Titel: När en närstående är döende. En litteraturstudie om närståendes erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede på sjukhus. Bakgrund: Många får vård i livets slutskede på sjukhus trots att studier har visat att sjukhuset kan ha en olämplig miljö. Närstående har en nära relation till den sjuke och kan känna ett stort ansvar att ta hand om denne. Därför kan närstående ha en betydande roll i vårdförloppet. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede på sjukhus. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet presenterades i fyra huvudkategorier och tolv underkategorier. Huvudkategorierna var: Att sätta den sjuke först, Eftersträva samarbete med personal, Sjukhusmiljöns betydelse och Dödsögonblicket och därefter. Konklusion: Det är viktigt för närstående att hållas informerade och delaktiga i vården av den sjuke. Närståendes upplevelser av vård i livets slutskede kan påverka livet efter dödsfallet. Nyckelord: Palliativ vård i livets slutskede, Närstående, Sjukhus, Erfarenheter

Bakgrund: Globalt sett lever ungefär 55 miljoner individer med någon form av demens, som är en obotlig sjukdom. Forskning har konstaterat att det är utmanande att tillhandahålla god demensvård i den palliativa vården i livets slutskede. Anhöriga till individer drabbade av demens övertar nya roller, vilket ger upphov till känslor i form av tvång, irritation och begränsning. Sjuksköterskor implementerar palliativ vård utifrån ett holistiskt synsätt på basen av vetenskaplig kompetens.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vård i livets slutskede för personer med demens.  Metod: Litteraturstudien har utformats enligt Roséns (2023) granskningsprocess. Litteratursökningen genomfördes i Cinahl och Psycinfo och gav totalt sju kvalitativa artiklar som utgör studiens resultat. Databearbetningen utgick från ett induktivt förhållningssätt och utfördes enligt Forsberg och Wengströms (2016) analysmetod.   Resultat: Resultatet är utformat av sju kvalitativa vetenskapliga artiklar, som konstruerade fyra huvudteman, vilka är ansvar, skuld och sorg, anhörigas behov blev inte tillgodosedda, anhörigas upplevelser av beslutsfattande och stöd samt förnekelse.  Slutsats: Litteraturstudiens resultat påvisar anhörigas upplevelser avseende den palliativa vården för sin närstående med demens. Upplevelserna grundar sig i flera faktorer, vilka är känslor präglade av ansvar, skuld och sorg, bristfällig informationsöverföring och kommunikation samt en smärtsam sorgeprocess.

Background: Palliative care at the end of life affects both the patient and relatives. Relatives experience that palliative care differs between different care contexts in relation to nurses' interaction and characteristics. Good communication with nurses is crucial for relatives' experience of well-being and a good meeting in palliative care at the end of life.  Aim: To create an overview of nurses’ experiences meeting relatives in palliative care at the end of life.   Method: A general literature review was used to analyze eight qualitative and three quantitative articles that were used.   Result: The theme The importance of competence in the meeting with relatives showed that nurses' lack of competence affected the meeting with relatives. The theme Support for relatives showed that nurses' ability to provide emotional, practical and individual support was crucial for a good meeting. The theme Relation to relatives showed that nurses' ability to communicate and to create a relationship was crucial for the experience of a good meeting.   Conclusion: Nurses need more competence and experience in communication and the dying process to enable a good meeting with relatives in palliative care at the end of life. Furthermore, nurses' qualities are crucial for relatives' experience of a good meeting.   Keywords: General literature review, meet, nurses, palliative care at the end of life.

