Varje år drabbas ca 30 000 individer av stroke i Sverige. Sjukdomen innebär ofta bestående funktionsnedsättningar och behov av både socialt och professionellt stöd från närstående och hemsjukvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd till strokedrabbade och deras närstående. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades närstående under vårdtiden på en strokeenhet. En kvalitiativ metod valdes och datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetade på strokeenhet. Intervjumaterialet analyserades genom en kvalitiativ manifest innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna gav stöd till strokedrabbades närstående främst genom information. Sjuksköterskorna gav ibland information till patient och närstående i grupp. Det som patienten och de närstående främst fick information om var strokesjukdomen och behandling. Vidare visade resultatet att sjuksköterskorna gav emotionellt stöd genom enskilda samtal och att det var viktigt att sjuksköterskorna uppmärksammade de närståendes behov. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns hinder för att ge stöd till närstående. De hinder som främst framkom var brist på tid och brist på avskildhet för samtal. Resultatet kan användas för att medvetandegöra betydelsen av att ge stöd till närstående och därmed se närstående som en resurs i omvårdnaden.

<p>Varje år drabbas ca 30 000 individer av stroke i Sverige. Sjukdomen innebär ofta bestående funktionsnedsättningar och behov av både socialt och professionellt stöd från närstående och hemsjukvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd till strokedrabbade och deras närstående. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades närstående under vårdtiden på en strokeenhet. En kvalitiativ metod valdes och datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetade på strokeenhet. Intervjumaterialet analyserades genom en kvalitiativ manifest innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna gav stöd till strokedrabbades närstående främst genom information. Sjuksköterskorna gav ibland information till patient och närstående i grupp. Det som patienten och de närstående främst fick information om var strokesjukdomen och behandling. Vidare visade resultatet att sjuksköterskorna gav emotionellt stöd genom enskilda samtal och att det var viktigt att sjuksköterskorna uppmärksammade de närståendes behov. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns hinder för att ge stöd till närstående. De hinder som främst framkom var brist på tid och brist på avskildhet för samtal. Resultatet kan användas för att medvetandegöra betydelsen av att ge stöd till närstående och därmed se närstående som en</p><p>resurs i omvårdnaden.</p>

Stroke är ett gemensamt samlingsnamn för hjärnblödning och hjärninfarkt. Stroke kan förorsaka flera olika funktionsnedsättningar. Det behövs ofta en tidig fas av rehabilitering som vanligtvis pågår efter hemgång från sjukhus. Syftet med denna litteraturöversikt var att kartlägga och sammanställa effekter av arbetsterapeutiska interventioner på ADL-förmåga för äldre vuxna med stroke i rehabiliteringsfas. En kvantitativ litteraturöversikt valdes som metod och huvudsökningen av studier genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Åtta artiklar inkluderades och analyserades med hjälp av en analysmodell av Friberg (2016). Resultatet presenterades utifrån OTIPMs fyra interventionsmodeller modell för kompensation, modell för aktivitetsträning, modell för förbättring av personliga faktorer och funktioner samt pedagogisk modell (Fisher, 2009). De inkluderade studierna var genomförda både i klinisk miljö och i hemmet. Slutsatsen med denna litteraturöversikt var att arbetsterapeutiska interventioner medförde goda effekter kring ADL-förmåga för äldre vuxna med stroke som befinner sig i rehabiliteringsfas. Ett flertal av de inkluderade studierna betonade kombinerade interventioner med arbetsterapi och tillämpad funktionsträning. Därför krävs mera forskning om liknande effekter framkommer vid interventioner som enbart innehåller arbetsterapeutiska insatser.