Introduktion Livskvalitet är ett subjektivt begrepp och det finns flera olika definitioner Merparten definierar det som en patients tillfredsställelse av någon del av livet. Ett av de viktigaste målen med palliativ vård i livets slutskede är att främja livskvalitet hos patienter.   Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnad som främjar livskvaliteten i livets slutskede inom palliativ vård, ur ett patientperspektiv.   Metod Litteraturstudien följde de nio stegen enligt Polit & Becks modell (2012). Artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Efter en granskning av kvaliteten resulterade det i tio artiklar. Tre kvantitativa artiklar och sju kvalitativa artiklar genomgick tre urval och kvalitetsgranskades. Med litteraturstudiens syfte i fokus framkom det olika mönster som bildade sex teman.   Resultat De olika teman som framkom var: Symtomlindring, främst smärtlindring. Känslan av självbestämmande, att få möjligheten att påverka sin vård. Sociala relationer, familj och vänner hade en stor betydelse. Känsla av trygghet/säkerhet, att känna tilltro till vården. Andliga relationer och förberedelser inför döden, tro till en högre makt. Positiv inställning till livet, att tänka positivt.   Slutsats Smärtlindring och sociala relationer var två framstående delar som främjade livskvalitet i omvårdnad i livets slutskede. Eftersom livskvalitet är ett subjektivt begrepp och individanpassat var även självbestämmande av vikt för patienten.

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som drabbar ungefär 30 000 personer i Sverige varje år och beräknas kosta samhället runt 18 miljarder kronor. Rehabiliteringen efter stroke är ofta intensiv, mångfacetterad och långvarig. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser i samband med rehabiliteringen efter stroke samt att beskriva undersökningsgruppen i de ingående artiklarna. Metod: En beskrivande litteraturstudie som grundar sig på 12 kvalitativa artiklars resultat. Resultat: Stroke upplevdes som en omvälvande livshändelse och huvudmålet med all rehabilitering var att få återgå till det liv som patienterna levt innan stroken. Hoppet om att återfå förlorade funktioner upplevdes som viktigt och varje tecken på förbättring gav motivation till fortsatt rehabilitering. Det var stor kontrast mellan de patienter som upplevde delaktighet i rehabiliteringsprocessen och de som önskade att de hade haft ett större inflytande. Kvinnor upplevde sig mindre delaktiga än män. Det framkom att patienter upplevde att de hade skrivits ut för tidigt från strokeenheten och inte förberetts tillräckligt inför hemkomsten. Den nedsatta funktionsnivån blev mycket tydligare när de kom tillbaka till sin vardag hemma och de saknade den nära kontakten och erfarenhetsutbytet som de hade haft med andra patienter på sjukhuset. Slutsats: Det framkom att patienter med stroke har skilda upplevelser beträffande mål, stöd, information och delaktighet i rehabiliteringen. Ett individanpassat förhållningsätt till patienters målsättningar är betydelsefullt och adekvat information viktigt. Ändamålsenligt stöd från vårdpersonal bidrar till ökad delaktighet samt ökar patientens förmåga att utföra och klara av aktiviteter i rehabiliteringen. / Background: Stroke is a disease that affects approximately 30,000 people in Sweden each year, and is estimated to cost society around SEK 18 billion. Rehabilitation after stroke is often intense, multi-faceted and long lasting. Aim: The aim of the present study was to describe patients' experiences of rehabilitation after stroke and to describe the study group in the included articles. Methods: A descriptive literature review based on 12 qualitative studies. Results: Stroke was perceived as a disruptive life events and the main goal of all rehabilitation was to return to the life that patients lived before the stroke.The hope of regaining lost functions were perceived as important and any signs of improvement gave motivation to continue rehabilitation.The contrast was considerable between those patients who experienced participation in the rehabilitation process, and those who wished they had a bigger influence.Women felt less involved than men. It was revealed that the patients felt that they had been discharged prematurely from the stroke unit and were not prepared for the homecoming. Their reduced abilities became much clearer when they returned to their everyday lives at home and they lacked the close contact and the exchange of experiences they had had with other patients in the hospital. Conclusion: It was found that patients with stroke have different experiences regarding goals, support, information and participation in rehabilitation. An individualized approach to patient goals is significant and adequate information is important. Effective support from health professionals contribute to increased participation and increase the patient's ability to perform and manage activities in the rehabilitation.