• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 13
  • Tagged with
  • 13
  • 7
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Börja med tallrik och avsluta med bricka : En studie om att utforma en användarvänlig matsal

Rosman, Deborah January 2013 (has links)
Börja med bricka och avsluta med tallrik är en studie om rörelsemönster i matsalar med brickservering med fokus på lunchmatsalen i Boda Borg, Oxelösund. Studien syftar till att undersöka hur man kan skapa ett distinkt rörelsemönster i matsalen för att gästerna lätt ska kunna orientera sig. Med hjälp av observationer och notationer undersöktes de befintliga rörelsemönstren som finns i matsalen för att peka ut de kritiska element som gör att matsalen upplevs som rörig. Genom intervjuer med sakkunniga undersöktes de standardutföranden som används vid utformande av matsalar med brickserveringar.  Utifrån teorier gällande intuitiv design och vägvisning formgavs en ny buffélina för att skapa ett tydligt rörelsemönster i matsalen på Boda Borg. Gestaltningsförslaget bygger på att man som gäst i matsalen ska känna igen flödet och lätt hitta till dess början. Detta för att effektivisera de flöden som finns i matsalen samt skapa en bättre upplevelse för gäster och personal. Studiens slutsats är att en ombyggnad av buffelinan, samt en omplacering av denna, kommer att skapa ett distinkt rörelsemönster i matsalen. För att säkra detta rekommenderas att utprovningar genomförs. Som förslag till vidare forskning föreslås en djupare utredning för att kontrollera om det går att fastställa ett idealiskt utformande för en buffélina. / Start with a tray and finish with a platter is a study of the patterns of movement in restaurants with tray serving, which focuses on the restaurant in Boda Borg, Oxelösund. The study aims to explore how to create a distinct pattern of movement in the restaurant for guests to easily orient themselves. Using observations and notations of the existing patterns of movement in the restaurant was studied to point out the critical elements that made the restaurant perceived as disorderly. Through interviews with experts the standard models used in restaurants with tray serving was examined. Based on theories on intuitive design and wayfinding a new buffetline is presented. The design aims to create a clear pattern of movement in the restaurant in Boda Borg and help the guests to easy find their way to the beginning of the buffet. Its purpose is to generate flows that are more efficient in the dining room and to create a better experience of the restaurant for guests and staff. The study concludes that a conversion and a repositioning of the buffetline will create a distinct pattern of movement in the restaurant. To ensure this, it is recommended that validations will be performed. As suggestions for further research a deeper investigation is proposed to verify whether it is possible to determine the ideal framing of a buffetline.
2

Kost i skolan : Om hur maten tillagas och pedagogiska måltider

Aronér, Viktoria, Mähler, Caroline January 2008 (has links)
<p>Vi upplever att hälsa är något som samhället anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker än någonsin. Du ska äta rätt, röra dig rätt och gärna genom någon speciell metod. Vår tanke går då till skolorna och vad eleverna får för mat serverad där. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i två olika skolor och fem pedagoger från fyra olika skolor för att få fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har även observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att få en bredare förståelse för vad som sker under en skollunch. Vår frågeställning har fokuserats kring ansvar och riktlinjer, frågorna till pedagogerna har varit riktade mot deras åsikter om maten och om pedagogiska måltider är något som existerar. Resultatet visar att matmor har huvudansvaret men att rektor beslutar om ekonomin. Pedagogerna gillar att äta gratis men upplever inte några pedagogiska måltider. Det enda som står i skollagen om luncher är att skolan ska erbjuda kostnadsfria skolmåltider. Resultatet av observationerna visar att det finns två måltidsdrycker, det serveras två rätter samt den vuxna närvaron i matsalen är hög.</p>
3

