Introduktion: Varje individ har en egen komplex andlighet, den kan vara religiöst bunden men också fristående från någon religion. Andlig omvårdnad kan handla om det psykosociala med också om det religiösa. Det handlar om att finna mening och stöd. Syfte: Att belysa sjuksköterskors attityder till andlighet samt andlig omvårdnad av patienter. Metod: En litteraturstudie baserad på niostegsmodellen av Polit och Beck’s (2012). Litteratursökning utfördes i databaserna CINAHL och PubMed, och resulterade i tio vetenskapliga artiklar som genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Polit och Beck’s (2012) granskningsmallar. Resultat: Resultatet framställs i tre teman: andlighet handlar om mer än bara religion, religionen påverkar den andliga omvårdnaden och osäkerhet gör andlighet svårt att bemöta. Slutsats: Andlighet ses som ett subjektivt begrepp och religionen kan ge andligheten ett djup, men andlighet handlar även om relationer och kreativa uttryck. Sjuksköterskor var försiktiga med att prata om andlighet med patienter då det ses som ytterst privat. Det framkom även att sjuksköterskor upplever osäkerhet när det kommer till andlighet och för andlig omvårdnad krävs en djup relation med patienten.

Bakgrund: Vården och omvårdnaden ska ske på personnivå och syftar till att främja den unika människans hälsa. I detta holistiska hälsobegrepp ingår andlig omvårdnad. Andlighet anses vara så pass viktigt att det är en grund för omvårdnadsbehov, och del av sjuksköterskans utbildning.Frågeställning: Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av andlig omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa studier.Resultat: I resultatet framgår att begreppet andlig omvårdnad är svårdefinierat. Det finns en överlappning mellan andlig omvårdnad och psykosocial omvårdnad. Andlig omvårdnad kräver att vissa grundläggande förutsättningar uppfylls och att vissa hinder övervinns. I den andliga omvårdnaden visar det sig att tvärprofessionell kunskap är en tillgång. Förslag på förbättringar presenteras i diskussionen.

Bakgrund: Omvårdnad i livets slutskede har alltid varit en central del i sjuksköterskans yrke och här är också andlig omvårdnad, som är en del av palliativ vård av betydelse för många patienter. Sjuksköterskors arbetsuppgifter är således här att inge respekt för den enskilda patienten och tillgodose de andliga behoven när så behövs. Andlig omvårdnad kan därtill ibland vara komplext eftersom det är många delar som sjuksköterskor bör tänka på. Samtidigt brister kunskapen hos ett flertal sjuksköterskor då andlig omvårdnad blivit förbisett och/eller tillgång till information om detta saknas. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att utföra andlig omvårdnad till patienter i livets slutskede.   Metod: En litteraturstudie där resultaten baseras på 8 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med en integrerad analys. Resultat: Två huvudkategorier bildades; underlättande faktorer samt hindrande faktorer. Sjuksköterskor upplevde att en vårdrelation med patienten var den mest centrala aspekten i utövandet av andlig omvårdnad. Gemensamt var också att en brist på kunskap var en hindrande faktor i andlig omvårdnad. Slutsats: Att ta hänsyn till andliga behov hos patienter i livets slutskede kan öka kvalitén på en personcentrerad vård. Studien har bidragit med en ökad kunskap inom detta område som kan bidra till att vi som blivande sjuksköterskor kan ge en god andlig omvårdnad