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter med borderline personlighetssyndrom (BPD) upplever negativa attityder och inte erbjuds den vård de behöver vid kontakt med den psykiatriska vården. Patienter med BPD uppvisar en stark emotionell smärta och känslomässig instabilitet vilket innebär att sjuksköterskan upplever svårigheter och osäkerhet vid omvårdnad av dessa patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med borderline personlighetssyndrom erfar och upplever den psykiatriska vården. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på elva kvalitativa studier genomfördes. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Känslor av att bli avvisad och sviken, Relationen en förutsättning, Samtalets betydelse och att bli hörd, samt Hopp om ett tillfrisknande. I resultatet framkom att det stigma och de negativa attityder som omger diagnosen BPD påverkade patienternas upplevelse av vården negativt. En bra relation till sjuksköterskan som byggde på tillit, en bra kommunikation och utgick från patientens perspektiv var viktig för att uppnå en god omvårdnad och en terapeutisk allians. Slutsats: Genom ökad kunskap om tillståndet BPD och klinisk handledning kan attityder och stigmatisering om BPD minskas. Det ökar möjligheten för sjuksköterskan att ge denna patientgrupp en positiv vårdupplevelse och en god omvårdnad.

Bakgrund: I Sverige genomförs ca 700 organtransplantationer årligen. Organ kan doneras från levande och avliden donator. Antalet möjliga donatorer har ökat men är inte tillräckligt för att tillgodose behovet. Att vänta på ett organ innebär stor ovisshet och leder till att relationer förändras. Personerna känner hopp och är förväntansfulla inför livet efter transplantationen. Personer som är levande donatorer ångrar inte sitt beslut att donera efteråt. Sjuksköterskor som arbetar med patienter som väntar på en organtransplantation skapar en nära relation till patienten, arbetet kan vara mycket psykiskt påfrestande men också givande.  Syfte: Att beskriva personers upplevelser efter en organtransplantation.  Metod: Beskrivande litteraturstudie baserat på 10 kvalitativa artiklar.  Resultat: Första tiden efter en organtransplantation upplever personerna isolering och begränsningar. Oro för avstötning och för framtiden förekommer och personerna anpassar sig på olika sätt. Personerna upplever brist på förståelse, svårigheter att leva upp till förväntningar och beskriver behov av stöd. Relationen till familj och vänner förändras. Känslor av tacksamhet och skuld har betydelse.  Slutsats: Tiden efter en organtransplantation upplevs isolerande och kantas av känslor som oro, tacksamhet och skuld. Personerna behöver göra anpassningar genom en förändrad livsstil och upplever en ny vardag. Det är svårt att leva upp till andras förväntningar, relationer förändras och personer upplever brist på förståelse och ett behov av stöd. Att hjälpa personerna se mening i sina upplevelser, och att styra de hälsofrämjande insatserna till att stödja personernas egna förmågor och resurser är en viktig del av sjuksköterskans arbete. / Background: Approximately 700 organ transplantations are undertaken in Sweden every year. Organs can be donated from both living and deceased donors. The number of possible donors has increased but is not enough to accommodate the need. Waiting for an organ means living with great uncertainty. It also changes relationships with family and friends. People waiting for an organ are hopeful for the future and are anticipating normalcy after the transplantation. Living donors do not regret their decision to donate. Nurses caring for people waiting for an organ establish close relations to the patient, their work can be mentally demanding but also rewarding.  Aim: To describe people´s experiences after an organ transplantation.  Method: Descriptive literature review based on 10 qualitative articles.  Result: Time after an organ transplantation is experienced as isolating and restrictive. There are experiences of anxiety of organ rejection and worry about the future and people adapt in different ways. People feel a lack of understanding from others and find it hard to meet expectations. There is a need for support and relations alter. Feelings of gratitude and guilt are of significance.  Conclusion: Time after an organ transplantation is isolating and there are feelings of anxiety, gratitude and guilt. People adapt by making lifestyle changes and experiences a new living. Meeting others expectations is difficult and relationships alter. People experiences lack of understanding and need for support. Helping people find meaning in their experiences and guiding them to use their abilities and resources is an important aspect of nursing.

