Stroke är ett gemensamt samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt. Stroke kan förorsaka flera olika funktionsnedsättningar. Det behövs ofta en tidig fas av rehabilitering som vanligtvis pågår efter hemgång från sjukhus. Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga och sammanställa effekter av arbetsterapeutiska interventioner på ADL-förmåga för äldre vuxna med stroke i rehabiliteringsfas. En kvantitativ litteraturöversikt valdes som metod och huvudsökningen av studier genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inkluderades och analyserades med hjälp av en analysmodell av Friberg (2016). Resultatet presenterades utifrån OTIPMs fyra interventionsmodeller modell för kompensation, modell för aktivitetsträning, modell för förbättring av personliga faktorer och funktioner samt pedagogisk modell (Fisher, 2009). De inkluderade studierna var genomförda både i klinisk miljö och i hemmet. Slutsatsen med denna litteraturöversikt var att arbetsterapeutiska interventioner medförde goda effekter kring ADL-förmåga för äldre vuxna med stroke som befinner sig i rehabiliteringsfas. Ett flertal av de inkluderade studierna betonade kombinerade interventioner med arbetsterapi och tillämpad funktionsträning. Därför krävs mera forskning om liknande effekter framkommer vid interventioner som enbart innehåller arbetsterapeutiska insatser.

Introduktion Lungcancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen i Sverige och den främsta orsaken till cancerrelaterade dödsfall i världen. Den har en dålig prognos med en 5 års överlevnad på under 25%. Detta främst på grund av att den ofta upptäcks i ett sent skede då bot inte längre är möjligt. Den vanligaste orsaken till lungcancer är rökning. Ungefär 90% av alla som drabbats av lungcancer är eller har varit rökare. Med hjälp av screening av individer med en hög konsumtion av rökning “högriskindivider” kan lungcancer hittas i ett tidigt skede och förhindra att individer dör av sjukdomen. Syfte Syftet med detta examensarbete är belysa högriskindividers upplevelser av deltagande i lungcancerscreening samt deras eventuella behov av stöd från sjukvården för att öka motivationen till att delta i lungcancerscreening. Metod En allmän litteraturstudie baserat på 18 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats varav 3 med mixad-metod Resultat Resultatet baseras på 18 vetenskapliga artiklar. Fyra kategorier och tio subkategorier blev syntesen av dessa studier. De fyra kategorier som presenteras är: 1. Fördelar med screening, 2. Nackdelar med screening, 3. Delaktighet i beslutsprocessen och förtroendet för vården samt 4. Personcentrerad individanpassad information. Resultatet visar på vikten av personcentrerad och individanpassad information samt betydelsen av förtroendet för vården inför och under screeningprocessen. Slutsats Fördelarna med att screenas för lungcancer övervägde nackdelarna. Det kunde även motivera individer att sluta röka och behålla kontrollen över sin hälsosituation och minska rädslan för det okända. Nackdelarna var att individer kunde uppleva psykisk oro och stress under screeningprocessen och en rädsla för en cancerdiagnos. Bemötandet från vårdpersonalen var 3av stor betydelse och behovet av individanpassad information var stort. Pilotstudier pågår i Sverige för en eventuell implementering av lungcancerscreening i Sverige i framtiden. / BackgroundLung cancer is the leading cause of cancer-related deaths worldwide and the third most common in Sweden. It has a poor prognosis with a 5-year survival rate of below 25%. This is mainly due to the fact that it is often discovered at a late stage where cure is no longer possible. The most common cause of lungcancer is smoking. Approximately 90% of all people affected by lungcancer are or have been smokers. With the help of screening "highrisk individuals" lung cancer can be found at an early stage and thus prevent individuals from dying of the disease. Research questionThe purpose of this thesis is to illustrate high-risk individuals' experiences of participation in lung cancer screening and their possible need for support from health care to increase the motivation to participate in lung cancer screening. MethodA general literature review based on 18 scientific articles with a qualitative approach, of which 3 with mixed-method ResultsThe result is based on 18 scientific articles. Four categories and ten subcategories became the synthesis of these studies. The four categories presented are: 1. Advantages of screening, 2. Disadvantages of screening, 3. Participation in the decision-making process and trust in health care, and 4. Person-centered personalized information. The results show the importance of person-centered and individualized information as well as the importance of trust from the healthcare system before and during the screening process. ConclusionThe advantages of being screened for lung cancer outweighed the disadvantages. It could also motivate individuals to quit smoking and maintain control over their health situation and reduce fear of the unknown. The disadvantages were that individuals could experience 4psychological anxiety and stress during the screening process and a fear of a cancer diagnosis. How the individual was treated by the care staff was of great importance and the need for individually tailored information was great.Pilotstudies are ongoing in Sweden for a possible implementation of lung cancer screening in Sweden in the future.

