en fenomenologisk ansats och intervjuat fyra personer som arbetar inom tolvstegsbehandling. Som intervjuform valde vi semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning visar att andlighet kan fylla en viktig funktion för att personer med missbruksproblem ska vara avhållssamma, men forskningen är oense om det är det andliga inslaget eller gemenskapen och det sociala stödet i AA som leder till ökad nykterhet bland dess deltagare. Forskningen menar att det verkar finnas vissa samband mellan religion och depression. Resultatet tyder på att andlighet är viktigt för den personliga utvecklingen, men också att gruppen är viktig, att man kan lita på varandra och där bli mer öppen och hitta sin andlighet. Studien är liten och resultatet är svårt att generalisera, respondenterna har dock varit samstämmiga i att andlighet är viktigt för den personliga utvecklingen.

Denna studies syfte är att undersöka huruvida yogautövarna anser att yoga är en religiös utövning. Det är en kvalitativ studie där både yogainstruktörer och yogautövare har blivit intervjuade. Sex personer har blivit intervjuade och intervjuerna har transkriberats och analyserats. Resultatet av studien blev att ingen av informanterna ansåg att yoga var helt och hållet en religiös utövning. Däremot så var de väl medvetna om att yoga återfinns både inom buddhistiska och hinduiska traditioner. Religion var något som informanterna hade svårt att ta till sig i sin yogautövning, dock så ansåg de att yogan är andlig. Slutdiskussionen tar sin utgångspunkt i vad som menas med religion och andlighet. Det finns även en didaktisk syn på det hela där det diskuteras kring hur man som lärare ska bemöta exempelvis föräldrar som anser att yoga i skolan bör förbjudas

<p>Vid sjukdom väcks ofta existentiella frågor, funderingar och bekymmer hos individen. Ibland kan dessa tankar och funderingar leda till andligt/själsligt lidande. Ett andligt/själsligt lidande kan upplevas av människan när det blir ett avbrott i hennes känsla av sammanhang. Syftet med studien var att beskriva det själsliga/andliga lidande en patient kan uppleva vid sjukdom samt vad sjuksköterskan kan använda för omvårdnadsåtgärder för att minska detta lidande. Metoden var en litteraturstudie där 11 vetenskapliga artiklar granskades. </p><p>Resultatet visade att orsakerna till det andliga/själsliga lidandet är individuella men det går att se ett samband i det som påverkar människans andliga/själsliga lidande. </p><p>Patienten använder olika strategier för att hantera det andliga/själsliga lidandet. Utöver de egna strategierna som patienterna använder krävs olika omvårdnadsinsatser av sjuksköterskan för att lindra det andliga/själsliga lidandet. Det finns dock en rad problem/svårigheter som sjuksköterskan kan stöta på i denna slags omvårdnad.</p><p>Ytterligare utbildning och forskning inom området behövs.</p>

<p>Jag har i denna studie velat titta närmare på, och få en förståelse för, vad nyktra alkoholister inom AA upplever har varit viktiga faktorer för att lyckas bibehålla nykterhet. Studiens frågeställning har lett till en tillämpning av kvalitativ forskningsmetod med målsättningen att få fram så nyanserat och relevant data som möjligt. </p><p>Studiens syfte har varit att få en en förståelse för vad nyktra alkoholister upplever har varit viktigt för att kunna leva ett nyktert liv, samt att få en förståelse för hur dessa individer upplever begreppen meningsfullhet och kontroll och hur dessa eventuellt inverkar på bibehållen nykterhet. </p><p>Resultaten visar att det råder relativt hög samstämmighet i individernas uppfattningar om viktiga faktorer för att bibehålla nykterhet. En faktor är vikten av att inse att individen är alkoholist och inte kan återfå kontrollen över sitt drickande. Att fortsätta att närvara vid AA-möten, som involverar upplevd gemenskap med andra människor, konceptet andlighet samt en känsla av identifikation har också en roll att spela för att bibehålla nykterhet, liksom vikten av ärlighet mot självet. </p><p>Resultaten analyseras, tolkas och diskuteras utifrån socialpsykologiska och psykologiska teorier som diskuterar människans vilja till mening, sociala band, alkoholistens schismogenesiska förhållande till flaskan samt locus of control.</p>

Jag har i denna studie velat titta närmare på, och få en förståelse för, vad nyktra alkoholister inom AA upplever har varit viktiga faktorer för att lyckas bibehålla nykterhet. Studiens frågeställning har lett till en tillämpning av kvalitativ forskningsmetod med målsättningen att få fram så nyanserat och relevant data som möjligt. Studiens syfte har varit att få en en förståelse för vad nyktra alkoholister upplever har varit viktigt för att kunna leva ett nyktert liv, samt att få en förståelse för hur dessa individer upplever begreppen meningsfullhet och kontroll och hur dessa eventuellt inverkar på bibehållen nykterhet. Resultaten visar att det råder relativt hög samstämmighet i individernas uppfattningar om viktiga faktorer för att bibehålla nykterhet. En faktor är vikten av att inse att individen är alkoholist och inte kan återfå kontrollen över sitt drickande. Att fortsätta att närvara vid AA-möten, som involverar upplevd gemenskap med andra människor, konceptet andlighet samt en känsla av identifikation har också en roll att spela för att bibehålla nykterhet, liksom vikten av ärlighet mot självet. Resultaten analyseras, tolkas och diskuteras utifrån socialpsykologiska och psykologiska teorier som diskuterar människans vilja till mening, sociala band, alkoholistens schismogenesiska förhållande till flaskan samt locus of control.

Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest sekulariserade länder. Detta bör inte tolkas som att andlighet och religion inte har betydelse för människor i Sverige idag. Vissa menar att individualiseringen och sekulariseringen har lett till ett ökat andligt intresse. I och med att samhället har blivit mångkulturellt har även den andliga och religiösa mångfalden ökat. Inom hälso- och sjukvård har man under de senaste åren diskutera hur man i praktiken ska handskas med dessa aspekter och litteratur har producerats. I litteratur om socialt arbete i svensk kontext är dessa diskussioner frånvarande. Det är intressant att undersöka studenters attityd till andlighet och religion då de snart kommer att arbeta i den kontext som beskrivits ovan. Syftet med undersökningen var att utforska socionomstudenters perspektiv på religion och andlighet i förhållande till offentligt socialt arbete. Frågeställningarna som skulle bidra till att uppnå syftet gällde följande; 1. Studenternas inställning till religions- och andlighetsaspekter i socialt arbete. 2. Hur viktigt studenterna anser det vara att aspekter som religion, andlighet och kulturella skillnader blir belysta i socionomutbildningen.  3. Vilken roll studenterna anser att andlighet och religion spelar i människors liv. 4. Eventuella samband mellan studenternas inställning och bakgrundsfaktorer såsom, den egna existentiella övertygelsen eller etniska bakgrunden undersöktes. Studien är kvantitativ och genomfördes med ett webbaserat frågeformulär. En fråga i formuläret var av kvalitativ art, vilket gav ytterligare perspektiv på frågorna. Socionom­studenter från termin sju på fyra olika lärosäten runtom i Sverige besvarade frågeformuläret. Studenternas åsikter om relevansen av andlighet och religion i socialt arbete var inte enhetliga. En majoritet av respondenterna ansåg dock att religion och andlighet har relevans och är viktiga aspekter för att få ett helhetsgrepp om klientens situation. Det var ett förhållandevis stort antal studenter som svarade att de inte visste vilka former av praktik som kunde anses som lämpliga eller olämpliga när det gällde frågor om religion och andlighet. Sjuttiofyra procent ansåg det vara viktigt att lyfta aspekter som religion och andlighet i utbildningen medan 92 procent ansåg det vara viktigt att belysa kulturella skillnader. De flesta av respondenterna betraktade både religion och andlighet som en potentiell resurs och ett potentiellt hinder för människors utveckling. Studien kunde inte konstatera några direkta samband mellan inställning och bakgrundsdata dock påvisades en tendens till att personer med etnisk minoritetsbakgrund i högre grad än personer med etnisk majoritetsbakgrund ansåg att religions och andlighetsaspekter har relevans i socialt arbete.