Obotlig sjukdom kan beskrivas som kronisk och progressiv sjukdom där det inte finns någon rimlig möjlighet att svara på behandling och den förväntade livslängden är oviss. Den palliativa vården handlar om ett förhållningssätt med målet att förbättra livskvaliteten hos patienter och deras närstående som drabbats av livshotande sjukdom. Detta skapas genom ett välfungerande teamsamarbete mellan läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av vården från besked om obotlig sjukdom till palliativ vård i livets slutskede. Metod: Författarna till denna studie använde en kvalitativ manifest innehållsanalys som analysmetod och tio vetenskapliga artiklar ingick i resultatet. Analysen resulterade i fem kategorier: att få tydlig information; att vara rädd; att drabbas av olika symtom; att framtiden är oviss; att närstående och en religiös tro var av betydelse. Resultat: Det framkommer att patienter började se livet från ett annat perspektiv i och med vetskapen om att sjukdomen inte gick att bota. Patienter som befann sig i livets slutskede gick igenom stora förändringar som krävde insatser från hälso- och sjukvården. Slutsats: Sjuksköterskor kan med hjälp av transitionsteori hjälpa patienter att hantera, bearbeta och acceptera den förändrade situationen. Ytterligare kunskap om vården från obotlig sjukdom till palliativ vård kan förbättra kommunikationen och informationen till patienter.

<p>SAMMANFATTNING I Sverige räknas diabetes som en av de allra största folksjukdomarna och idag finns det 300 000 individer som drabbats av sjukdomen. Av de människor som drabbats av sjukdomen lider 90 % av diabetes typ 2. Sjukdomen beräknas öka kraftigt i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin vårdkvalitet. Att vårdkvaliteten håller hög nivå och att patienter med diabetes typ 2 får den vård de behöver är av största vikt för sjukvården. Det finns dock inte en samlad bild avseende vad som kan göras för att förbättra kvaliteten på vården för patienter som drabbas av sjukdomen. Genom denna litteraturstudie vill jag ge en i högre grad samlad bild på hur patientens perspektiv av vårdkvalitet ser ut. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med Evans (2002) analysförfarande. Analysen resulterade i ett tema och sex subteman. Vidare resulterade examensarbetet i bland annat att patienterna upplever att delgivning av information inte alltid görs på rätt sätt. Avslutningsvis framkom det även att patienterna upplevde att nivån på vårdkvaliteten till stor del beror på om vårdpersonalen har sjukdomskunskap och om de har kompetens avseende vårdtekniska moment.</p> / <p>ABSTRACT In Sweden diabetes is one of the largest illnesses and today there’s about 300 000 people who’s affected with the illness. Out of the people who’s affected by diabetes 90 % of them suffer from diabetes type 2. The illness is expected to increase greatly in the future. The aim of this literature review was to describe how patients with diabetes type 2 experienced their quality of care. It’s important that the quality of care for people who suffers from diabetes type 2 is at a high level and that they get the care they need. There’s not, however, a complete picture regarding what can be done to improve the quality of care for patients who’s affected by the illness. Through this review I hope to give an additional picture of how the patients perspective of quality of care is viewed. Ten published and reviewed papers were analyzed with Evans (2002) analysis. The analysis resulted in one theme and six sub themes. Among severel findings the results showed that patients felt that information isn’t always given in a correct way. Furthermore the patients experienced that the level of quality of care largely was decided if the care team possesses adequate knowledge about the illness and if they had the competence for care-technical elements.</p> / Examensarbete