BAKGRUND: Omvårdnad skall bedrivas holistiskt enligt International code of etics (ICN) trots detta bedrivs den till viss del naturvetenskapligt med fokus på den medicinska delen, som i sig är viktig. Tydliga riktlinjer för andlig omvårdnad saknas och forskningen är begränsad. SYFTE: Syftet med denna studie var att utifrån aktuell omvårdnadsforskning beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors bemötande av frågor med existentiellt innehåll. METOD: Systematiskt litteraturstudie där sju artiklar och en avhandling ingick vilka var etiskt granskade. RESULTAT: Fyra kategorier identifierades, adekvat kompetens, tillåtande vårdmiljö, holistisk människosyn och reduktionistisk människosyn. Existentiellt, andligt behov har inte en självklar plats i omvårdnad och detta kan relateras till utbildning saknas samt utbildningsansvariga och vårdorganisationens förmåga att strukturera detta. Sjuksköterskor som har längre tids erfarenhet av att bemöta patienters andliga behov utför andlig omvårdnad holistiskt och kan utföra detta utan kliniska och vetenskapliga riktlinjer. SLUTSATS: För att sjuksköterskan skall kunna utveckla sin förmåga att bemöta andligt behov krävs utbildning både före och under yrkeskarriär. En sjuksköterska behöver också stöd från och samarbete med andra yrkeskategorier som präst, psykolog och/eller socionom. / BACKGROUND: Spiritual nursing should be a natural part of nursing due to holistic guidelines in accordance with the International code of ethics (ICN) for nurses, but that isn’t the case. Nurses tend to focus on the patients biological needs, which also is important. There are no current official guidelines for spiritual nursing and there is lack of scientific studies in this subject. AIM: The objective of this study was based on current studies, to describe factors that influence nurses’ respond to questions with spiritual content from patients. METHOD: A systematic review, based on seven scientific articles and one academic dissertation. RESULTS: Four categories were identified; adequate competence, a supportive healthcare environment and holistic outlook on people and reductionistic outlook on people. Patients’ spiritual needs are not always met, because of the nurses’ lack of education in the subject and support from the healthcare organization. Nurses, who have longer time experiences in responding to patients spiritual needs, are able to support patients in a holistic way without clinical and scientific guidance. CONCLUSION: It is important that the nurses’ needs for education in spiritual care are met, both before and during their career, so they can respond to patients’ spiritual needs and be able to provide holistic care. To maintain spiritual care the nurses also need support from the healthcare organization and other professions such as priest, psychologist and social worker.

Bakgrund: Patienternas beskrivning av andlighet samt behovet av andlig och existentiell omvårdnad är varierad. Vissa patienter kopplar samman begreppet andlighet med religion medan andra patienter anser det vara något unikt, innefattande människans existens och meningen med livet. Patienterna kommer i kontakt med sin inre andlighet vid svår sjukdom då existentiella tankar och frågor uppstår, i dessa situationer ligger vikten i att bli bemötta med närvaro och förståelse. Det finns dock patienter vilka inte anser det ligga i sjuksköterskors ansvar att erbjuda andlig och existentiell omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av andlig och existentiell omvårdnad. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes. Elva kvalitativa artiklar ur ett sjuksköterskeperspektiv analyserades och presenterades i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i två teman; Begränsade möjligheter och Betydelsen av relationer, följt av fyra subteman där sjuksköterskornas upplevelser av fenomenet beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev att det var energikrävande att utföra existentiella samtal samt att de var rädda att göra fel på grund av otillräcklig kunskap. Tid var en bristande resurs då sjuksköterskorna upplevde en hög arbetsbelastning. De uttryckte att ett genuint intresse samt ett öppet sinne var en förutsättning för att kunna bemöta patienternas andliga behov. Sjuksköterskorna beskrev även att närvaro och fysisk beröring ingick i den andliga och existentiella omvårdnaden, dessutom bedrevs denna omvårdnad ibland utan ord. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskorna hade både positiva och negativa upplevelser av andlig och existentiell omvårdnad. Viljan fanns ändå att vårda människan ur ett helhetsperspektiv där det ansågs viktigt att vara lyhörd och närvarande. Ibland upplevdes det finnas brister på resurser och kunskap vilket ledde till känslan av otillräcklighet, därav tillgodosågs inte alltid det andliga behovet av sjuksköterskorna. / Background: The patients description about spirituality and the need of spiritual and existential care are varied. Some patients connect the concept spirituality with religion while other patients consider it to be something unique, comprising the existential about being a human and the meening of life. The patients get in touch with their internal spirituality in severe disease when the upcome of existential thoughts and questions appear, in these situations the importance lies in beeing met with presence and understanding. Though, there are patients that doesn´t consider it to be nurses responsability to provide spiritual and existential care. Aim: To describe the nurses experiences about spiritual and existential care. Method: Qualitative literature study with descriptive synthesis. Eleven qualitative articles from a nurse perspective were analysed and presented in the result of the master thesis. Result: The analysis resulted in two themes; Limited possibilities and the importance of relationships, followed by four subthemes describing nurses experiences of the phenomenom. The nurses described it energy-consuming performing existential conversations and that the nurses worried about doing it wrong due the lack of skills. The nurses experienced that time were a lack of resource because of the high workload. The nurses felt that a genuine interest and an open mind were the basis to meet the patients spiritual needs. The nurses described presence and physical touch, being a part of the spiritual and existential care, this nursing could also be performed without words. Conclusion: It appeared that the nurse hade both positive and negative experiences about spiritual and existential care. Allthough there was a willingness of caring for the human from a holistic perpspective where the importance lay in sensitivity and presence. Sometimes there were shortcomings current resources and knowledge which led to feelings about inadequacy, thereof the nurse couldn´t allways cater for the spiritual need.

