<p><strong>Bakgrund:</strong> Det har blivit alltmer vanligt att cancersjuka patienter i livets slutskede vårdas palliativt i hemmet. Huvudansvaret för omvårdnaden i hemmet hamnar på de anhöriga eftersom de befinner sig närmast den sjuke patienten. För att sjukvården ska kunna stötta de anhöriga på bästa sätt är det viktigt att få kunskap om hur de anhöriga upplever sin livssituation. <strong>Syftet</strong> med studien var att beskriva hur anhöriga upplever hemsituationen då en cancersjuk anhörig vårdas palliativt i hemmet. <strong>Metod: </strong>Beskrivande litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som söktes i Medline och Cinahl. De sökord som användes var palliative care, relatives' experience och cancer. <strong>Resultat: </strong>Majoriteten av de anhöriga tyckte att det var positivt att patienten fick vårdas i hemmet och de uppskattade möjligheten att få umgås med patienten i hemmet istället för på sjukhus. De flesta anhöriga hade en positiv upplevelse av stödet från det palliativa sjukvårdsteamet och de kände ökad trygghet. Andra anhöriga upplevde att personalen saknade kompetens och var dålig på att kommunicera. Vissa anhöriga till cancersjuka patienter upplevde en nedsatt sinnesstämning och kände oro inför framtiden. <strong>Slutsats:</strong> Att vårda en anhörig i hemmet kan leda till fysiska, psykiska och sociala problem och därför är stöd och information av stor betydelse.</p>

Bakgrund: Det har blivit alltmer vanligt att cancersjuka patienter i livets slutskede vårdas palliativt i hemmet. Huvudansvaret för omvårdnaden i hemmet hamnar på de anhöriga eftersom de befinner sig närmast den sjuke patienten. För att sjukvården ska kunna stötta de anhöriga på bästa sätt är det viktigt att få kunskap om hur de anhöriga upplever sin livssituation. Syftet med studien var att beskriva hur anhöriga upplever hemsituationen då en cancersjuk anhörig vårdas palliativt i hemmet. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar som söktes i Medline och Cinahl. De sökord som användes var palliative care, relatives' experience och cancer. Resultat: Majoriteten av de anhöriga tyckte att det var positivt att patienten fick vårdas i hemmet och de uppskattade möjligheten att få umgås med patienten i hemmet istället för på sjukhus. De flesta anhöriga hade en positiv upplevelse av stödet från det palliativa sjukvårdsteamet och de kände ökad trygghet. Andra anhöriga upplevde att personalen saknade kompetens och var dålig på att kommunicera. Vissa anhöriga till cancersjuka patienter upplevde en nedsatt sinnesstämning och kände oro inför framtiden. Slutsats: Att vårda en anhörig i hemmet kan leda till fysiska, psykiska och sociala problem och därför är stöd och information av stor betydelse.

Bakgrund: Globalt sett lever ungefär 55 miljoner individer med någon form av demens, som är en obotlig sjukdom. Forskning har konstaterat att det är utmanande att tillhandahålla god demensvård i den palliativa vården i livets slutskede. Anhöriga till individer drabbade av demens övertar nya roller, vilket ger upphov till känslor i form av tvång, irritation och begränsning. Sjuksköterskor implementerar palliativ vård utifrån ett holistiskt synsätt på basen av vetenskaplig kompetens.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vård i livets slutskede för personer med demens.  Metod: Litteraturstudien har utformats enligt Roséns (2023) granskningsprocess. Litteratursökningen genomfördes i Cinahl och Psycinfo och gav totalt sju kvalitativa artiklar som utgör studiens resultat. Databearbetningen utgick från ett induktivt förhållningssätt och utfördes enligt Forsberg och Wengströms (2016) analysmetod.   Resultat: Resultatet är utformat av sju kvalitativa vetenskapliga artiklar, som konstruerade fyra huvudteman, vilka är ansvar, skuld och sorg, anhörigas behov blev inte tillgodosedda, anhörigas upplevelser av beslutsfattande och stöd samt förnekelse.  Slutsats: Litteraturstudiens resultat påvisar anhörigas upplevelser avseende den palliativa vården för sin närstående med demens. Upplevelserna grundar sig i flera faktorer, vilka är känslor präglade av ansvar, skuld och sorg, bristfällig informationsöverföring och kommunikation samt en smärtsam sorgeprocess.

No description available.

No description available.

Dialys är en behandling som ersätter njurfunktionen hos patienter som är njursjuka. Bra behandlingsresultat och stigande åldrar gör att antalet patienter som behandlas med dialys ökar. Upplever patienten att livet med dialys inte är värdigt kan beslut om att avsluta behandlingen tas. Syftet med studien var att belysa njursjuka patienter och deras anhörigas upplevelser kring beslutet att avsluta dialysbehandling. För att få fram patienternas och anhörigas upplevelser användes en kvalitativ ansats och en litteraturstudie gjordes. Det framkom i resultatet att patienterna led av sin dialys och behandlingen begränsade vardagen. Trots detta var beslutet att avsluta dialysbehandling svårt att ta för patienterna och anhöriga. Beslutet togs efter lång betänketid av patienterna. Dialysbehandling avslutades när patienterna blev försämrade eller akut sjuka. Patienternas upplevelse av att vara en börda för anhöriga var också en orsak till att överväga att avsluta behandling. När beslutet att avsluta dialysbehandling tagits kände en del patienter att de blev övergivna av vården. Studien kan komma till nytta för sjuksköterskestudenter och yrkesverksamma sjuksköterskor eftersom den ger en ökad förståelse för val i livets slutskede.

