Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.

<p>Demenssjukdom hör till de vanligaste folksjukdomarna. ...</p>

Demenssjukdom hör till de vanligaste folksjukdomarna. ...

No description available.

Bakgrund: Stroke är en vanlig sjukdom i Sverige och varje år drabbas ca 30 000 personer. En stroke kan medföra både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar hos den som drabbats. När livskamraten drabbas av stroke kan det för den närstående komma som en chock och en ny livssituation kan uppstå. Närstående får ta på sig ett stort ansvar när livskamraten kommer hem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med sin livskamrat som drabbats av stroke. Metod: Arbetet utfördes som en litteraturstudie som baserades på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom en övergripande kategori; En förändrad livssituation med tre huvudkategorier; En förändrad vardag, En förändrad relation och Fysisk och emotionell påfrestning. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om och skapar sig en djupare förståelse för den närståendes situation för att kunna möta den närstående på ett bra sätt. Det ligger i sjuksköterskans ansvar att se till att den närstående inte blir åsidosatt utan blir sedd som en del i systemet. Rätt information och stöd innan hemgång, kan detta göra att den närstående känner sig tryggare i den nya situationen i hemmet med livskamraten.

Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio. Data analyserades med kvalitativ innebördsanalys. Resultat: Under analysens gång uppkommer fem stycken teman; Att skapa en trygg relation till eleven, Att vara tillgänglig för eleven, Att känna en egen rädsla för ämnet våld i hemmet, Att känna sig ensam på sin arbetsplats samt Att använda hälsosamtalet och FN:s barnkonvention som verktyg. Konklusion: Denna studie visar att skolsköterskor upplever det svårt att prata med eleven om våld i hemmet. Hälsosamtalen skapar relation men öppnar inte upp till samtal om våld i stunden. Tillgängligheten med en öppen mottagning till skolsköterskan är oerhört viktig. Resultatet bör kunna användas till att utveckla hälsosamtalen och frågeformulären så att elevens egna ord används. / Background: Through regular health consultations and health appointments the school nurse has a unique opportunity to meet all the students and then be able to ask whether they have been victims of domestic violence. To ask about domestic violence is a difficult question. The school nurse is a person who can make a big difference in student's life. Purpose: The purpose of this study was to illustrate the experiences of school nurses asking students about domestic violence. Method: Five interviews were conducted with school nurses practitioners in schools from pre-school to grade nine. Data was analysed using qualitative meaning analysis. Results: During the course of the assay five themes occur; To create a secure relationship, To be available for the student, A feeling of fear for the subject domestic violence, A feeling of loneliness at work, and To use the health consultations and The UNICEF CRC (Convention of the Rights of the Child) as tools. Conclusion: This study shows that school nurses find it difficult to talk to students about domestic violence. A health consultation creates relationships but does not create windows to talk about domestic violence. The availability of a drop-in school nurse's clinic is important. This result should be able to be used to develop health consultations and questionnaires so that the very own words of the students are used.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demenssjukdom och kännetecknas av minnessvårigheter, förvirring och en försämring av den kognitiva förmågan. Alzheimers sjukdom beskrivs som en anhörigsjukdom och den mest förekommande anhörigvårdaren är maken/makan eller partnern. Syftet med litteraturstudien var att belysa partnerns upplevelse att leva i en relation med en person med Alzheimer sjukdom i det gemensamma hemmet. Metoden som användes var en litteraturstudie vilken genomfördes utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen utfördes i databaserna CINAHL samt PubMed. Artiklarna valdes ut utifrån studiens syfte och granskades kritiskt utifrån Polit och Becks mallar gällande vetenskaplig kvalitet vilket resulterade i 13 artiklar. Resultatet genererade sju huvudkategorier; Rollförändringar och anpassning till ny livssituation, Sorg och förlust av livspartner, Minskad personlig frihet, Samhörighet och mening, Depression och börda, Förändringar av känslomässig tillfredställelse och sexuell intimitet, samt Försämrad sömn. Slutsatsen visar att partners till personer med Alzheimers sjukdom befinner sig i en process av oönskade förändringar som innebär påfrestningar och prövningar i det dagliga livet. Såväl den fysiska som den psykiska hälsan kan komma att skadas hos partnern. Sjuksköterskan bär ett stort ansvar att i tid uppmärksamma och bemöta partnerns till personer med Alzheimers sjukdoms behov för att undvika att de skall drabbas av ohälsa.

Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, 2010. / På omslag: No 35.

Sammanfattning   Bakgrund: Den palliativa vården består av de fyra hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och anhörigstöd. Kommunikationerna är en viktig del i sjuksköterskans yrke. Utifrån kommunikation kan patientens behov identifieras och därmed kan patientens omvårdnadsbehov utformas. För att en god palliativ vård i hemmet ska kunna uppnås krävs en fungerande kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av kommunikationen med patienter inom den palliativa vården i hemmet. Metod: En litteraturstudie utifrån en kvalitativ ansats. Studien innefattar åtta artiklar som analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom, Betydelsen av en god relation, Påverkan av patientens känslor, Samtalets betydelse och Att vara närvarande. En del sjuksköterskor påpekade att en fullutvecklad kommunikation kan uppnås om den goda relationen finns mellan sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterskorna ansåg att samtal med patienter i den palliativa vården i hemmet är viktigt då de upplevde att kommunikationen påverkades av att patientens känslor. I resultatet framkom det även att sjuksköterskorna upplevde att de kunde vara närvarande för patienterna genom telefon om besöket inte skulle bli av. Slutsats: Det är många moment som ska uppfyllas inom den palliativa vården i hemmet. Ett utav dessa är kommunikation. Sjuksköterskor upplevde svårigheter i kommunikationen med patienter som vårdas palliativt i hemmet. Vidare forskning kring kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienter som vårdas palliativ i hemmet, kan därför anses vara av intresse.     Nyckelord:Kommunikation, palliativ vård i hemmet, sjuksköterska,

Det finns inom forskningen en traditionell uppfattning om hemmet som en plats för vila, fritid och reproduktion, avskild från ekonomisk aktivitet. Denna uppsats ifrågasätter den traditionella distinktionen, med hänsyn till delningsekonomin och det växande fenomenet av övernattningstjänster riktade mot bostäder, i detta fall representerat av Airbnb. Studien undersöker förutsättningar och drivkrafter till att hyra ut det som tidigare setts som kärnan i den privata sfären; hemmet. Detta genom att undersöka Airbnb-värdars förhållande till hemmet och det privata. Resultatet visar att hemmet har fått ytterligare en funktion och att gränsen mellan det offentliga och det privata är under omvärdering.