Bakgrund: Den palliativa vården ska ges genom att se patienten utifrån fysiska, psykiska, sociala och andliga dimensioner. Studier visar att patienter inte fått sina andliga behov uppfyllda i sjukvården och att det kan leda till depressiva symtom och en minskad känsla av mening och fridfullhet. I livets slutskede finns skäl att tro att andliga frågor och behov kan tillta. Eftersom sjuksköterskor är ansvariga för omvårdnaden och arbetar nära patienten behövs kunskap kring deras erfarenheter av att möta patienters andliga behov. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att möta behovet av andlighet hos patienter i ett palliativt skede. Metod: Examensarbetet har genomförts som en litteraturstudie och är baserad på 12 artiklar med kvalitativ studiedesign. Resultat: I resultatet identifierades tre teman, religiösa aspekter av den andliga omvårdnaden, mötet med patienten samt utmaningar och förutsättningar. Under respektive tema urskildes subteman, vilka var religiösa riter/handlingar, ta hjälp av andra, respektera patientens trosuppfattning, kommunikation, relationsbyggande, andlig omvårdnad som en del av fysisk omvårdnad, praktiska utmaningar och förutsättningar och sjuksköterskans personliga utmaningar och förutsättningar. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenheter av att ge andlig omvårdnad skilde sig åt runt om i världen och att de religiösa trosuppfattningarna i landet kunde speglas i vården. Sjuksköterskornas relation och hur de kommunicerade med patienten visade sig vara väsentligt för att kunna förse patienten med den andliga omvårdnad de behövde. I vården finns utmaningar som exempelvis tidsbrist, hög arbetsbelastning samt okunskap, vilket påverkade i vilken utsträckning sjuksköterskorna kunde möta patienternas andliga behov. / Background: Palliative care should be provided by considering the patient from physical, psychological, social, and spiritual dimensions. Studies show that patients have not had their spiritual needs met in healthcare, which could lead to depressive symptoms and a decreased sense of meaning and peace. At the end of life, there is reason to believe that spiritual questions and needs may increase. Since nurses have the nursing responsibility and work closely with the patient, knowledge about their experiences of meeting patients spiritual needs is necessary. Aim: To explore nurses’ experiences of meeting the spiritual needs of patients in a palliative stage. Method: The thesis has been conducted as a literature study and is based on 12 articles with a qualitative study design. Results: Three main themes were identified in the results: religious aspects of spiritual care, the encounter with the patient and challenges and prerequisites. Under each main theme, sub-themes were identified, which were religious rituals/acts, seeking help from others, respecting the patients’ beliefs, communication, building relationships, spiritual care as part of physical care, practical challenges and prerequisites, and the nurses’ personal challenges and prerequisites. Conclusion: Nurses' experiences of providing spiritual care varied around the world, and the religious beliefs in the country could be reflected in the care. The nurses' relationship and communication with the patient proved to be essential in providing the spiritual care they needed. In healthcare, there are challenges such as lack of time, high workload, and lack of knowledge, which affected the extent to which nurses could meet patients' spiritual needs.

