• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 184
  • Tagged with
  • 184
  • 184
  • 184
  • 184
  • 125
  • 124
  • 114
  • 86
  • 80
  • 78
  • 58
  • 53
  • 44
  • 42
  • 36
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på vårdavdelningar - en litteraturstudie

Pettersson, Linnéa, Öberg, Amanda January 2012 (has links)
Introduktion: Vård i livets slutskede utgör den del av palliativ vård då döden förväntas inträda inom en snar framtid. Att vårda döende patienter kan sjuksköterskor komma att konfronteras med i sin yrkesroll oavsett vilken vårdavdelning de arbetar på. De specialistkunskaper som krävs för att ge god vård i livets slutskede är dock inte alltid självklara för sjuksköterskor på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på vårdavdelningar utanför palliativa enheter. Metod: Studien genomfördes i enlighet med Polit och Becks (2008) nio-stegsmodell som beskriver metoden vid en litteraturstudie. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar till resultatet, vilket slutligen resulterade i elva vetenskapliga artiklar som litteraturstudien grundas på. Resultat: Följande kategorier bildades: Känsla av otillräcklighet, En krävande roll, Drivkraft att vårda. Resultatet visade att sjuksköterskorna ofta kände sig otillräckliga då tid och resurser inte fanns att tillgå i tillräcklig omfattning. Att vårda i livets slutskede upplevdes krävande eftersom många sjuksköterskor upplevde emotionell påfrestning och ett betungande ansvar. Trots de negativa aspekterna upplevde sjuksköterskorna ändock att de drevs av en vilja att ge en god vård och arbetet upplevdes värdefullt när sjuksköterskorna ansåg att vården höll god kvalitet.
2

Faktorer som påverkar vårdrelationen i livets slutskede - ur ett sjuksköterskeperspektiv / Factors affecting the nurse-patient relationship in end-of-life care - from a nurse perspective

Frödén, Emelie, Klint, Klara January 2014 (has links)
Introduktion: Patienter i livets slutskede påträffas överallt i vården, det är sjuksköterskans uppgift att se till att patientens sista tid i livets blir så bra som möjligt. Vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient kan medföra att de känner en gemenskap och uppskattning för varandra. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient i livets slutskede ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Denna litteraturstudie har utgått från Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. En kvalitetsgranskning gjordes och detta resulterade i 11 vetenskapliga artiklar. Ur de 11 artiklarnas resultat framträdde fyra kategorier. Resultat: Resultatet mynnade ut i de fyra kategorierna: Att kunna förmedla trygghet, att kunna kommunicera, att engagera sig och vårdorganisation och kontinuitet. Dessa fyra kategorier grundar litteraturstudiens resultat. Resultatet påvisade att det finns en rad olika faktorer som påverkar vårdrelationen. Sjuksköterskan måste kunna förmedla trygghet till patienten likaväl som sjuksköterskan måste ha förmågan att kommunicera med patienten för att kunna utveckla en vårdrelation. Ett engagemang av sjuksköterskan krävs i vårdrelationen men även en ömsesidighet mellan båda parter krävs för att vårdrelationen ska kunna utvecklas. Tidsbrist och stressig vårdmiljö, tillsammans med arbetsbörda resulterade i brist på kontinuitet i sjuksköterskans arbete med patienten. Även närståendes frustration visade sig ha en påverkan på kontinuitet och skapandet av vårdrelationen.
3

Vid sidan av patienter med cancer : Sjuksköterskans erfarenheter och uppfattningar av att vårda patienter med cancer i livets slutskede - en litteraturstudie

Kvarmans, Sofia, Kylli, Sara January 2015 (has links)
Bakgrund: Cancersjukdomar är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. För att på bästa sätt kunna vårda döende patienter bör sjuksköterskan bearbetat sina egna känslor så att sjuksköterskan vågar prata om döden. Vård i livets slutskede innebär att döden är oundviklig inom en snar framtid. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och uppfattningar av att vårda patienter med cancer i livets slutskede, samt beskriva urvalsmetoden i litteraturstudiens ingående artiklar. Metod: Den föreliggande litteraturstudien har en deskriptiv design. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och är baserade på elva vetenskapliga artiklar som publicerades mellan 2005-2015. Huvudresultat: Resultatet i föreliggande litteraturstudie visade att sjuksköterskan kan uppfatta vården i livets slutskede till patienter med cancer varierande. Maktlöshet, obehag och känslor av otillräcklighet var centrala känslor som framkom. Vård i livets slutskede uppfattades även som ett privilegium med unika erfarenheter. Yrkeserfarna sjuksköterskor visades generellt inneha en mer positiv attityd gentemot vård i livets slutskede. En professionell relation till patienten visade sig vara viktigt. Det framkom även att vård i livets slutskede inkluderade familjen.Slutsats: I föreliggande litteraturstudie framkom att vård i livets slutskede kan innefatta både att möta sina egna, patienters och familjens känslor och tankar.  Med vetskapen om sjuksköterskans uppfattningar och erfarenheter gällande vård i livets slutskede till patienter med cancer, får sjuksköterskan en insikt och kunskap för att kunna tillämpa en god vård i livets slutskede.
4

Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet : En litteraturöversikt

Piippo, Erika, Widfeldt, Erica January 2016 (has links)
Hemsjukvården blir allt mer avancerad och ställer större krav på sjuksköterskan. Detta i samband med att fler människor väljer att vårdas i hemmet, speciellt vid vård i livets slutskede. För sjuksköterskan innebär detta ett ökat ansvar där den egna kompetensen sätts på prov, både när det gäller praktiska kunskaper men även när det gäller att finnas till för patient och närstående.  Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede i hemmet. Metoden som användes är en litteraturöversikt där totalt tio kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Detta resulterade i fyra kategorier och tio subkategorier.   Resultatet visar att sjuksköterskan upplever att vikten av en god vårdrelation till patient och närstående bör baseras på öppenhet och lyhördhet. Det upplevs som en utmaning för sjuksköterskan att balansera sin professionella och personliga roll vid vård i livets slutskede i hemmet. Vidare visar resultatet att arbetet vid vård i livets slutskede i hemmet upplevs påverka sjuksköterskan både positivt och negativt. Det upplevs vara tillfredställande att kunna ge god vård. Dock kan en känsla av otillfredsställelse uppstå när sjuksköterskan känner sig otillräcklig i emotionellt svåra situationer där existentiella frågor uppstår. Bristen på tid samt oklara ansvarsområden upplever sjuksköterskan påverka vården till patient och närstående negativt. I diskussionen berörs områden som vikten av en god vårdrelation mellan sjuksköterskan och patienten och närstående, sjuksköterskans upplevelser av bemötande av existentiella frågor, sjuksköterskans upplevelser av tidsbristen i arbetet och vikten av ett gott samarbete med kollegor.
5

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede och deras föräldrar

Berglund, Johan, Åkerman Sturup, Erik January 2010 (has links)
Bakgrund : Vård av barn i livets slutskede och deras föräldrar innefattar att försöka se både barnet och föräldrarnas behov och som sjuksköterska bemöta dessa. Syfte: Syftet är att utifrån aktuell forskning beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge vård till barn i livets slutskede och till deras föräldrar. Metod: Studien utgör en systematisk litteraturöversiktav kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. Sex artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplever att det är emotionellt påfrestande men också givande och bekräftande att ge vård till barn i livets slutskede. Sjuksköterskornas erfarenhet är att barnens existentiella frågor är svåra att bemöta. Samtidigt anser de att organisatoriska faktorer försvårar och upptar tid och resurser från patientarbetet. Copinstrategier var något sjuksköterskorna använde sig av eller som saknades för att klara av arbetet. Slutsats: Sjuksköterskor erfar svårighet att svara på barns frågor om döden och inte engagera sig för mycket emotionellt. Det professionella förhållningssättet var något som var problematiskt att upprätthålla vid vård av barn i livets slutskede. Brist på resurser och tid genererade att de kände en oförmåga att lindra barnens psykiska och fysiska lidande och föräldrarnas sorg. Sjuksköterska har behov informella och formella strategier för att klara av att vårda barn i livets slutskede och deras föräldrar
6

Cancerpatienters upplevelse av att hantera smärta vid vård i livets slutskede : En litteraturstudie

Berntsson, Hannah, Ouattara, Kadiatou January 2017 (has links)
Cancer är en sjukdom som orsakar mycket lidande och smärta. Med orsak till en åldrande befolkning beräknas antalet cancerfall att öka de kommande åren. De symtom som patienter inom vård i livets slutskede erfar mest är just smärta. Smärta är ett begrepp som innefattar flera dimensioner. Genom att undersöka den smärta som patienten erfar och hur smärtan på bästa sätt lindras, kan kunskapen och förståelsen för fenomenet sedan öka och bidra till en god palliativ vårdsituation. Syftet med den här studien är att beskriva cancerpatienters upplevelse av att hantera smärta vid vård i livets slutskede. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons modell för en litteraturstudie. Resultatet presenteras i två olika huvudteman: Relationen mellan vårdgivare och patient samt Rädsla över förluster och smärta. Det förekommer att patienter med cancer i livets slutskede förnekar smärta för att slippa se familjen i sorg. Dessutom är själva rädslan för smärtupplevelsen många gånger större än rädslan inför döden. Patienter upplever rädsla för läkemedel och dess biverkningar. För att ge patienter med cancer bäst smärtlindring behövs en ömsesidig kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Dessutom krävs en integrerad relation mellan patient och sjuksköterska.
7

När en närstående är döende : En litteraturstudie om närståendes erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede på sjukhus / When a loved one is dying : A literature review of relatives' experiences of end-of-life care in the hospital