Bakgrund:Allt fler äldre människor i Sverige och Norge avlider idag på särskilda boenden, i stället för på sjukhus. Trots detta har den palliativa vården ingen etablerad grund inom denna vårdform. Målet med palliativ vård är att ge patienten ökad livskvalitet och minskat lidande, liksom att erbjuda de anhöriga stöd i processen. Detta kräver strukturerad vårdplanering och lämplig kompetens hos samtliga berörda yrkesgrupper som vårdar den boende. Syfte:Att undersöka sjuksköterskor och omvårdnadspersonals upplevelser av palliativ vård i livets slutskede inom särskilda boenden i Sverige och Norge.  Metod:Denna kvalitativa litteraturöversikt baseras på 11 kvalitativa originalartiklar av svenskt och norskt ursprung. Data från dessa artiklar har analyserats med tematisk innehållsanalys.  Resultat:Översikten visar på flera faktorer som ligger till hinder för att sjuksköterskor och omvårdnadspersonal ska kunna ge god palliativ vård till äldre på särskilda boenden. Den palliativa vården initieras för sent, ansvarsfördelningen är oklar och det saknas tydliga rutiner för hur vården ska utföras. Tre huvudteman återfinns i resultatet; organisation, relationer och döden. Slutsats:Så väl sjuksköterskor som omvårdnadspersonal beskriver flera kritiska brister inom äldreomsorgen och den palliativa vården för de äldre med komplex multisjuklighet. / Background:It is getting more common for elderlies in Sweden and Norway do die in nursing homes, rather than in the hospital. Despite this fact, the palliative care has no established basis in this line of care.  The main goal in palliative care is to help the patient to retain quality of life and to reduce suffering, as well as offering the relatives support in the process. That requires structured care planning and adequate competence in all professions involved in the patients care. Aim:To investigate registered nurses ´and nursing staff`s experiences of end-of life care in nursing homes in Sweden and Norway. Method:This literature review is based on 11 qualitative original articles of Swedish and Norwegian origin. The data from these articles were analysed with thematic content analysis. Results:The result shows several factors that prevent registered nurses and nursing staff to from providing good palliative care to the elderly in nursing homes. The palliative care is initiated too late, the division of responsibilities is ambiguous and the routines for palliative care are deficient. The result contains three main themes: organization, relations and death. Conclusion:Registered nurses as well as the nursing staff describe several critical deficiencies in the elderly care, and the palliative care for older patients with multimorbidity.

Background: Palliative end-of-life care is initiated when patients suffer from incurable diseases that capsizes patients’ existence. Palliative end-of-life care focuses on symptom relief and alleviating patients’ suffering because of death being inevitable at this stage. It is crucial to view every patient as its own unique individual, regardless patients who receive end of life care have the tendency to experience the loss of autonomy and perceive that they are being treated differently. Relatives’ participation is crucial and of great importance for patients receiving end-of-life care. Nevertheless, relatives feel that nurses deprioritize them. Aim: To describe nurses’ experiences of palliative end-of-life care. Method: A general literature review. Eight qualitative articles and four quantitative articles were analyzed. Results: Four themes were identified from the analyzed articles concerning nurses’ experiences; inadequate knowledge, inadequate communication, the significance cooperation, and emotional impact. Conclusion: There is an increased need for education of palliative end-of-life care in nursing school. This in order to enable nurses to provide an adequate and person-centered care to patients in end-of-life care, while considering patients’ integrity and safety. The significance of cooperation acknowledges that distinct cooperation among the workgroup can increase the quality of care concurrent to supporting with nurses’ emotional impacts. / Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede inleds när patienter drabbas av obotliga sjukdomar som omkullkastar patienters tillvaro. Palliativ vård i livets slutskede fokuserar på symtomlindring och att lindra patienters lidande eftersom döden är oundviklig i detta skede. Det är viktigt att se varje patient som en egen unik individ, däremot erfar patienter som får vård i livets slutskede ofta en förlorad autonomi och känner att de blir annorlunda behandlade. Anhörigas medverkan har stort inflytande och betydelse för patienter i livets slutskede. Trots detta känner sig anhöriga flera gånger bortprioriterade av sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt. Åtta kvalitativa artiklar och fyra kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Fyra teman om sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede identifierades; bristfällig kunskap, bristfällig kommunikation, betydelsen av samarbete och  emotionell påverkan. Slutsats: Det finns ett ökat behov av utbildning inom palliativ vård i livets slutskede i sjuksköterskeutbildningen. Detta för att sjuksköterskor ska kunna ge patienter i livets slutskede en mer adekvat och personcentrerad vård där patienters integritet och säkerhet beaktas. Ett tydligt samarbete i arbetsgruppen kan ge stöd vid sjuksköterskors emotionella påverkan samtidigt som kvaliteten av vården kan ökas.

