Bakgrund: Anhöriga anser att sjuksköterskor kan bidra med trygghet i de fall då sjuksköterskorna ger av sin tid och är närvarande. Anhöriga upplever att sjuksköterskor i vissa fall uttrycker sig selektivt och diffust vilket bidrar till att utförliga förklaringar på den döende patientens tillstånd begränsas. Sjuksköterskors anknytning till patienter spelar roll i hanteringen av sjuksköterskornas sorg. Problem: Sjuksköterskor ska stödja människor i livsomställningar. Det innebär att sjuksköterskor behöver bemöta anhörigas förväntningar samtidigt som viss känslomässigt engagemang kan finnas hos sjuksköterskorna själva. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med dödsfall. Metod: Allmän litteraturöversikt. Elva utvalda artiklar har analyserats varav nio av kvalitativ ansats och två av kvantitativ ansats. Resultat: Bemötande av anhöriga i samband med dödsfall beskrevs av sjuksköterskor vara utmanande. De kände sig otillräckligt förberedda och ett behov av utbildning beskrevs. Arbetsbelastning och tidspress påverkade sjuksköterskornas bemötande och samverkan mellan olika professioner ansågs underlätta sjuksköterskornas arbete. Slutsats: Sjuksköterskor kände sig obekväma och oerfarna vid bemötandet av anhöriga. Behov av utbildning inom rådgivning, efterlevandevård och kommunikation behövs. Det skulle tillföra en ökad trygghet samt bidra till att sjuksköterskor ökar förmågan att hantera dessa situationer. / Background: Relatives consider that nurses can contribute with safety if they are available and present. Relatives experience that nurses in some cases express themselves selectively and diffusely, which leads to limited explanations regarding the actual state of dying patients. Nurses' connection to patients plays a role in the management of nurses' grief. Problem: Nurses must support people during life changes. This means that nurses must handle the relatives' expectations at the same time as there could be a certain emotional engagement. Aim: The aim was to create an overview of nurses' experiences in dealing with relatives in correlation with death. Method: A general literature review. Eleven chosen articles have been analyzed. Nine were of qualitative design and two were of quantitative design. Results: Nurses described the approach towards relatives in correlation with death as challenging. They felt insufficiently prepared and a need for further education is described. Workload and time pressure affect nurses' approach. Collaboration between different professions was considered to facilitate the nurses task. Conclusion: Nurses felt uncomfortable and unexperienced when dealing with relatives. Education in guidance and support for relatives and communication is requested. It would make the nurses more confident and increase their ability to manage those situations.

Bakgrund: Palliativ vård har i uppgift att främja patienters livskvalitet. Inom palliativ vård har sjuksköterskor ansvaret för vårdandet av patienter, där de ska säkerställa att deras behov, problem och begär tillgodoses. Med detta sagt är kommunikation essentiellt för att inhämta data från patienter. Integritet och värdighet är egenskaper som patienter beskriver är viktiga att få bevara inom vården. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt har utförts. Elva utvalda artiklar har analyserats, varav nio av dessa är kvalitativa och två kvantitativa. Resultat: Sjuksköterskor erfor att kommunikation är väsentlig inom palliativ vård. Kommunikation kunde belysa patienters behov, problem och begär, då en datainsamling kunde genomföras. Sjuksköterskors erfarenheter visade även att patienters integritet och värdighet ska beaktas med hänsyn. Sjuksköterskor erfor att ha god kunskap i palliativ vård för att bidra med god vård. Tidsbrist var utmärkande som ett hinder för sjuksköterskor. Detta resulterade i att vissa patienter prioriterades medan andra lämnades med mindre vård. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter visade ett stort ansvar inom palliativ vård, bland annat att utgå från patienters behov, problem och begär. Kommunikation är en förutsättning för att identifiera dessa behov, problem och begär. / Background: Palliative care has the task of promoting patients' quality of life. In palliative care are nurses responsible for the care of patients, where they must ensure that their needs, problems and desires are met. With that said is communication essential to obtaining data from patients. Integrity and dignity are qualities that patients describe as important to be allowed to preserve in care. Aim: To create an overview of nurses' experiences of caring for patients in palliative care. Method: A general literature review has been performed. Eleven selected articles have been analysed, of which nine of these are qualitative and two quantitative. Results: Nurses experienced that communication is essential in palliative care. Communication could shed light on patients' needs, problems and desires, as a data collection could be carried out. Nurses' experiences also showed that patients' integrity and dignity should be considered. Nurses experienced that having a good knowledge in palliative care to contribute with good care. The lack of time was distinctive as an obstacle for nurses. This resulted in some patients being prioritized while others were being treated with less care. Conclusion: Nurses' experiences showed a great responsibility in palliative care, including starting from patients’ needs, problems and desires. Communication is a prerequisite for identifying these needs, problems and desires.

