• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 24
  • Tagged with
  • 24
  • 24
  • 10
  • 9
  • 8
  • 8
  • 7
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Besvär hos patienter efter en rectalcanceroperation : En litteraturstudie

Alm, Eva, Westlund, Gunn January 2010 (has links)
No description available.
2

Ett blommande hopp : Patienters upplevelse av hopp

Siösteen, Josefine, Svensson, Sofia January 2014 (has links)
Människor är i behov av hopp under helalivstiden och ett liv utan hopp kan ses sommeningslöst. Hopp är ett mångdimensionellt,komplext begrepp som förändras över tiden ochblir särskilt märkbart vid sjukdom. Syftet var attbelysa upplevelsen av hopp hos patienter. Studiengenomfördes som en litteraturstudie där resultatetutgjordes av elva vetenskapliga artiklar. Känslorsom oro, rädsla kunde bli märkbara vid sjukdomoch känslor av hopplöshet dominerade. Hoppetansågs vara framåtdrivande och gav motivationatt kämpa vidare. Anhörigas stöd var viktigt föratt känna värde och stödet inifrån varbetydelsefullt för att finna hoppet.Sjuksköterskans inbringade hopp genom närvaro,aktivt lyssnande och uppmuntrande handlingar.Hopp var något som fanns inom varje patient ochupplevdes på liknande sätt oberoende avsjukdom. Det är av stor betydelse att belysa hoppi sjuksköterskeutbildningen, metoder för attinbringa hopp bör utvecklas och användas iklinisk verksamhet.
3

Uppföljning efter intensivvård ur patientperspektiv / Follow-up after intensive care from a patient perspective

Danielsson, Ing-Marie, Hulthén, Susanne, Trygg, Maria January 2010 (has links)
<p>Forskningen visar att patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning har både psykiska och fysiska problem efter utskrivning som kan leda till försämrad livskvalitet. På senare år har detta fenomen uppmärksammats alltmer och uppföljning blir allt vanligare. Vårt syfte var att belysa patienternas erfarenhet av att följas upp efter intensivvård. Metoden var en litteraturstudie där 15 artiklar granskades, bearbetades och analyserades. Resultatet visade att det finns ett behov av uppföljning eftersom patienterna upplevde minnesluckor från intensivvårdsvistelsen eller hade overkliga minnen därifrån och behövde både information och förklaring. Dagboken som skrevs av både närstående och personal under intensivvårdstiden, ansågs som ett vikrigt redskap under återhämtningen. Patienterna uppskattade att ge feedback till personalen och komma med förslag om förändringar som kunde förbättra vården. Mer forskning behövs för att klargöra patienters upplevelse av intensivvården för att utveckla standradvårdplaner och dagboken så att intensivvårspatienten gagnas på bästa sätt.</p>
4

Uppföljning efter intensivvård ur patientperspektiv / Follow-up after intensive care from a patient perspective

Danielsson, Ing-Marie, Hulthén, Susanne, Trygg, Maria January 2010 (has links)
Forskningen visar att patienter som vårdats på intensivvårdsavdelning har både psykiska och fysiska problem efter utskrivning som kan leda till försämrad livskvalitet. På senare år har detta fenomen uppmärksammats alltmer och uppföljning blir allt vanligare. Vårt syfte var att belysa patienternas erfarenhet av att följas upp efter intensivvård. Metoden var en litteraturstudie där 15 artiklar granskades, bearbetades och analyserades. Resultatet visade att det finns ett behov av uppföljning eftersom patienterna upplevde minnesluckor från intensivvårdsvistelsen eller hade overkliga minnen därifrån och behövde både information och förklaring. Dagboken som skrevs av både närstående och personal under intensivvårdstiden, ansågs som ett vikrigt redskap under återhämtningen. Patienterna uppskattade att ge feedback till personalen och komma med förslag om förändringar som kunde förbättra vården. Mer forskning behövs för att klargöra patienters upplevelse av intensivvården för att utveckla standradvårdplaner och dagboken så att intensivvårspatienten gagnas på bästa sätt.
5

Faktorer som påverkar patienten att välja genetisk vägledning ur genetisk vägledarens perspektiv : En kvalitativ intervjustudie