SAMMANFATTNING I Sverige räknas diabetes som en av de allra största folksjukdomarna och idag finns det 300 000 individer som drabbats av sjukdomen. Av de människor som drabbats av sjukdomen lider 90 % av diabetes typ 2. Sjukdomen beräknas öka kraftigt i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med diabetes typ 2 upplever sin vårdkvalitet. Att vårdkvaliteten håller hög nivå och att patienter med diabetes typ 2 får den vård de behöver är av största vikt för sjukvården. Det finns dock inte en samlad bild avseende vad som kan göras för att förbättra kvaliteten på vården för patienter som drabbas av sjukdomen. Genom denna litteraturstudie vill jag ge en i högre grad samlad bild på hur patientens perspektiv av vårdkvalitet ser ut. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med Evans (2002) analysförfarande. Analysen resulterade i ett tema och sex subteman. Vidare resulterade examensarbetet i bland annat att patienterna upplever att delgivning av information inte alltid görs på rätt sätt. Avslutningsvis framkom det även att patienterna upplevde att nivån på vårdkvaliteten till stor del beror på om vårdpersonalen har sjukdomskunskap och om de har kompetens avseende vårdtekniska moment. / ABSTRACT In Sweden diabetes is one of the largest illnesses and today there’s about 300 000 people who’s affected with the illness. Out of the people who’s affected by diabetes 90 % of them suffer from diabetes type 2. The illness is expected to increase greatly in the future. The aim of this literature review was to describe how patients with diabetes type 2 experienced their quality of care. It’s important that the quality of care for people who suffers from diabetes type 2 is at a high level and that they get the care they need. There’s not, however, a complete picture regarding what can be done to improve the quality of care for patients who’s affected by the illness. Through this review I hope to give an additional picture of how the patients perspective of quality of care is viewed. Ten published and reviewed papers were analyzed with Evans (2002) analysis. The analysis resulted in one theme and six sub themes. Among severel findings the results showed that patients felt that information isn’t always given in a correct way. Furthermore the patients experienced that the level of quality of care largely was decided if the care team possesses adequate knowledge about the illness and if they had the competence for care-technical elements. / Examensarbete

Syftet med denna litteraturstudie var att ur ett patientperspektiv, belysa upplevelser av möten mellan patient, sjuksköterskan och vården på akutmottagningen. Data till litteraturstudien insamlades via databaserna Cinahl och studiens resultat bygger på 11 artiklar från tre länder som publicerats år 2000-2010. Resultatet i litteraturstudien visade att sex faktorer återkom; Respekt, kommunikation, kunskap och kompetens, tillgänglighet, helhet, och kontinuitet. Resultatet visade att patienter upplever en bristande respekt från vårdpersonal. Kommunikationen uppgavs ofta bristfällig eller inriktad på, för patienten icke relevanta saker. Många patienter upplevde kommunikationen som en envägsdialog. Patienter uppgav att kunskap och kompetens samt bemötande med emotionell omsorg i gav en god relation till vårdpersonal. Brist på resurser ansåg många patienter ledde till en minskad tillgänglighet av vård- och omsorg samt att patienter inte får hjälp i den utsträckning de anser sig ha rätt till. Patienternas helhetsupplevelse av vården visade på en kombination mellan väntetid, information, kompetens samt förståelse där missnöje ledde till upplevelsen av sjuksköterskans kompetens och vården i helhet som mindre tillfredsställande. Kontinuitet för patienterna var viktig för att ge en trygghet och förtroende att kunna söka vård igen vid behov. Slutsatsen är att patienter vill bli sedda som individer, bli respekterade och få relevant information i mötet med akutsjukvården. / The purpose of this literary study was to illustrate experiences, from a patient perspective, during a visit to the Emergency Room. The data for this literary study was collected through the data base Cinahl. The study’s result is based on 11 different articles studied, from three different countries. The articles published between the years 2000-2010. The results of the study reveal six recurring aspects; respect, communication, knowledge and competence, availability, entirety and continuity. The result shows that patients experience a lack of respect from hospital staff. The communication was frequently depicted as insufficient or focused on, from the patient’s perspective, irrelevant aspects. Many patients perceived the communication as a “one-way-communication”. Patients stated that knowledge and