Bakgrund: I tidigare forskning beskrivs anhörigas och vårdpersonalens perspektiv i möten på akutmottagningar. För att skapa en vård med hög kvalitét behöver patienters perspektiv också uppmärksammas. Detta eftersom patienten bör vara i fokus i vården som ges. Syfte: Syftet är att skapa en översikt över patienters upplevelser av möten med vårdpersonal på akutmottagningar. Metod: Allmän litteraturöversikt där fem kvalitativa och fem kvantitativa vetenskapliga studier analyserats. Resultat: Patienter upplevde att deras behov inte alltid tillfredsställs i möten med vårdpersonal på akutmottagningar. De upplevde att vårdpersonal brister i sin kommunikation vilket skapar en rädsla för att förlora sin autonomi. Patienter kunde uppleva en tillit till vårdpersonalen om de bemöttes med respekt. Patienter kunde uppskatta att inte vara delaktiga i sin vård om de upplevde en tillit till vårdpersonalens kunskap och kompetens. Slutsats: Det kan konstateras utifrån resultatet att patienters behov inte alltid uppfylls i mötet med vårdpersonalen. När behov som respekt, information, djupare samtal och delaktighet möts skapar det positiva upplevelser för patienter samtidigt som det skapar en förtroendefull vårdande relation mellan vårdpersonalen och patienter på akutmottagningar. / Background: Previous research describes the perspectives of relatives and healthcare staff in encounters at emergency departments. Patients’ perspectives need to be noticed in order to provide the care with high quality. This because the patient should be the focus of the care that is provided. Aim: The aim is to create an overview of patients' experiences of encounters with healthcare staff at the emergency department. Method: General literature review where five qualitative and five quantitative scientific articles are analyzed. Results: Patient experience that healthcare staff lack communication, which creates a fear of the patient losing their autonomy. Patients could experience a trust in the healthcare staff if they treated the patients with respect. Patients could appreciate not being involved in their care if they experienced a trust in the competence of the healthcare staff. Conclusion: It can be stated on the basis of results that patients' needs are not always met in the encounters with the healthcare staff. When needs such as respect, information, deeper conversation and participation in the care are met, it creates positive experiences for patients at the same time as it creates a trusting and caring relationship between the healthcare staff and patients.

Bakgrund: I tidigare forskning beskrivs anhörigas och vårdpersonalens perspektiv i möten på akutmottagningar. För att skapa en vård med hög kvalitét behöver patienters perspektiv också uppmärksammas. Detta eftersom patienten bör vara i fokus i vården som ges. Syfte: Syftet är att skapa en översikt över patienters upplevelser av möten med vårdpersonal på akutmottagningar. Metod: Allmän litteraturöversikt där fem kvalitativa och fem kvantitativa vetenskapliga studier analyserats. Resultat: Patienter upplevde att deras behov inte alltid tillfredsställs i möten med vårdpersonal på akutmottagningar. De upplevde att vårdpersonal brister i sin kommunikation vilket skapar en rädsla för att förlora sin autonomi. Patienter kunde uppleva en tillit till vårdpersonalen om de bemöttes med respekt. Patienter kunde uppskatta att inte vara delaktiga i sin vård om de upplevde en tillit till vårdpersonalens kunskap och kompetens. Slutsats: Det kan konstateras utifrån resultatet att patienters behov inte alltid uppfylls i mötet med vårdpersonalen. När behov som respekt, information, djupare samtal och delaktighet möts skapar det positiva upplevelser för patienter samtidigt som det skapar en förtroendefull vårdande relation mellan vårdpersonalen och patienter på akutmottagningar. / Background: Previous research describes the perspectives of relatives and healthcare staff in encounters at emergency departments. Patients’ perspectives need to be noticed in order to provide the care with high quality. This because the patient should be the focus of the care that is provided. Aim: The aim is to create an overview of patients' experiences of encounters with healthcare staff at the emergency department. Method: General literature review where five qualitative and five quantitative scientific articles are analyzed. Results: Patient experience that healthcare staff lack communication, which creates a fear of the patient losing their autonomy. Patients could experience a trust in the healthcare staff if they treated the patients with respect. Patients could appreciate not being involved in their care if they experienced a trust in the competence of the healthcare staff. Conclusion: It can be stated on the basis of results that patients' needs are not always met in the encounters with the healthcare staff. When needs such as respect, information, deeper conversation and participation in the care are met, it creates positive experiences for patients at the same time as it creates a trusting and caring relationship between the healthcare staff and patients.