En bricka för alla / A tray for everyone

Lorenzoni, Björn January 2001 (has links)
Syftet med detta arbete har varit att studera skolrestaurangen på en högstadieskola och faktorer som spelar roll där, samt ge en kort inblick i skolrestaurangens historia i Sverige, och hur det ser ut idag med skolmåltidsverksamheten. Jag har gjort djupintervjuer med elever för att få veta hur de ser på sin situation i matsalen och vad de tycker om olika saker, som miljön och stämningen i matsalen, maten som serveras, och vilket inflytande de tycker de har på samma saker. Jag har även intervjuat husmor på skolan där eleverna går, om till exempel praktiska problem som rör maten som serveras, och miljön i och i kring matsalen, samt hur personalen löst dem. Jag har också gjort en mätundersökning av självserveringsbrickan och porslinet i skolrestaurangen för att se om brickan är lagom stor att bära det som ska vara på den. Jag har även läst diverse litteratur som behandlar ämnet, från det att barnbespisningsverksamheten började i mitten av 1940-talet, fram till idag. Resultatet av intervjuerna med eleverna pekar mot att de är mycket medvetna om vad som händer och sker i och i samband med matsalen, men att de inte tycker sig ha någon medbestämmanderätt där över huvud taget. I diskussion tog jag upp några delar av arbetet jag fastnat extra för, bland annat hur eleverna ser på sin situation i matsalen, vad gäller just deras medbestämmanderätt. Jag gav även självserveringsbrickan stor plats i diskussionen, där jag försökte reda ut storleksmässiga frågetecken. Jag ger också förslag till framtida forskningsfrågor i samma ämne.
4

Kost i skolan : Om hur maten tillagas och pedagogiska måltider

Aronér, Viktoria, Mähler, Caroline January 2008 (has links)
Vi upplever att hälsa är något som samhället anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker än någonsin. Du ska äta rätt, röra dig rätt och gärna genom någon speciell metod. Vår tanke går då till skolorna och vad eleverna får för mat serverad där. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i två olika skolor och fem pedagoger från fyra olika skolor för att få fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har även observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att få en bredare förståelse för vad som sker under en skollunch. Vår frågeställning har fokuserats kring ansvar och riktlinjer, frågorna till pedagogerna har varit riktade mot deras åsikter om maten och om pedagogiska måltider är något som existerar. Resultatet visar att matmor har huvudansvaret men att rektor beslutar om ekonomin. Pedagogerna gillar att äta gratis men upplever inte några pedagogiska måltider. Det enda som står i skollagen om luncher är att skolan ska erbjuda kostnadsfria skolmåltider. Resultatet av observationerna visar att det finns två måltidsdrycker, det serveras två rätter samt den vuxna närvaron i matsalen är hög.
5

En bricka för alla / A tray for everyone

Lorenzoni, Björn January 2001 (has links)
<p>Syftet med detta arbete har varit att studera skolrestaurangen på en högstadieskola och faktorer som spelar roll där, samt ge en kort inblick i skolrestaurangens historia i Sverige, och hur det ser ut idag med skolmåltidsverksamheten. </p><p>Jag har gjort djupintervjuer med elever för att få veta hur de ser på sin situation i matsalen och vad de tycker om olika saker, som miljön och stämningen i matsalen, maten som serveras, och vilket inflytande de tycker de har på samma saker. </p><p>Jag har även intervjuat husmor på skolan där eleverna går, om till exempel praktiska problem som rör maten som serveras, och miljön i och i kring matsalen, samt hur personalen löst dem. Jag har också gjort en mätundersökning av självserveringsbrickan och porslinet i skolrestaurangen för att se om brickan är lagom stor att bära det som ska vara på den. Jag har även läst diverse litteratur som behandlar ämnet, från det att barnbespisningsverksamheten började i mitten av 1940-talet, fram till idag. </p><p>Resultatet av intervjuerna med eleverna pekar mot att de är mycket medvetna om vad som händer och sker i och i samband med matsalen, men att de inte tycker sig ha någon medbestämmanderätt där över huvud taget. </p><p>I diskussion tog jag upp några delar av arbetet jag fastnat extra för, bland annat hur eleverna ser på sin situation i matsalen, vad gäller just deras medbestämmanderätt. Jag gav även självserveringsbrickan stor plats i diskussionen, där jag försökte reda ut storleksmässiga frågetecken. Jag ger också förslag till framtida forskningsfrågor i samma ämne.</p>
6