Sennevall, Orania, Hahne, Ilse January 2016 (has links)
Background: About 5-10 per cent of all patients diagnosed with cancer carry a genetic susceptibility to develop such a disease. Oncology nurses are seeing more and more patients that have a genetic predisposition who are in need of genetic counselling. From the patient’s perspective it is beneficial that oncology nurses have a genetic experience in order to be able to give each patient individual counselling about his or her life situation. Purpose: The purpose of this study is to highlight - from the perspective of the genetic counsellor - which factors make patients seek genetic counselling. It also describes how patients experience this counseling. Method: A qualitative interview study with an inductive hypothesis was conducted. The questions for the interview were semi-structured and eight genetic counselors participated. The professional experience of the participants varied from 1 to 20 years. The material was analysed with the qualitative content analysis by Lundman &amp; Graneheims (2012) as well as Kvale (2014). Result: The results of the analysis are presented in three categories: the life situation of the patient, the security as well as knowledge. Genetic counsellors believe that the life situation of the patient influences him or her to choose genetic counselling. Also, knowledge, in the form of the competence shown by the staff encountered by the patient, has influenced this decision. Knowledge of the importance of genes, which are propagated by social media, as well as an increased awareness of the public in these matters, is also seen as contributing factors. The patients appear to be resolute in their decisions, better informed and thereby also more secure, more content and less worried as a consequence of genetic counselling. Conclusion: The results of the study show the need for an increased knowledge of genetics in order to meet the future needs of patients. This, in particular, involves oncology, nurses who are expected to know which risk factors are important and what tests are available, as well as being able to judge when the patient is in need of genetic counselling. The way the patient deals with his or her life situation then makes a starting point for a more constructive dialogue between the patient and the genetic counsellor that also enables the counselor to see the patient as a whole.
6

Mediciner, livsstilsförändringar och adherence från patientens synvinkel : en litteraturstudie

Mårtensson, Eva January 2008 (has links)
<p>Bakgrund: Bristande följsamhet till behandling leder till sämre behandlingsresultat och står för en stor kostnad för samhället. Individens egen kunskap, erfarenhet och tro på området har betydelse för de beslut denne fattar rörande sin behandling. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patientens syn på mediciner, medicinering och livsstilsförändringar. Metod: Studien baserades på 17 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienternas syn på sina mediciner berodde på faktorer som sjukdomsacceptans, bedömning av medicinerna samt tillgång till och syn på information. När det gäller synen på livsstilsförändringar så var motivation till förändring den avgörande faktorn. Diskussion: Sjukdomsacceptans var en viktig faktor när patienterna fattade beslut om följsamhet till behandling och frånvaron av symtom kunde leda till sjukdomsförnekelse. Rädsla för negativa effekter hade stor betydelse för bedömningen av medicinerna. Livsstilsförändringar påverkade identiteten kraftigare än medicinering och upplevdes därför svårare att vara adherent till. Slutsats: Att få tillgång till patienternas åsikter på området är en grundläggande faktor för att kunna få till stånd en dialog om behandlingen.</p>
7

Erfarenheter av palliativ vård ur ett patientperspektiv. / Experiences of palliative care from a patient perspective

Bengtsson, Rebecka, Thidemansen, Mona January 2012 (has links)
Erfarenheter av den palliativa vården har studerats, men i huvudsak ur ett anhörig- och sjuksköterskeperspektiv och mindre fokus har lagts på att studera patientens perspektiv på vården som erbjuds. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av palliativ vård ur ett patientperspektiv. Fjorton vetenskapliga artiklar valdes för granskning, analysering och bearbetning för att svara på föreliggande studies syfte. Bearbetningen resulterade i fem resultatkategorier, erfarenheter av; kommunikationen, informationen, bemötandet, tillgängligheten och vårdplatsen. Patienterna som var i behov av palliativ vård tyckte framförallt att kommunikationen var tillfredsställande. Brister i kommunikationen mellan olika vårdinstanser och professioner upplevde patienten som negativt. Sjuksköterskan upplevdes som en källa för information och kunskap. Erfarenheter av bristfällig information resulterade i nedsatt självbestämmande. Sjuksköterskans bemötande och tillgänglighet påverkade erfarenheten av vården. Vårdplatsen för patienterna var sjukhus, hospice eller hemmet och en gemensam nämnare var att alla platser skapade trygghet hos patienterna. Under yrkeskarriären möter sjuksköterskan patienter i behov av palliativ vård och för att få en grund att stå på i mötet med patienten behöver grundutbildningen för sjuksköterska innefatta obligatorisk undervisning om palliativ vård. Ett ökat samarbetet mellan vårdprofessionerna och en fortlöpande forskning kan bidra till att förbättra patienters erfarenheter av och livskvalitet i den palliativa vården. / The experience of palliative care have been studied, but mainly from a next of kin and nursing perspective and little has been devoted to study the patient perspectives of the care offered. The purpose of this study was to illustrate experiences of palliative care from a patient perspective. Fourteen scientific articles were selected for review, analysis and processing in order to answer the present study purpose. The processing resulted in five categories, experiences of; communication, information, treatment, accessibility and place of care. Patients’ in need of palliative care experienced the communication as satisfactory. Deficiency in communication between care professions and the patient was experienced as negative. The nurse was perceived as a source of information and knowledge. Lack in given information experienced to result in decreased self-determination. The nurse treatment and availability affected the experience of care. The place of palliative care was at hospital, in hospice or at home and one common denominator was that all sites created safety for the patients. Nurses will during their careers face patients in need of palliative care. The nurses need a foundation to stand on in the meeting with the patient and it requires that the basic education includes mandatory education about palliative care. Greater cooperation between health professions and an ongoing research may help improve patients' experiences and quality of life in palliative care.
8