Introduktion Lungcancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen i Sverige och den främsta orsaken till cancerrelaterade dödsfall i världen. Den har en dålig prognos med en 5 års överlevnad på under 25%. Detta främst på grund av att den ofta upptäcks i ett sent skede då bot inte längre är möjligt. Den vanligaste orsaken till lungcancer är rökning. Ungefär 90% av alla som drabbats av lungcancer är eller har varit rökare. Med hjälp av screening av individer med en hög konsumtion av rökning “högriskindivider” kan lungcancer hittas i ett tidigt skede och förhindra att individer dör av sjukdomen. Syfte Syftet med detta examensarbete är belysa högriskindividers upplevelser av deltagande i lungcancerscreening samt deras eventuella behov av stöd från sjukvården för att öka motivationen till att delta i lungcancerscreening. Metod En allmän litteraturstudie baserat på 18 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats varav 3 med mixad-metod Resultat Resultatet baseras på 18 vetenskapliga artiklar. Fyra kategorier och tio subkategorier blev syntesen av dessa studier. De fyra kategorier som presenteras är: 1. Fördelar med screening, 2. Nackdelar med screening, 3. Delaktighet i beslutsprocessen och förtroendet för vården samt 4. Personcentrerad individanpassad information. Resultatet visar på vikten av personcentrerad och individanpassad information samt betydelsen av förtroendet för vården inför och under screeningprocessen. Slutsats Fördelarna med att screenas för lungcancer övervägde nackdelarna. Det kunde även motivera individer att sluta röka och behålla kontrollen över sin hälsosituation och minska rädslan för det okända. Nackdelarna var att individer kunde uppleva psykisk oro och stress under screeningprocessen och en rädsla för en cancerdiagnos. Bemötandet från vårdpersonalen var 3av stor betydelse och behovet av individanpassad information var stort. Pilotstudier pågår i Sverige för en eventuell implementering av lungcancerscreening i Sverige i framtiden. / BackgroundLung cancer is the leading cause of cancer-related deaths worldwide and the third most common in Sweden. It has a poor prognosis with a 5-year survival rate of below 25%. This is mainly due to the fact that it is often discovered at a late stage where cure is no longer possible. The most common cause of lungcancer is smoking. Approximately 90% of all people affected by lungcancer are or have been smokers. With the help of screening "highrisk individuals" lung cancer can be found at an early stage and thus prevent individuals from dying of the disease. Research questionThe purpose of this thesis is to illustrate high-risk individuals' experiences of participation in lung cancer screening and their possible need for support from health care to increase the motivation to participate in lung cancer screening. MethodA general literature review based on 18 scientific articles with a qualitative approach, of which 3 with mixed-method ResultsThe result is based on 18 scientific articles. Four categories and ten subcategories became the synthesis of these studies. The four categories presented are: 1. Advantages of screening, 2. Disadvantages of screening, 3. Participation in the decision-making process and trust in health care, and 4. Person-centered personalized information. The results show the importance of person-centered and individualized information as well as the importance of trust from the healthcare system before and during the screening process. ConclusionThe advantages of being screened for lung cancer outweighed the disadvantages. It could also motivate individuals to quit smoking and maintain control over their health situation and reduce fear of the unknown. The disadvantages were that individuals could experience 4psychological anxiety and stress during the screening process and a fear of a cancer diagnosis. How the individual was treated by the care staff was of great importance and the need for individually tailored information was great.Pilotstudies are ongoing in Sweden for a possible implementation of lung cancer screening in Sweden in the future.

