Introduktion I Sverige är 160 000 människor drabbade av demenssjukdom. Det är vanligt med ett lågt matintag hos personer med demenssjukdom, undernäring innebär en ökad risk för andra ohälsotillstånd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsrelaterade faktorer som främjar matintaget hos personer med demenssjukdom. Metod Litteraturstudien har följt Polit och Becks (2012) niostegsmodell för litteraturstudier. Sökningar har skett i databaserna Cinahl och PubMed. Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar varav åtta är av kvalitativ metod och två är av kvantitativ metod. ResultatTvå teman formulerades baserade på faktorer som främjar matintaget hos personer med demenssjukdom. Temat Måltidsmiljö är baserat på de två faktorerna Fysisk miljö och Social miljö, temat Personalens kunskap är baserat på de tre faktorerna Individkännedom, Utbildning samt Kommunikation. Slutsats Vårdpersonal kan främja matintaget hos personer med demenssjukdom genom att ha kunskap om individen och sjukdomen, samt genom att modifiera den fysiska och sociala miljön, som personen med demenssjukdom befinner sig i, för att skapa en trevlig måltidsupplevelse.

Bakgrund: Vid demenssjukdom uppstår en skada i hjärnan som påverkar den kognitiva förmågan negativt. Demenssjukdomen gör att de drabbade personerna får minnessvårigheter, försämrad tankeförmåga och försämrad uppmärksamhet som leder till att vardagliga rutiner och det sociala livet försvåras. På sikt kan sjukdomen leda till malnutrition. Problem: Personer med demens kan lätt bli distraherade av omgivande faktorer, både fysiska och sociala. Avsaknad av kunskap hos vårdpersonal och anhöriga kring vårdandet av personer med demens kan därmed inverka negativt på måltidssituationerna. När de kognitiva och fysiologiska funktionerna minskar sker en ökad risk att drabbas av malnutrition. Följderna av malnutrition kan bli allvarliga och öka samsjuklighet som på sikt kan leda till döden. Syfte: Att beskriva måltidsmiljöns betydelse för matintaget hos personer med demens. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar Resultat: I resultatet identifierades två teman som visades ha betydelse för måltidsmiljön: Fysiska miljön och Social samvaro. Slutsats: En distraherande miljö skapar oro och förvirring hos personer med demens. Genom att anpassa miljön utifrån personliga preferenser och familjära aspekter kan matintaget öka. Den personcentrerade vården och en kännedom om varje enskild individs behov inger trygghet som genererar i ett ökat matintag och välbefinnande.

Bakgrund: Sjukdomen demens begränsar personer som är drabbade att uppleva en god måltid, detta beror på de nedsatta kognitiva funktionerna och ambivalensen i deras humör. Tidigare forskning visar att fysisk miljö, musikterapi och vårdarens utbildningsnivå spelar en viktig roll i vårdandet av personer med demenssjukdomar, därför är det viktig att vårdaren kan hjälpa personerna som har utvecklat ätsvårigheter. Syfte: Att beskriva måltidsmiljöns påverkan på matintaget hos personer med demenssjukdomar. Metod: En allmän litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar med en kvantitativ och kvalitativ ansats genomfördes. Resultat: Måltidssituation hos personer med demenssjukdom var komplex och påverkades av olika aspekter. Dessa aspekter identifierades och kategoriserades i fyra olika teman: bakgrundsljud, fysisk miljö, psykisk miljö samt mat och dess egenskaper, och de påverkade måltidsmiljön både positivt och negativt hos personer med demenssjukdomar. Slutsats: Miljöfaktorer såsom personanpassad musik, en hemlikmiljö, färgat porslin och smakrik mat som var utseendemässigt tilltalande kunde påverka matintaget positivt. Utöver det måste vårdarna även ta hänsyn till sociala interaktioner, personens dagsform och humör, då dessa faktorer påverkar matintaget hos personer med demenssjukdomar.

No description available.

Bakgrund: Demens är en obotlig sjukdom. Demenssjukdom kan leda till allvarliga symtom som språksvårigheter, minnesdysfunktion och beteendeförändringar. Detta bidrar till att personer med demenssjukdom kräver en särskild och väl anpassad omgivning. Personer med demenssjukdom behöver trygghet i sin vardag, vilket blir en viktig uppgift för sjuksköterskan. I omvårdnadsarbetet ska sjuksköterskan sträva efter att öka välbefinnandet hos patienter. I detta fall utforma omgivningen i matsalen utifrån patienters förutsättningar. Syfte: Att beskriva måltidsmiljöns utformning och hur den påverkar personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Elva kvantitativa vetenskapliga artiklar har använts till studien. Artiklarna har valts ut från databaserna CINAHL och PubMed som svarar på syftet. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod för att kunna slutföras som material till resultatet. Resultat: Resultatet redovisas utifrån ett tema; omgivningen kring patienter när de äter och tre subtema; musikens betydelse vid måltidssituationen; belysningens betydelse vid måltidssituationen; betydelsen av en hemlik matsal. Dessa beskriver olika resurser som visade sig öka välbefinnandet hos patienter med demenssjukdom. Diskussion: Måltidsmiljön hade en stor inverkan på personer med demenssjukdom. Omgivningen i matsalen anpassades utifrån patientens förutsättning. Den förändrande måltidsmiljön ökade patientens välbefinnande. Hemlik miljö, lugn bakgrundsmusik och tillräcklig belysning under måltiden hade en stor betydelse för patienten. Den positiva effekten kunde bidra till ökat kaloriintag och minskad negativ beteende hos patienter. / Background: Dementia is an incurable disease. Dementia can lead to serious symptoms such as language difficulties, dysfunction and behavioral changes. People with dementia need a special and well-suited environment. People with dementia need security in their daily lives, which becomes an important task for the nurse. In nursing work, the nurse will aim to increase the wellbeing of patients. In this case, the environment is designed in the dining room based on the patient's conditions. Aim: To describe the design of the meal environment and how it affects people with dementia. Method: A literature review has been carried out. Eleven quantitative scientific articles have been used for the study. The articles have been selected from the CINAHL and PubMed databases corresponding to the purpose. The articles have been analyzed with Friberg’s analysis method to be completed as material for the result. Results: The result is based on a theme; the environment around the patients when they eat and three subtemes; the importance of music in the meal situation; the importance of lighting in the meal situation; the meaning of a home-like dining room. These describe the various resources required to increase the well-being of patients with dementia. Discussion: The meal environment had a major impact on people with dementia. The environment in the dining room was adapted to the patient's requirements. The changing meal environment increased patient wellbeing. The home-like environment, calm background music and sufficient lighting during the meal were of great importance to the patient. The positive effect could contribute to increased calorie intake and decreased negative behavior in patients.