No description available.

No description available.

No description available.

Background: Pressure ulcers occur because an area of the body is being overloaded. It is divided into different degrees and often develops with other medical conditions. Previous research indicates that it can negatively affect patient’s independence and self-confidence. It is stressful for the caregiver and a suffering can emerge within the care. Aim: The aim was to create an overview of nursing measures for pressure ulcers in elderly people in health care. Methods: A common literature review where eleven qualitative, quantitative and mixed articles were analyzed. Results: In the theme of pressure relief measures, it turned out that static air mattresses, changing position and skin inspecting were characteristic nursing measures. In the theme of self-care measures, it emerged that through special measures, patients’ selfcare capacity could be strengthened. The theme of nurse’s prior knowledge and treatment measures addresses the importance of prior knowledge as it can make questionnaires more efficient. The theme of teamwork’s impact on measures showed how the work environment can contribute to measures in different ways and the importance of good communication is emphasized. Conclusion: Individualized pressure relief nursing measures and a goal-oriented staff is considered paramount. / Bakgrund: Trycksår uppkommer till följd av att ett område blir överbelastat. Trycksåret delas in i olika grader och utvecklas ofta i samband med andra medicinska tillstånd. Tidigare forskning visar att det kan påverka patienters självständighet och självförtroende negativt. Det kan verka påfrestande för vårdgivare och det kan uppkomma ett lidande i relation till vården. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av omvårdnadsåtgärder vid trycksår hos äldre personer inom vård och omsorg. Metod: En allmän litteraturöversikt där elva kvalitativa, kvantitativa och mixade artiklar analyserats. Resultat: I temat tryckavlastande åtgärder visade det sig att statiska luftmadrasser, lägesändring och hudinspektion var utmärkande omvårdnadsåtgärder. I temat egenvårdsåtgärder framkom att genom särskilda åtgärder kunde patienters egenvårdskapacitet stärkas. Temat sjuksköterskors förkunskaper samt behandlande åtgärder tog upp vikten av förkunskaper då det kan effektivisera användningen av frågeformulär. Temat teamarbetets påverkan på åtgärder visade hur arbetsmiljön kan bidra till åtgärder och vikten av en god kommunikation betonas. Slutsats: Individualiserade, tryckavlastande åtgärder och en målinriktad vårdpersonal är av vikt.

Background: Patient participation aims to make the patients feel safe and able to participate in their own care. Information and care relationships help to promote patient participation. When patients do not feel seen and do not have the opportunity for self- determination and participation from the nurses, the patients may lack trust and feel that their dignity and integrity are violated. Family members, relatives and close friends can also be a contributing factor to patientparticipation. Aim: The aim is to review the nurse's experiences of the patient's participation in nursing care. Method: A general literature review based on Friberg has been used, where seven qualitative and three quantitative articles have been analyzed.Results: According to nurses' experiences, Information, care relationships, responsibilities and nurses self-confidence had a significant part in the patientparticipation. Limitations have been further described which have made it difficult for nurses to practice patient participation. Conclusion: Nurses consider patientparticipation as an advantage for care. Information, care relationships, responsibilities and nurses’ self-confidence are important components for nurses to be able to apply patientparticipation.

Background: Previous research highlights the perspectives and experiences of nurses and relatives on the importance of the health facility environment for patient recovery. Nurses perceive noise as a disturbance to patients' rest, which can negatively impact their recovery. Relatives believe that the design of the health facility environment is a crucial factor in patients' recovery process. Aim: To describe how the physical and psychosocial care environment affects patients' recovery in a care department in a hospital environment. Method: The thesis is based on Friberg's description of a general literature review, where eleven nursing articles were analyzed, of which nine had a qualitative approach, one had a mixed approach, and one had a quantitative approach. Results: The health facility environment could promote or prevent patient recovery depending on its design. The article analysis revealed two main themes: factors in the health facility environment that prevent recovery and those that promote it. Patients perceived that the factors in the care environment that affected their recovery were noise, communication, single-bed rooms, a home-like environment, and privacy and autonomy. Conclusion: The patients’ perspective described clarifies how recovery is affected by both psychosocial and physical aspects of the health facility environment. Individuals perceive the environment differently, which is essential for nurses to consider in promoting patient recovery.

Bakgrund: Postpartum psykos (PPP) drabbar 1–2 kvinnor av 1000. Sjukdomen har ett mycket snabbt förlopp och kan ge symtom som hallucinationer, vanföreställningar och paranoia. Att se varningssignalerna och tidigt sätta in behandling är av stor vikt då en obehandlad PPP kan leda till förödande konsekvenser för både den drabbade kvinnan, barnet och övriga anhöriga.  Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av postpartumpsykos Metod: En kvalitativ allmän litteraturöversikt valdes som metod där 12 vetenskapliga artiklar från år 2011–2023 hämtades från Cinahl, PubMed samt PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades, resultaten från artiklarna analyserades och sammanställdes. Analysen gjordes med Fribergs femstegsanalys Resultat: I analysen identifierades tre kategorier: Känslan av att något är fel, Upplevelser av de obehagliga och skrämmande symtomen, Känslor och tankar om vägen tillbaka. I Känsla av att något är fel finns beskrivningar av upplevelserna av de första symtomen. I Upplevelser av de obehagliga och skrämmande symtomen ligger upplevelser som är obehagliga och upprörande, tankar om att skada barnet eller sig själv. Känslor och tankar om vägen tillbaka har upplevelser om vägen ur en PPP. Slutsats(er): Sjuksköterskan behöver kunskap om de första symtomen och vågar ställa frågor till gravida eller nyblivna mammor för att minska risken för en fullt utvecklad PPP.