Bakgrund: God vård präglas av sjuksköterskor som bryr sig om sina patienter, ger dem av sin tid och gör det lilla extra. Vidare är medlidande en viktig egenskap för att uppnå en god vård och för att kunna visa andra medlidande behöver sjuksköterskor vara självmedkännande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att hitta kraft till att vårda. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes där 12 artiklar valdes ut och analyserades. Resultat: Det framkom fyra teman i resultatet: Arbetsmiljö och stöd, Kunskap och utveckling, Vårdande egenskaper och Egenvård vid medkänslotrötthet. Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter var att de behövde en stödjande arbetsmiljö och möjlighet att utvecklas i arbetet för att hitta kraft till att vårda. Vidare framkom det att egenvård och självmedkänsla var viktiga faktorer för att undvika medkänslotrötthet. Slutsats: Sjuksköterskor måste få tillåtelse att visa sig själva egenvård och självmedskänsla och stödjas av arbetsgivare och kollegor för att hitta kraft till att fortsätta vårda och inte drabbas av medkänslotrötthet. Arbetsgivare behöver lägga större vikt vid att stödja sjuksköterskor för att undvika en hög personalomsättning på grund av att de inte orkar fortsätta vårda. / Background: Good care consists of nurses who care about their patients, give them of their time and does more than just the necessary. Compassion is an important trait to achieve good care and nurses needs to be self-compassionate to be able to show compassion to others. Aim: To describe nurses experiences of finding strength to care. Method: A general literature review was performed where 12 articles were chosen and analyzed. Results: The result revealed four themes: Work environment and support, Knowledge and development, Caring behaviors and Self-care when dealing with compassion fatigue. The result showed that nurses experienced that they needed a work environment that supported them and gave them the opportunity to develop in their work to find strength to care for others. Furthermore, it emerged that self-care and self-compassion was important to avoid compassion fatigue. Conclusion: Nurses needed permission to be self-caring and self-compassionate and to be supported by employers and colleagues to find the strength to continue caring and avoid compassion fatigue. Employers need to focus more on supporting nurses to avoid high turnover because they cannot find the strength to continue caring.

Bakgrund: En del patienter som söker hälso- och sjukvård har ett annat modersmål än vad som talas i landet de söker vård. Det leder till svårigheter att erbjuda vård och problem med att tillgodose information om hälsoåtgärder till patienten. Tidigare forskning visar på de problem patienter upplever i sådana situationer. Problem: Missförstånd kan uppstå mellan sjuksköterska och patient när de inte talar samma modersmål. Patienter kan inte beskriva sina symtom vilket leder till svårigheter att få sina omvårdnadsbehov tillgodosedda. Detta kan leda till att patienter känner sig diskriminerade och upplever att de inte får den vård de har behov av. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation i omvårdnadsarbetet med patienter som har ett annat modersmål. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med 11 artiklar, varav nio kvalitativa, en kvantitativ och en mixed method. Resultat: När översättning med tolk användes underlättades kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten. Missförstånd minskade i informationsutbytet vilket bidrog till att omvårdnaden förbättrades. Patienternas oro avtog då de delgavs information som de förstod. Det var likaså viktigt att avsätta tid för kommunikationen med patienterna med ett annat modersmål. Slutsats: När sjuksköterskor har stöd i kommunikationen med patienter med ett annat modersmål bidrar det till bättre omvårdnad. / Background: Some patients seeking healthcare have a different mother tongue than what is spoken in the country seeking healthcare in. This leads to difficulties in providing care and information on health measures to patients. Research shows the problems patients experience in such situations. Problem: Misunderstanding can occur between nurse and patients when the same language is not spoken. Difficulties in describeing symptoms can lead to difficulties in meeting patients caring needs. Patients can feel discriminated and experiencing not receiveing the care they need. Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of communication when caring for patients who have a different mother tongue. Method: A general literature review was conducted with 11 articles, nine were qualitative, one quantitative and one mixed method. Result: Use of interpretor in translation facilitated communication between the nurse and the patient. Misunderstandings decreased in the information exchange, which contributed to nursing improvement. The patients' concerns subsided as they understood the information. It was important to set aside time for the patients with another mother tongue. Conclusions: When nurses have support in communication with patients with another mother tongue contribute to a better care.

Bakgrund: Vårdpersonal upplever att stödet till närstående i samband med dödsfall är bristande. Det beskrivs av vårdpersonal att tydlig kommunikation och information är grundpelare för att de närstående ska känna trygghet till vården. Det som förhindrar detta sägs vara tids- och resursbristen men även bristen av kunskap kring vårdandet av närstående i samband med dödsfall. Syfte: Att skapa en översikt över närståendes erfarenheter i samband med dödsfall. Metod: En allmän litteraturöversikt som inkluderar tio artiklar med kvalitativ ansats och en med kvantitativ ansats. Resultat: I examensarbetet framkom vad som både behövs och uppskattas av närstående i samband med dödsfall. Närståendes erfarenheter visar på att vårdpersonal har en betydande roll i vårdandet. Det framkom av närstående att dom uppskattade när vårdpersonal kunde kommunicera och vara tydlig i informationen som gavs, ge stöd med visad empati och medkänsla och att göra patienter och närstående delaktiga i samband med dödsfall. Slutsats: Närståendes erfarenheter visar på att kommunikation, delaktighet och stöd i samband med dödsfall har ett viktigt samspel och en central roll för att närstående ska uppleva god vård. / Background: Nursing staff feels that support for relatives at the time of death is lacking. It is described by nursing staff that communication and information are the keystones for the relatives to feel safe with the care that is provided. What prevents this is said to be the lack of time and resources, but also the lack of knowledge about caring for relatives at the time of death. Aim: To create an overview of relatives' experiences at the time of death. Method: A general literature review that includes ten articles with a qualitative approach and one with a quantitative approach. Results: The degree project revealed what is both needed and appreciated by relatives at the time of death. Relatives' experiences show that nursing staff have a significant role in care. It emerged from relatives that they appreciated when nursing staff could communicate and be distinct in the information provided, provide support with shown empathy and compassion and involve patients and relatives at the time of death. Conclusion: Relatives' experiences show that communication, participation and support in connection with deaths have an important interaction and a central role for relatives to experience good care.