Studien riktar sig mot upplevelser av hälsa och vårdande i klostermiljö i nutidens Sverige. Hermeneutisk tolkning av texter baserade på 6 intervju med människor som upplever psykiskt lidande visar att verklighet som de möter på kloster kan beskrivas med hjälp av ordpar som förenar motsägelsefulla, ibland paradoxala aspekter som Yttre lugn/Inre intensitet; Andlig/Kroppslig arbete; Ramar/Frihet; Tystnad/ Samtalskvalité; Kultur/Natur; Relationer/Avskildhet; Trygghet/Respekt; Bekräftelse/Krav; Tro/Sökande; Gemensamma/Personliga berättelsen. Även Närvaro av det Osynliga konstateras i beskrivningar av kloster. Vid tolkning med hjälp av tradition – vårdvetenskapliga teorier och studier – konstateras det att kloster uppfyller de flesta kriterier för vetenskaplig baserad vårdinrättning och människor som vistas där skiljer sig inte markant från vetenskapens bild av psykiatriska patienter. På en högre abstraktions nivå framkommer det även strukturella likheter av kloster som fenomen ursprungligen placerad mellan himlen och jord och en psykiskt lidande människa som finner sig låst i motsägelsefull förbindelse mellan den gemensamma verkligheten som bekräftas av andra och den personliga verkligheten som är i högsta grad verklig för henne själv men förkastas och sjukförklaras av andra. Studiens slutsats betonar att bekräftelse av psykiskt lidande människors avvikande verklighetsuppfattning har en vårdande verkan och därför förtjänar mer plats i den moderna vården samt i vårdvetenskapligt forskning.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att patientens andliga omvårdnadsbehov inte får tillräckligt utrymme inom vården i jämförelse med patientens fysiska omvårdnadsbehov. Tidigare forskning visar även att patienter har behov av att erhålla andlig omvårdnad då detta kan mildra patienters lidande. Andlig omvårdnad delas in i två perspektiv: icke religiös och religiös. Syfte: Att belysa vårdpersonalens erfarenhet av andlig omvårdnad ur ett icke religiöst perspektiv.  Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes för att belysa vårdpersonalens erfarenheter av andlig omvårdnad ur ett icke religiöst perspektiv. Resultatet baserar sig på tio vetenskapliga artiklar varav sju var kvalitativa, två kvantitativa samt en med blandad design, vilka analyserades enligt Fribergs (2012) metod för resultatanalys. Resultat: Fynden av denna studie resulterade i att fyra stycken teman upprättades; Vårdpersonalens upplevelse av andlig omvårdnad, vårdpersonalens strategier till att utöva andlig omvårdnad, vårdpersonalens upplevda hinder till att utöva andlig omvårdnad samt vårdpersonalens upplevelse av andlig omvårdnad relaterat till Holistisk vård. Slutsats: Andlig omvårdnad anses vara en del av Holistisk vård men vårdpersonal upplever svårigheter till att applicera det i praktiken utifrån diffus definition. Andlig omvårdnad ska relateras till patientens välbefinnande och inte medicinska diagnoser. Förslag på vidare forskning: Samtliga resultatartiklar som inkluderades i denna studie bedömer att det är av stor vikt att vidare forskning bör handla om definitionen av andlig omvårdnad ur ett icke religiöst perspektiv. Författarna anser att vidare forskning även behöver ta fram strategier till att utöva andlig omvårdnad ur ett icke religiöst perspektiv. / Background: Previous research shows that patient spiritual care needs may not be enough space in health care in comparison to the patient's physical care needs . Previous research also shows that patients need to receive spiritual care as this can alleviate patients' suffering. Spiritual care is divided into two perspectives : non-religious and religious. Aim; To highlight the health professionals experience of spiritual care from a non- religious perspective. Method: A general literature review was conducted to illustrate the health professionals experiences  of spiritual nursing from a non religious perspective . The result is based on ten scientific articles which seven were qualitative , two quantitative and one with a mixed design, which were analyzed according to Friberg (2012 ) method for analysis of results. Results : The findings of this study resulted in four themes were established ; Health professionals experience of spiritual care , health professionals strategies to pursue spiritual care , health professionals perceived obstacles to the exercise of spiritual care and health professionals experience of spiritual care related to holistic care . Conclusion: spiritual care considered be a  part of holistic care of health professionals but experience difficulties to apply in practice by the diffuse definition . Spiritual care should be related to the patient's well-being and not medical diagnoses. Suggestions for further research: All results-articels that were included in this study believes that it is essential that further research should focus on the definition of spiritual care from a non- religious perspective . The authors believe that further research also needs to develop strategies to exercise spiritual care from a non- religious perspective.

With self-hypnosis as a method, I work with levels of consciousness in relation to practice. Focus lies in the relation between a language of materials and an inner experience. How do material expressions function as mediums of a spiritual matter between a beholder and me? The trance functions as a space for a spiritual contact/communication. Abstract images of crystalline glaze on ceramic tiles are direct results of these acts. The work also includes sculptural furniture of Salix, so called “energy forest” and a film-­‐documentation of Ma Stjärnliden, a medium. The energy chairs holds both function and symbolic implications to the integrality, the film widens the theme by stretching towards the occult as well as the mediumistic communication represents an extreme variant of consciousness. The three works experienced together, in addition to shape, form and function offers an entrance into a spiritual space. This written material describes, background, methods, process, materials, aesthetics and embedded symbolic references as well as it presents an analysis of a contemporary context to widen the spiritual as a theme.

<p>Vid allvarlig sjukdom och vid livets slutskede blir den andliga/existentiella dimensionen ofta påtaglig. Det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att uppmärksamma, bedöma och åtgärda patientens andliga/existentiella behov. Syftet var att belysa den andliga/existentiella dimensionen i relationen mellan patient och sjuksköterska inom palliativ omvårdnad. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar som överensstämde med syfte och frågeställningar. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg det viktigt att tillgodose patientens andliga/existentiella behov men endast hälften gjorde så i praktiken. Orsaken var brist på kunskap och tid. Andliga/existentiella behov uttrycktes på multipla sätt och när dessa bemöttes och åtgärdades ökade patientens välbefinnande och livskvalitet. Tvärprofessionellt samarbete, stöd och utbildning till all personal är en förutsättning för att tillgodose patientens andliga/existentiella behov och ge en värdig palliativ vård. Ytterligare forskning inom området är önskvärt för att identifiera den palliativa patientens andliga/existentiella behov.</p>