<p>Vid allvarlig sjukdom och vid livets slutskede blir den andliga/existentiella dimensionen ofta påtaglig. Det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att uppmärksamma, bedöma och åtgärda patientens andliga/existentiella behov. Syftet var att belysa den andliga/existentiella dimensionen i relationen mellan patient och sjuksköterska inom palliativ omvårdnad. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar som överensstämde med syfte och frågeställningar. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg det viktigt att tillgodose patientens andliga/existentiella behov men endast hälften gjorde så i praktiken. Orsaken var brist på kunskap och tid. Andliga/existentiella behov uttrycktes på multipla sätt och när dessa bemöttes och åtgärdades ökade patientens välbefinnande och livskvalitet. Tvärprofessionellt samarbete, stöd och utbildning till all personal är en förutsättning för att tillgodose patientens andliga/existentiella behov och ge en värdig palliativ vård. Ytterligare forskning inom området är önskvärt för att identifiera den palliativa patientens andliga/existentiella behov.</p>

Vid allvarlig sjukdom och vid livets slutskede blir den andliga/existentiella dimensionen ofta påtaglig. Det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att uppmärksamma, bedöma och åtgärda patientens andliga/existentiella behov. Syftet var att belysa den andliga/existentiella dimensionen i relationen mellan patient och sjuksköterska inom palliativ omvårdnad. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar som överensstämde med syfte och frågeställningar. Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg det viktigt att tillgodose patientens andliga/existentiella behov men endast hälften gjorde så i praktiken. Orsaken var brist på kunskap och tid. Andliga/existentiella behov uttrycktes på multipla sätt och när dessa bemöttes och åtgärdades ökade patientens välbefinnande och livskvalitet. Tvärprofessionellt samarbete, stöd och utbildning till all personal är en förutsättning för att tillgodose patientens andliga/existentiella behov och ge en värdig palliativ vård. Ytterligare forskning inom området är önskvärt för att identifiera den palliativa patientens andliga/existentiella behov.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av bemötande, kommunikationen och omvårdnad kring patienter vars språk inte hanteras av sjuksköterskan. Metod: En deskriptiv intervjustudie genomfördes med sju sjuksköterskor på kirurgiska vårdavdelningar på ett universitetssjukhus för att kunna beskriva sjuksköterskors upplevelser som svarade på studiens syfte. Materialet analyserades deduktivt i enlighet med Graneheim&amp; Lundmans kvalitativa innehållsanalys (2004). Resultat: Respondenterna upplevde att kommunikationssvårigheter beroende på språkliga skillnader ofta leder till problem efter första mötet med patienten, som information kring vården som bedrivs, utförande av omvårdnadsåtgärder och patientens möjlighet att delta i sin egen vård. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att omvårdnaden kring patienter som de ej delar språk med påverkas negativt, patientdelaktigheten och autonomin kränks och att en mer generös rutin kring tolkanvändning behövs. Det förekommer dock att en kreativ inställning påverkar förmågan att kommunicera positivt. / Purpose: To investigate nurses' experiences of how communication influence the nursepatient relationship, care and nursing with a patient whose languageisn’t handled by the nurse. Method: A descriptive interview study was performed on seven nurses in the surgical care units on a university hospital to describe nursesexperiences to answer the purpose of the study in detail. The material was analyzed deductively according to Graneheim&amp;Lundmans qualitative content analysis (2004). Results: Respondents urged that communication difficulties due to language differences often lead to problems after the first meeting with the patient, as information on health care conducted, the performance of nursing interventions and patient the opportunity to participate in their own care. Conclusion: Nurses experienced that care about the patientsthey do not share the language with to be negatively affected, patient participation and autonomy was violated and that a more generous routine with interpreters is needed. There is however, that a creative approach affects the ability to communicate positively.