BAKGRUND: Begreppet personcentrerad vård är den vård som ges utifrån patientens egna förutsättningar, vilket även bygger på relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Personcentrerad vård lägger främst tonvikt på partnerskap, delat beslutsfattande och samarbete. Sjuksköterskor är enligt lag ansvariga att förse patienter med en väl anpassad personcentrerad vård. Patientdelaktigheten samt patientberättelserna är två centrala erfarenheter som gynnar personcentrerad vård. Tidigare forskning visade att patienter samt anhöriga upplevde att sjuksköterskans kommunikation, vårdrelation och det pedagogiska förhållningssättet samt erfarenhet är centrala aspekter att ta hänsyn till i personcentrerad vård. SYFTE: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge personcentrerad vård. METOD: Allmän litteraturöversikt genomfördes för detta examensarbete. 11 Kvalitativa artiklar och 2 kvantitativa artiklar valdes och analyserades. RESULTAT: I resultatet framkom det tre teman, vilket beskrev sjuksköterskors erfarenheter av att ge personcentrerad vård. Dessa teman är: att skapa goda relationer, att kommunicera samt att utveckla sjuksköterskans kompetenser. Erfarenheterna som påverkade personcentrerad vård utifrån sjuksköterskors perspektiv inkluderade bland annat patienters och anhörigas delaktighet, men även samarbetet mellan professionerna. SLUTSATS: I slutsatsen framkom det att skapa goda relationer baserad på ömsesidighet med patienter, anhöriga och arbetsteamet.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Vårdmiljön kan beskrivas som både fysisk och mellanmänsklig. Allt från hur lokalerna är utformade till de relationer som skapas i mötet mellan patienter och vårdpersonal, kan i olika omfattning påverka patienters återhämtningsprocess och välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer i vårdmiljön som påverkar patienters återhämtning. Metod: Allmän litteraturöversikt, där 13 utvalda artiklar analyserades. Nio av artiklarna var kvalitativa, tre var kvantitativ och den återstående artikeln var mixad metod. Resultat: Vårdmiljön visade sig påverka patienters välbefinnande och återhämtning, främst positivt men i vissa fall även negativt. De faktorer som identifierades presenterades i fyra teman; relationer, estetiken, omgivningen samt faciliteter. En trevlig hemlik miljö med naturligt ljus och naturinslag var positivt för återhämtningsprocessen, samtidigt som ljud och utformningen av lokalerna spelade in i patienters välbefinnande. Tavlor, aktiviteter och konst skapade sociala band mellan patienter och personal vilket ökade glädjen och känslan av tillhörighet. Stöttning av personal sågs vara viktigt för återhämtningen och välbefinnandet hos patienter. Slutsats: En genomtänkt anpassad vårdmiljö där såväl den fysiska som den mellanmänskliga miljön uppmärksammas kan bidra till en gynnsam återhämtning och gott välbefinnande hos patienter. / ABSTRACT Background: The care environment can be described as both physical and interpersonal. Everything from the design of premises to the relationships between patient and healthcare staff can affect patients' recovery process and well-being to varying degrees. Aim: The aim was to describe factors in the care environment that affect patients' recovery. Method: General literature review, where 13 selected articles were analyzed. Nine articles were qualitative, three was quantitative and the remaining article were mixed method. Results: The care environment was found to affect patients' well-being and recovery, mainly positively but sometimes also negatively. The factors that were identified was presented in four themes: relationships, esthetics, surroundings, and facilities. A pleasant homelike environment with natural light and elements was positive for the recovery, while sound and the design of the premises played a part in the patients' well-being. Paintings, activities, and art created social bonds between patients and staff, which increased joy and a sense of belonging. Support from staff was seen as important for the recovery and well-being of the patients. Conclusion: A well-thought-out adapted care environment in which the physical as well as the interpersonal environment is planned, can contribute to a favorable recovery and well-being for patients.