<p>Dialys är en behandling som ersätter njurfunktionen hos patienter som är njursjuka. Bra behandlingsresultat och stigande åldrar gör att antalet patienter som behandlas med dialys ökar. Upplever patienten att livet med dialys inte är värdigt kan beslut om att avsluta behandlingen tas. Syftet med studien var att belysa njursjuka patienter och deras anhörigas upplevelser kring beslutet att avsluta dialysbehandling. För att få fram patienternas och anhörigas upplevelser användes en kvalitativ ansats och en litteraturstudie gjordes. Det framkom i resultatet att patienterna led av sin dialys och behandlingen begränsade vardagen. Trots detta var beslutet att avsluta dialysbehandling svårt att ta för patienterna och anhöriga. Beslutet togs efter lång betänketid av patienterna. Dialysbehandling avslutades när patienterna blev försämrade eller akut sjuka. Patienternas upplevelse av att vara en börda för anhöriga var också en orsak till att överväga att avsluta behandling. När beslutet att avsluta dialysbehandling tagits kände en del patienter att de blev övergivna av vården. Studien kan komma till nytta för sjuksköterskestudenter och yrkesverksamma sjuksköterskor eftersom den ger en ökad förståelse för val i livets slutskede.</p>

Bakgrund: En av tre personer insjuknar i cancer i Sverige. Människor som drabbas av sjukdomen är desto fler eftersom även personer i den sjukes omgivning blir drabbade. När sjukdomen inte längre går att bota med kurativ behandling föreslås patienten påbörja palliativ vård. Den palliativa vården syftar till att symtomlindra och öka livskvalitén hos patienten och dess anhöriga.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva anhörigas upplevelser vid palliativ vård av en cancersjuk närstående.  Metod: En beskrivande litteraturstudie innehållande 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databasen Medline via PubMed användes för att finna relevanta artiklar kopplade till studiens syfte.   Huvudresultat: Anhöriga uppmärksammade att sjuksköterskans roll i den palliativa vården inte enbart syftar till att stödja den som är sjuk, utan även stötta den sjukes anhöriga. Stöd och information från vårdpersonal beskrevs av de anhöriga som en central del för att möjliggöra en bra upplevelse. Anhöriga vars upplevelse av stöd och information inte motsvarade deras önskan, visade generellt en sämre upplevelse av den palliativa vården.   Slutsats: De anhöriga delade olika uppfattningar av palliativ vård av en cancersjuk närstående. Vissa ansåg att vårdpersonalen hade brister i att stödja och informera de anhöriga om den sjukes vård. Vidare upplevde anhöriga att situationen medförde en påverkan på deras liv. Genom denna information kan sjuksköterskan få en förståelse för vad de anhöriga värderar i vården av en närstående. På sådant sätt kan vården förbättras för de anhöriga såväl som för den sjuke. / Background: In Sweden one out of three fall ill with cancer. The amount of people affected by the disease is although more, as the patient's family and relatives are also affected. When the disease can no longer be cured with curative treatment, palliative care is suggested to proceed. Palliative care aims to relieve symptoms and increase the quality of life of the patient and their relatives. Aim: The purpose of this study was to describe relatives’ experiences of palliative care of a next of kin sick owing to cancer. Method: A descriptive literature review withholding 12 scientific articles with a qualitative method. The database Medline via PubMed was used for identifying relevant articles associated with the purpose of the study.   Result: Relatives noticed that the nurse’s role within the palliative care do not solely allude to supporting the sick patient, but for the sick one’s relatives. Support and information from healthcare professionals was delineated by relatives as a pivotal part to enable a good experience. Relatives whose experiences of support and information were not equivalent to their desires, generally presented a worse experience of palliative care. Conclusion: The relatives shared different perceptions of palliative care related to a next of kin with cancer. Some felt that the healthcare professionals had shortcomings in supporting and informing relatives about the sick ones' care. Family experienced that the situation had a great impact on their lives. By the means of this information the nurse can get an insight into what the relatives’ values in the care of a family member. In this way, healthcare can improve for the relative as well as for the sick one.

No description available.

Bakgrund: Inom vården av äldre ska det finnas ett anhörigperspektiv. Anhöriga uttrycker en önskan om att få vara delaktiga i vården av sin äldre närstående men trots det så visar tidigare forskning att anhöriga många gånger inte upplever delaktighet. Syfte: Syftet var att öka kunskapen om hur anhöriga kan uppleva delaktighet i vården av den äldre personen. Metod: En systematisk litteraturöversikt där artiklar analyserades med tematisk syntes. Resultat: Tre olika teman om anhörigas upplevelser av delaktighet i vården av sina äldre närstående framkom i resultatet. Känsla av utanförskap: där anhöriga beskrev hur de önskade ett samarbete med den formella vården och där de värdesattes för sina expertkunskaper. Att känna kontroll: Anhöriga beskrev att de önskade känna att de hade insyn och möjlighet att påverka vården av sin närstående samt ha bra informationsutbyte och en god tvåvägskommunikation med vårdpersonalen. Maktlöshet vid bristande tillgänglighet hos vårdpersonal: Anhöriga lade mycket tid på att leta efter sjuksköterskan för att ställa sina frågor. Många anhöriga försökte hitta rätt tillfälle när vårdpersonalen inte var upptagna men uppgav att tillfället aldrig kom och att de kände som att de avbröt vårdpersonalen för att få information och kommunicera.Slutsats: Denna studie ökar förståelsen för de upplevelser som anhöriga känner i vården av sina äldre närstående. Anhöriga önskar bättre samarbete och kommunikation med vårdpersonalen för att minska de negativa känslor som de upplever när de inte är delaktiga. Tillgängligheten hos vårdpersonalen hindrar anhöriga att kunna påverka vården av sin närstående och minskar möjligheten till kommunikation och informationsutbyte som anhöriga upplever är en viktig del i upplevelsen av delaktighet.