Bakgrund: Att utöva andlighet är ett allmänmänskligt behov och särskilt i livets slutskede kan andliga frågor aktualiseras. Patienter har rätt att bli bemötta i sina andliga behov och i tillgodoseendet av detta har sjuksköterskor ett viktigt ansvar. Trots detta saknas kunskap om vad andlig omvårdnad innebär och hur det kan erbjudas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av andlig omvårdnad i palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt där åtta kvalitativa studier analyserades och syntetiserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra teman identifierades under studiens resultat; Sjuksköterskans förmågor, Sjuksköterskans förhållningssätt, Betydelsefulla komponenter i mötet mellan sjuksköterskan och patienten samt Sjuksköterskans upplevelse av mötet. Slutsatser: Sjuksköterskors förmågor och förhållningssätt visade sig vara viktiga förutsättningar för andlig omvårdnad och användes i mötet med patienter i livets slutskede för att etablera tillitsfulla relationer, kommunicera inkännande och ge villkorslöst stöd. Mötet med patienter i livets slutskede kunde ge upphov till känslor av både otillräcklighet och meningsfullhet för sjuksköterskor. Rekommendationer för fortsatt forskning är studier utförda i andra vårdkontexter än den palliativa. / Background: Practicing spirituality is a basic human need and especially at the end-of-life spiritual issues tend to get actualized. Patients have the right to have their spiritual needs met, and in ensuring this, nurses have an important responsibility. Despite this, knowledge about the meaning and provision of spiritual care are inadequate. Aim: To describe nurses’ experiences of spiritual care in a palliative care context. Method: A literature review analyzing and synthesizing eight qualitative studies using qualitative content analysis. Results: Four themes were identified in the result of the study; The nurses’ skills, The nurses’ attitudes, Significant components in the encounter between the nurse and the patient and The nurses’ experiences of the encounter. Conclusion: The nurses’ skills and attitudes showed to be important prerequisites in the provision of spiritual care and were used by the nurses in the encounter with patients at the end-of-life to establish trusting relationships, compassionately communicate and offer unconditional support. The encounter with patients at the end-of-life had the potential to provoke both feelings of inadequacy and meaningfulness for the nurses. Recommendations for future research are studies conducted in other caring contexts than the palliative one.

Bakgrund: Att ge andlig omvårdnad ligger i sjuksköterskans ansvar. Trots alltmer forskning som visar att en tillfredställande andlig omvårdnad har positiv inverkan på hälsa, har detta dock ofta försummats inom vården. Begreppet andlighet kan ha olika betydelser och behöver därför uppfattas i sin bredd. Syfte: Beskriva vuxna patienters (18+) upplevelse av andlig omvårdnad inom somatisk slutenvård. Metod: En integrativ översikt bestående av nio kvalitativa originalartiklar från USA, Singapore, Kanada, Nederländerna, Iran och Australien. Data samlades genom CINAHL, Medline och manuell sökning. Analys gjordes efter inspiration av Friberg och Whittemore och Knafl analysmodeller. Resultat: Andlig omvårdnad kunde av patienterna upplevas positiv, negativ eller obefintlig beroende på olika faktorer. Patienterna i studien upplevde andlig omvårdnad genom att få möjlighet till uttryck av sin andlighet, genom att få möjlighet till relationer, genom att få ha sin värdighet i behåll och genom sjuksköterskans närvaro. Andlig omvårdnad ska utföras utifrån en personcentrerad vård eftersom uttryck av andlighet kan variera mellan individer. Slutsats: För att kunna prata om andlig omvårdnad behöver både personalen och patienter ha förståelse för vad andlighet kan innebära. Sjuksköterskan behöver få kunskap och verktyg för att lätt kunna införa andlig omvårdnad i sitt arbete och känna sig trygg med att utföra en holistisk vård dvs att se hela människan. Detta skulle resulterar i mer tillfreställda patienter.