Vårdpersonalens erfarenheter av måltidsmiljön i arbete med personer som har demenssjukdom : en litteraturöversikt / Caregivers experience pegarding the meal environment in the work with dementia : a litterature review

Mohamed, Yasmin Abdisalam, Yusuf, Sahra Abdi January 2020 (has links)
Demens är ett tillstånd som orsakar neuropsykologisk, neuro funktionella och neuropsykiatriska försämringar hos patienter som insjuknar. Ungefär 47 miljoner människor i världen har någon form av demenssjukdom idag. Personer med demenssjukdom upplever mindre trygghet i sin vardag vilket gör sjuksköterskorna har en central roll i omvårdnaden som ges. Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter kring måltidsmiljö hos personer som har demenssjukdom. En litteraturöversikt enligt Fribergs metodbeskrivning där både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Databaserna Cinahl och PubMed användes vilket resulterade i tio vetenskapliga originalartiklar. Analysarbetet fokuserar på likheter och skillnader i studiernas resultat vilket sedan ledde till att tre huvudteman bildades för att strukturera upp resultatet. Teman var: ”Anpassning av den fysiska miljön”, ”Att utgå från personens behov vid måltider”, ”Svårigheter vid underbemanning” och “Att skapa meningsfullhet och gemenskap vid måltider”. Måltidsmiljön hade en positiv inverkan på personer med demenssjukdom när matsalen anpassades utifrån personens förutsättningar. Den förändrande måltidsmiljön ökade personens välbefinnande. Faktorer så som en hemlik miljö, lugn bakgrundsmusik och korrekt belysning hade betydelse för måltiden. Florence Nightingales omvårdnadsteori kring miljö användes som stöd i diskussionen som fokuserade på betydelsen av personcentrerad vård, fysiska miljö och interaktioner mellan vårdpersonalen och personer med demenssjukdom. / Dementia is a condition that causes neuropsychological, neuro-functional and neuropsychiatric deterioration in patients who become ill. Approximately 47 million people around the world suffer from some form of dementia. People with dementia experience less security in their everyday lives, which means that nurses have a central role in the care. To describe the care staff's experiences of the meal environment working with people with dementia. A literature review according to Friberg's method that included both qualitative and quantitative articles. Databases Cinalh and Pubmed were used, resulting in ten original scientific articles. The analysis focuses on similarities and differences in the results of the studies, which then led to three main themes being formed in order to structure the results. Themes were "Adapting the physical environment", Attending to the person's needs", "Difficulties regarding shortage of staff” and "To create meaning and community at meals". The meal environment had a great impact on persons with dementia and by adapting the environment in the dining room based on the persons different conditions. The changes made in the meal environment increased the person’s well-being. Resemblance, of home calm background music and adequate lighting during the meal were of great importance. Florence Nightingale's nursing theory with focus the environment was used to support the discussion, which highlights the importance of person - centered care, the physical environment and interactions between care staff and people with dementia.
7

Skolmåltidsmiljön och dess påverkan hos högstadieelever

Ejderteg, Anna January 2008 (has links)
Skolmåltidsmiljön och dess påverkan hos högstadieelever - En jämförande analys av skolmåltider i klassrum kontra matsal / The environment around school meals and the effect on senior-level pupils - A comparative analysis of school meals in classroom versus refectory
8

Skolmåltidsmiljön och dess påverkan hos högstadieelever

Ejderteg, Anna January 2008 (has links)
Skolmåltidsmiljön och dess påverkan hos högstadieelever - En jämförande analys av skolmåltider i klassrum kontra matsal / The environment around school meals and the effect on senior-level pupils - A comparative analysis of school meals in classroom versus refectory
9