competence combined with an approach with emotional care created a good relation with the hospital staff. Lack of resources stated many patients resulted in a reduced availability to treatment and care, when the patients do not receive the required level of help that they perceive themselves to be entitled to. The entirety experience of the visit at the Emergency Room by the patients was a combination of waiting time, information, competence and understanding where dissatisfaction often judge the nurse’s competence and the treatment and care in its entirety as less satisfying. Continuity for the patients was important in order to give security and confidence to seek treatment again when required. The conclusion is that patients wants to be seen as an individuals, be respected and receive relevant information in the meeting with emergency medical services.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett kvinnodominerat yrke. I Sverige är ca 90 % av sjuksköterskorna kvinnor. Att utföra intima omvårdnadsåtgärder är en viktig del av sjuksköterskans arbete. Intima omvårdnadshandlingar är situationer då patienten blir exponerad på ett, för denna, intimt sätt. Både manliga och kvinnliga sjuksköterskor framhåller att det är en stor utmaning för dem att utföra dessa omvårdnadshandlingar på ett, för patienten, korrekt sätt.   Syfte: Att beskriva patienters inställning till intima omvårdnadshandlingar utfört av sjuksköterskor av motsatt kön. Metod: Litteraturöversikt enligt Friberg (2012). Litteraturöversikten är baserad på 11 vetenskapliga artiklar varav 6 är har kvantitativ design, 4 kvalitativ och 1 mixad metod. Artiklarna är framtagna genom sökning i databaserna CINAHL Complete och Academic Search Complete. Resultat: Resultatet presenteras i tre teman. I Patienter föredrar kvinnliga sjuksköterskor vid intima omvårdnadshandlingar framgår att patienter av båda könen helst ser att en kvinnlig sjuksköterska utför de intima omvårdnadshandlingarna. I Patienters inställning till sjuksköterskor som förkläden visar resultatet att det råder delade meningar hur patienten vill använda sig av ett förkläde eller ej. I det sista temat, Patientens inställning till sjuksköterskan och vårdrelationen vid intima omvårdnadshandlingar framkommer patienternas åsikter kring vad som är en professionell sjuksköterska och hur denna kan agera för att stärka vårdrelationen. Diskussion: Diskussionen delas upp i två teman, varför föredrar patienter kvinnliga sjuksköterskor samt Hur kan sjuksköterskan använda vårdrelation för att underlätta mötet vid intima omvårdnadshandlingar.  Resultatet diskuteras utefter konsensusbegreppet vårdande samt begreppet vårdrelation. / Background: The nursing profession is a female dominated profession. About 90 % of the nurses, in Sweden, are female. To perform intimate care is a vital part of  nurses’ work. Intimate care situations where the patient gets exposed in an intimate way e.g through undressing. Both male and female nurses emphasize intimate care activities to be challenging to perform, in a correct way. Aim: To describe patient attitudes towards intimate care performed by female or male nurses. Method: Literature review according to Friberg (2012). This literature review is based on 11 scientific articles of which 6 were of a quantitative design, 4 are of qualitative design and 1 of a mixed method. The articles were found through a search in CINAHL Complete and Academic Search Complete databases. Results: The results are presented in three themes. In patients prefer female nurses to perform intimate care it becomes evident that patients of both sex prefer a female nurse to perform the intimate care. In patients attitudes towards nurses as chaperones the results show differences in attitudes amongst patients about the usage of chaperones or not. In the final theme, patients attitudes towards nurse and the care relationship in intimate care, shows patients attitudes about what constitute a professional nurse and how they can facilitate a strengthened care relationship. Discussion: The discussion is divided in two themes, why do patients prefer female nurses and how can nurses use the care relationship to ease the encounter with intimate care. The results are discussed in relation to the concepts caring and care relationship.

No description available.