Patienters upplevelse av tvång : -Inom psykiatrisk vård

Doss, William, Svedin, Johnny January 2012 (has links)
Bakgrund: Inom psykiatrin utsätts patienter för olika sorters tvång. Tvång i sin tur kan leda till lidande. Kan man genom att analysera tidigare forskning på området tvång belysa hur patienten upplever tvång, så har det skapats en god grund för ökad förståelse. Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av tvång inom psykiatrisk vård. Metod: Systematisk litteraturstudie. Sex kvalitativa studier undersöktes där en  kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera resultaten. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Känsla av maktlöshet - att inte få vara delaktig där patientens autonomi sätts ur spel och att hon önskar att få vara mer delaktig i vad som sker under sin behandling. Nervärdering –  där patienter behandlas som objekt. Avsaknad av kommunikation och relation - att inte bli hörd och sedd. Tvång som hjälp - att få god vård. En del av patienter har i efterhand accepterat och förstått att tvång var nödvändigt. Slutsats: Kommunikation är viktig för patienten. Om personalen inte kommunicerar med patienten blir patienten åsidosatt och känner sig kränkt vilket skapar lidande . God kommunikation hade i många fall hjälp patienten att bättre förstå tvångsåtgärder.
9

Bakom stängda dörrar : En kvalitativ litteraturstudie som belyser patientdelaktigheten inom rättspsykiatrin vårdmiljön

Kulaksiz, Bauer, Nilsson, Tommy January 2015 (has links)
Bakgrund: Det har skett en ökning av patienter som vårdas inom rättspsykiatrin. Målet med vården är att återintegrera patienterna in i samhället. Men forskningen visar att det finns flera negativa komponenter inom rättspsykiatrin, som gör att vården upplevs av patienterna som otryggt och bestraffande. Syfte: Syftet med studien var att belysa patientdelaktigheten inom rättspsykiatriska vårdmiljön. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på elva stycken vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att genom att vårdpersonalen har en god relation med patient, som bygger på se hela patienten som ett subjekt person får man en förståelse för patientens utsatthet inom tvångsvård. Även att behålla meningsfulla relationer till anhöriga var viktigt för patienten. Resultatet visar även hur viktig det är med ett gott bemötande samt vikten av kommunikation och information. Slutligen visar resultatet hur hälsan och välbefinnandet ökar när patienten är medverkande i sin omvårdnad. Slutsats: Patientdelaktighet leder till ökat välbefinnande för patienten. Ett ökat välbefinnande leder till bättre hälsa. En god delaktighet till vårdpersonalen leder till en ökad begriplighet och meningsfullhet vilket kan leda till mindre ensamhet och lidande. Att involvera patient till att medverka till vården bidra med ökat välbefinnande för denne samt att vårdpersonalens insikt i patientens sjukdomshistoria och psykiska ohälsa ökar.
10

Mediciner, livsstilsförändringar och adherence från patientens synvinkel : en litteraturstudie

Mårtensson, Eva January 2008 (has links)
Bakgrund: Bristande följsamhet till behandling leder till sämre behandlingsresultat och står för en stor kostnad för samhället. Individens egen kunskap, erfarenhet och tro på området har betydelse för de beslut denne fattar rörande sin behandling. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patientens syn på mediciner, medicinering och livsstilsförändringar. Metod: Studien baserades på 17 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienternas syn på sina mediciner berodde på faktorer som sjukdomsacceptans, bedömning av medicinerna samt tillgång till och syn på information. När det gäller synen på livsstilsförändringar så var motivation till förändring den avgörande faktorn. Diskussion: Sjukdomsacceptans var en viktig faktor när patienterna fattade beslut om följsamhet till behandling och frånvaron av symtom kunde leda till sjukdomsförnekelse. Rädsla för negativa effekter hade stor betydelse för bedömningen av medicinerna. Livsstilsförändringar påverkade identiteten kraftigare än medicinering och upplevdes därför svårare att vara adherent till. Slutsats: Att få tillgång till patienternas åsikter på området är en grundläggande faktor för att kunna få till stånd en dialog om behandlingen.

Page generated in 0.0918 seconds