Abstrakt   Bakgrund: Den palliativa vården inkluderar en stor patientgrupp. Palliativ vård ges både på institutioner och i allt större utsträckning i patientens hem. Det är viktigt att bemöta patienten och anhöriga i sin helhet och erbjuda dem båda en värdig och kvalitativ tid i livets slutskede. Detta innebär en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonalen som måste uppmärksamma när vården ändrar riktning mot vård i livets slutskede. Trots att sjuksköterskan inte har huvudansvaret i den palliativa omvårdnaden har hen en betydelsefull roll i den palliativa vården. Syftet:  Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person som vårdas i en sen palliativ fas inom slutenvård och hemsjukvård. Metod: Det metodologiska tillvägagångssättet som användes var en kvalitativ studie, som består av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar utifrån anhörigas perspektiv. Resultat: Utifrån analysen framkom det två huvudkategorier: Brist på stöd och Värdig död samt fem underkategorier. Resultatet visar hur viktig det är med kommunikation och informationsutbyte, även relationen och tillgänglighet mellan vårdpersonalen och de anhöriga i denna svåra fas. Samt vikten av personcentrerad vård och konflikter som uppstått i livets slutskede utifrån anhörigas perspektiv. Slutsats: Resultaten indikerar på att sjukvården borde se över sina riktlinjer för att kunna tillgodose anhörigas behov av stöd. Sammanfattningsvis har anhöriga behov av gott bemötande samt behov av stöd i olika sammanhang. Anhörigas upplevelse av palliativ vård i livets slutskede påverkar deras syn på palliativ vård i helhet. Det hjälper patientens anhöriga att även att bearbeta svår sorg på ett mer fridfullt sätt. / Background: Palliative care includes a large group of patients and is provided both in institutions and to an increasing extent in the patient's home. It is important to provide holistic care for patients and relatives and offer them a dignified and high-quality experience in the final stages of life. However, it can be challenging for healthcare staff to recognize when a patient's care should shift toward palliative measures. Purpose: The purpose was to describe the experience of being a relative of a person who is cared for in a late palliative phase in inpatient and home care. Method: A qualitative literature study. The study makes use of ten qualitative articles that describe relative`s perspectives. Result: Based on the analysis, two main categories emerged: Lack of support and Dignified death and five subcategories that show how important it is with communication and information exchange, also the relationship and availability between the care staff and the relatives. As well as the importance of person-centered care and conflicts that have arisen in the final stages of life. Conclusion: The results indicate that the health service should review its guidelines to be able to meet relatives' needs for support. Relatives have a need for good treatment and a need for support in various contexts. Relatives' experience of palliative care at the end of life affects their view of palliative care and affects them personally. It also helps them to process the grief process in a more peaceful way.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede är vården som ges under patienters sista tid i livet och syftar till att lindra lidande och främja livskvalité. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever tidsbrist och otillräcklig kunskap för att möta patienter och anhöriga i vården i livets slutskede. Sjuksköterskor beskriver att tidsbrist och kunskapsbrist påverkar omvårdnaden i livets slutskede. Sjuksköterskor anser att anhöriga är en viktig del för högkvalitativ vård men upplever att omständigheter påverkar omvårdnaden av palliativ vård i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas erfarenheter av palliativ vård i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg. Åtta kvalitativa artiklar, två kvantitativa artiklar en artikel med mixad metod har analyserats. Resultat: Anhöriga upplevde att kommunikation och stöd bidrog till att vårdrelationer skapades med vårdpersonal. Anhöriga beskrev att delaktighet var betydelsefullt för att tillgodose närståendes behov. Smärtlindring för närstående var ett grundläggande behov enligt anhöriga. Slutsats: Det kan finnas en kunskapslucka hos sjuksköterskor och den grundläggande utbildningen bör innehåll mer kunskap om kommunikation, stöd, delaktighet och smärtlindring. Detta för att tillgodose anhörigas och närståendes behov i palliativ vård i livets slutskede