Background: Breast cancer is the most common type of cancer among women and every year 8000 people in Sweden gets diagnosed. Today eight out of ten breast cancer patients survive and the survival rates increase every year. However, breast cancer is still the type of cancer with the highest death rate among women besides lung cancer. During a mastectomy the whole breast is surgically removed. The changes in appearance and body image after mastectomy can lead to psychological, emotional and sexual consequences that may have a change in quality of life among these patients. Aim: The purpose of this study was to explore women’s experiences of body image, quality of life, psychological- and sexual health after mastectomy due to breast cancer as well as to compare these expieriences between women who have and have not undergone breast reconstruction after mastectomy. Method: A literature review based on 18 scientific articles. Searches in Pubmed resulted in thirteen studies of quantitative design and five with qualitative design. Resultat: Four main themes were identified. Depression & Anxiety which described that mastectomized women showed greater symptoms of depression and anxiety compared to women who had undergone breast conserving surgery. In Body Image the women reported a negative change in body image post mastectomy. Sexuality showed that many women experienced that the mastectomy affected their sexual relations and partnerships. Lastly, in the theme Quality of life women declared a decreased self- esteem, emotional stability and social functioning negatively affecting quality of life. Conclusion: The experiences of mastectomy varies and are highly individual. However, many women experiences negative consequences following mastectomy. It is therefore important for nurses and other health workers to be aware of how mastectomy can affect patients in order to give an optimal care and support. / Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje år får fler än 8000 en bröstcancerdiagnos i Sverige. Överlevnaden i Sverige är åtta av tio drabbade och antal dödsfall minskar varje år. Trots detta är bröstcancer, efter lungcancer, den cancerform som orsakar flest dödsfall bland kvinnor. Vid mastektomi avlägsnas hela bröstet, vilket leder till en kroppslig förändring. Detta kan påverka kvinnor i olika aspekter såsom den psykiska hälsan, kroppsbild, sexualitet och livskvalitén. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka kvinnors upplevelser av kroppsbild, livskvalité, sexuella-och psykiska hälsa efter att ha genomgått en mastektomi samt jämföra upplevelserna av kroppsbild, livskvalité, sexuella-och psykiska hälsa mellan kvinnor som genomgått en mastektomi och kvinnor som genomgått en bröstrekonstruktion. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Databasen PubMed användes för informationssökning. Urvalet resulterade i tretton kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Resultat: Huvudteman som presenterades var depression & ångest som visade att kvinnor efter en mastektomi uppvisade en högre grad av depressions-och ångestsymptom än kvinnor som genomgått en bröstrekonstruktion. Kroppsbild redogör att kvinnor hade sämre självbild efter att ha opererat bort bröstet än innan operationen. Sexualitet klargör att kvinnors sexuella- och partnerrelationer påverkades negativt på grund av det förändrade kroppsutseendet. Livskvalité, beskriver att kvinnor hade sämre självförtroende, emotionell stabilitet samt social funktion vilket orsakade en sämre livskvalité Slutsats: Kvinnors erfarenheter och upplevelser efter genomgången mastektomi är högst individuella och varierande. Resultatet i denna studie belyser dock många negativa erfarenheter och välbefinnande. Forskning inom området ger sjuksköterskor och annan vårdpersonal kunskapen om hur psykosocialt och emotionellt lidande pre- och postoperativt kan förebyggas i samband med mastektomi.