Bakgrund: Sjukdomen demens begränsar personer som är drabbade att uppleva en god måltid, detta beror på de nedsatta kognitiva funktionerna och ambivalensen i deras humör. Tidigare forskning visar att fysisk miljö, musikterapi och vårdarens utbildningsnivå spelar en viktig roll i vårdandet av personer med demenssjukdomar, därför är det viktig att vårdaren kan hjälpa personerna som har utvecklat ätsvårigheter. Syfte: Att beskriva måltidsmiljöns påverkan på matintaget hos personer med demenssjukdomar. Metod: En allmän litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar med en kvantitativ och kvalitativ ansats genomfördes. Resultat: Måltidssituation hos personer med demenssjukdom var komplex och påverkades av olika aspekter. Dessa aspekter identifierades och kategoriserades i fyra olika teman: bakgrundsljud, fysisk miljö, psykisk miljö samt mat och dess egenskaper, och de påverkade måltidsmiljön både positivt och negativt hos personer med demenssjukdomar. Slutsats: Miljöfaktorer såsom personanpassad musik, en hemlikmiljö, färgat porslin och smakrik mat som var utseendemässigt tilltalande kunde påverka matintaget positivt. Utöver det måste vårdarna även ta hänsyn till sociala interaktioner, personens dagsform och humör, då dessa faktorer påverkar matintaget hos personer med demenssjukdomar.

Bakgrund:  Tidigare forskning visar att bristande icke-tekniska kunskaper som samarbetsförmåga och kommunikation orsakar många patientrelaterade komplikationer. Den operativa vårdmiljön utgör en hög risk för patienten och det finns därför ett kunskapsbehov om vilka praktiska åtgärder anestesisjuksköterskan behöver tillämpa för att öka patientsäkerheten och förebygga vårdskador i operationsmiljön. Syfte: Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av tvärprofessionell teamträning med fokus på patientsäkerhet i en operationsmiljö. Metod: Metoden som användes för att besvara syftet är en allmän litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar. Analysenheten utgjordes av tio kvalitativa artiklar, fem kvantitativa och fem av blandad metod. Artiklarnas innehåll analyserades för att identifiera likheter och skillnader i syfte, metod och resultat. Resultat: Resultatet visade att anestesisjuksköterskors erfarenheter av tvärprofessionell teamträning handlade om att: få en ökad medvetenhet om sina egna brister, att få möjlighet att öka sina icke-tekniska färdigheter, att få en ökad förståelse för sin yrkesroll och för övriga teammedlemmars funktion i operationsteamet samt att få kunskap om teamträningens praktiska tillämpbarhet och konsekvenser för patientsäkerhetsarbetet. Slutsats: Tvärprofessionell teamträning kan enligt anestesisjuksköterskornas erfarenheter ha positiv inverkan på patientsäkerheten. Dock krävs upprepad träning för att de positiva effekterna ska kunna bibehållas under en längre tid. / Background: Previous research shows that a lack of non-technical skills such as teamwork and communication accounts for the majority of all patient-related complications that arise. The surgical environment poses a high risk for the patient which require knowledge about what practical measures the anaesthetist nurse needs to apply in order to increase patient safety and prevent health injuries in an operational care environment. Aim: The aim of this thesis is to describe nurse anaesthetists experiences of interdisciplinary teamtraining with a focus on patient safety in an operating environment. Method: A general literature overview was used to answer the aim of this exam paper. The analysis unit consisted of ten qualitative articles, five quantitative articles and five with mixed-method. The content of the articles was analysed to identify similarities and differences in aim, method and result. Results: The result showed that the experience of nurse anaesthetists in interdisciplinary team training was to: gain an increased awareness of their own shortcomings, to have the opportunity to increase their non-technical skills, to gain an increased understanding of their professional role and the function of other team members in the operation team and to gain knowledge about the practical applicability of the team training and consequences for patient safety. Conclusion: Nurse anaesthetists experience a positive effect on patient safety due to interdisciplinary team training. However, repeated team training is required to obtain long term effects on patient safety practice. Keywords: general literature overview, interdisciplinary teamtraining, nurse anaesthetist, patient safety, qualitative

Bakgrund: I Sverige, och även globalt, ökar andelen äldre av befolkningen. Medellivslängden i Sverige var 84 år för kvinnor och 80 år för män 2016. Att bli äldre kan innebära både möjligheter och begränsningar. Ålderdom kan innebära ohälsa och funktionsnedsättning med behov att anpassa sig till nya förutsättningar då kroppens funktioner inte längre kan tas för givna. Problem: Forskning om äldre på äldreboenden visar att brister på resurser i form av personal, lämpliga lokaler och utomhusmiljö förekommer. Många anhöriga menar att deras närstående blir isolerade när de inte kan aktivera sig eller komma ut, vilket leder till sämre livskvalitet. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av aktiviteters påverkan för patienter på äldreboende. Metod: Allmän litteraturöversikt genomfördes och i analysen användes sex artiklar med kvantitativ och fyra artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Sociala interaktioner hade påverkan på livskvalitet för patienterna och genom fysisk aktivitet hade patienterna möjlighet att påverka sin livssituation och förväntningarna på aktiviteten. Patienternas rörlighet ökade och mentala hälsa förbättrades efter träningsprogram. Slutsats: I resultatet framkom aktiviteternas påverkan på patienterna genom samhörighet, möjlighet att lära känna nya människor och att dela glädje och intresse med andra vilket påverkade patienternas livskvalitet.