Gidlund, Johanna, Sporrong, Maja January 2017 (has links)
Titel: När en närstående är döende. En litteraturstudie om närståendes erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede på sjukhus. Bakgrund: Många får vård i livets slutskede på sjukhus trots att studier har visat att sjukhuset kan ha en olämplig miljö. Närstående har en nära relation till den sjuke och kan känna ett stort ansvar att ta hand om denne. Därför kan närstående ha en betydande roll i vårdförloppet. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet presenterades i fyra huvudkategorier och tolv underkategorier. Huvudkategorierna var: Att sätta den sjuke först, Eftersträva samarbete med personal, Sjukhusmiljöns betydelse och Dödsögonblicket och därefter. Konklusion: Det är viktigt för närstående att hållas informerade och delaktiga i vården av den sjuke. Närståendes upplevelser av vård i livets slutskede kan påverka livet efter dödsfallet. Nyckelord: Palliativ vård i livets slutskede, Närstående, Sjukhus, Erfarenheter
8

När vården ändrar riktning - Sjuksköterskors upplevelser av att ge vård till patienter i livets slutskede

Johansson, Jeanette, Andersson, Elin January 2019 (has links)
Bakgrund: Varje år avlider omkring 90 000 – 100 000 människor i Sverige, där majoriteten är i behov av palliativ vård. Livets slutskede kan för patienten innebära starka känslor som ilska, sorg och smärta. Döden är ett ämne som väcker starka känslor hos människor. I livets slutskede är det viktigt att sjuksköterskan ger stöd till patienten och de närstående, så att den sista tiden i livet blir så bra som möjligt. Men även ger stöd till närstående efter patientens bortgång, då närstående bär med sig minnen från vården hela livet. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge vård till patienter i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie med elva kvalitativa artiklar genomfördes. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades därefter i en kvalitativ innehållsanalys enligt Friberg (2012). Resultat: Två teman identifierades, vilket var mötet med patienten och närstående, och sjuksköterskans professionella hållning. Temana skapades utifrån fem subteman. Livets slutskede påverkar sjuksköterskan på ett professionellt och personligt plan. Slutsats: Att ge vård i livets slutskede är ett stort åtagande. De resurser sjuksköterskan har är otillfredsställande. Sjuksköterskor är i stort behov av mer stöd och utbildning för att kunna vårda patienter och närstående vid vård i livets slutskede.
9

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede och deras föräldrar

berglund, Johan, Åkerman Sturup, Erik January 2010 (has links)
<p><strong><p>Bakgrund</p></strong>: Vård av barn i livets slutskede och deras föräldrar innefattar att försöka se både barnet och föräldrarnas behov och som sjuksköterska bemöta dessa. <strong>Syfte: </strong>Syftet är att utifrån aktuell forskning beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge vård till barn i livets slutskede och till deras föräldrar. <strong>Metod</strong>: Studien utgör en systematisk litteraturöversiktav kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. Sex artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Sjuksköterskorna upplever att det är emotionellt påfrestande men också givande och bekräftande att ge vård till barn i livets slutskede. Sjuksköterskornas erfarenhet är att barnens existentiella frågor är svåra att bemöta. Samtidigt anser de att organisatoriska faktorer försvårar och upptar tid och resurser från patientarbetet. Copinstrategier var något sjuksköterskorna använde sig av eller som saknades för att klara av arbetet. <strong>Slutsats</strong>: Sjuksköterskor erfar svårighet att svara på barns frågor om döden och inte engagera sig för mycket emotionellt. Det professionella förhållningssättet var något som var problematiskt att upprätthålla vid vård av barn i livets slutskede. Brist på resurser och tid genererade att de kände en oförmåga att lindra barnens psykiska och fysiska lidande och föräldrarnas sorg. Sjuksköterska har behov informella och formella strategier för att klara av att vårda barn i livets slutskede och deras föräldrar</p>
10

Det är försent – Sjuksköterskors erfarenheter av behov och tillgång till palliativ vård för personer med hjärtsvikt

Rygert, Helene, Fornazar Söderlund, Teresa January 2013 (has links)
Att leva med svår kronisk hjärtsvikt har beskrivits som att vara i dödens väntrum och tidigare forskning har visat att personer med hjärtsvikt inte får tillgång till palliativ vård. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av behov och tillgång till palliativ vård för personer med hjärtsvikt. Metoden som användes var en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Utifrån resultatet framkom tre kategorier och 11 underkategorier. Den första kategorin var; ”Att få vara hemma i trygghet” med underkategorierna; att vara hemma, att få kontinuitet, palliativt specialistteam, att få medicinsk symtomlindring, att ha kunskap och att få tillgänglighet. Nästa var ”Att förhindra en ond cirkel” med underkategorier; att ha en god planering och att ha flexibilitet. Den sista var ”Bristande tillgänglighet till palliativ vård” med underkategorier hjärtsvikt inte en palliativ diagnos, ingen palliativ specialistvård samt att ha brist på resurser. Utifrån kategorierna förtydligades att attityden till hjärtsvikt gjorde att behovet av palliativ vård inte uppmärksammades vilket ledde till att personerna med hjärtsvikt inte försågs med de resurser som behövdes för att skapa trygghet i hemmet. Det blev därmed en ond cirkel med behov av täta akutbesök på sjukhuset. Förhoppningsvis kan studien bidra till att förändra attityden till hjärtsvikt så att det faktiskt ses som en palliativ diagnos.

Page generated in 0.0673 seconds