Introskolan : Skolan för både extroverta och introverta / Intro-School

Johansson, Patrik Filip January 2018 (has links)
Skoltomten vid Solvalla travbana ligger nära ett litet skogsområde belägen på en kulle. Tomten är relativt liten med tanke på hur mycket som ska passa in. Projektet är framtaget med ett helt programstyrt system. Programmet skapar husets form och där programmet trycker ut gör också fasaden det oberoende av underliggande etager. Programmet styrs i sin tur av 6 st regler.  Reglarna är som följer: Huset har sociala nivåer. Ju högre upp i byggnaden man går desto mer introvert och mer fokus på ens egna klass blir det.  Så många rum som möjligt ska ha fönster i två vädersträck. En kall och en varm sida.  Man skall kunna passera och uppehålla sig under huset på vissa ställen.  Skapa med hjälp av volymerna skrymslen och vrår där man kan gömma sig och vara för sig själv utan att helt försvinna.  Ge volymerna halva väggar som ger elever chans att observera utan att interagera, och även föra ljus in i korridorerna. Hemrumen/Lekrumen skall kunna observera de andra klasserns hemrum/lekrum.     Konceptet är en skolan där den introverta personen inte byggs bort. Skolan skapar korridorer med många knäckar som skapar halvprivata ytor där man kan mötas igenom att gömma sig.  Skolans veckade fasad skapar utsikter i flera riktningar för att ge chans till den som vill observera men inte interagera tills den själv vill det. Varje rum på översta våning blir som dess egna lilla hus med ett eget tak som skapar en spännande miljö och rumskänsla. Ens egna hemrum blir mer ett eget hem när den känns som ett eget hus. Skolan Intro blir ett spännande skollandskap som med sina många olika rum av olika storlekar och vinklar skapar väldigt många sociala möten men på villkor. Vill man möta andra elever så är möjligheterna väldigt goda, men vill man inte det just i dag så finns det många platser att vara ensam eller med ett få utvalda vänner. Ingen plats är helt avskild från skolan och transparansen i väggarna ger både chansen att vara ensam och att samtidigt kunna observera. Väggarna ger också lärana en väldigt bra uppsikt över eleverna.  Skolgården som är den plats där alla elever blandas och socialiserar sig har också nivåer av socialitet och mod. Man kan stanna nära de omfamnande byggnaderna där man både syns och kan se eller så kan man röra sig längre ut i på skolgården där man till slut rörs sig bortom skolgården och upp på den närliggande kullen. / The school grounds at Solvalla trotting track are located near a small forest area on a hill. The plot is relatively small considering how much to fit in. The project is developed with a completely program-based system. The program creates the shape of the house and where the program prints, the facade also makes it independent of underlying floors. The program is governed by 6 rules. The rules are as follows: The house has social levels. The higher the building you go, the more introverted and more focus on one's own class will be. As many spaces as possible should have windows in two directions. A cold and a hot side. You can pass and stay under the house in some places. Create volumes with the volumes of crushing and turning where you can hide and be alone without completely disappearing. Give the volumes half walls that allow students to observe without interacting, and even bring light into the corridors. The shelters / playrooms must be able to observe the other classroom's shelters / playrooms. The concept is a school where the introverted person is not removed. The school creates corridors with many cracks that create semi-private spaces where you can meet through hiding. The school's folded facade creates views in several directions to give a chance to anyone who wants to observe but not interact until it wants it. Each room on the top floor becomes like its own little house with its own roof that creates an exciting environment and sense of space. One's own home becomes more home when it feels like a house. The school Intro becomes an exciting school landscape that, with its many different rooms of different sizes and angles, creates very many social meetings but on terms. If you want to meet other students, the possibilities are very good, but if you do not want it today, there are many places to be alone or with a few selected friends. No place is completely separate from the school and the transparency in the walls gives both the chance to be alone and to be able to observe at the same time. The walls also give the teachers a very good view of the students. The schoolyard, which is the place where all pupils are mixed up and socialize, also have levels of sociality and courage. You can stay close to the embracing buildings where you can see and see or you can go further into the schoolyard where you eventually move beyond the schoolyard and up to the nearby hill.
10

Skolmåltidsmiljön och dess påverkan hos högstadieelever

Ejderteg, Anna January 2008 (has links)
Skolmåltidsmiljön och dess påverkan hos högstadieelever. En jämförande analys av skolmåltider i klassrum kontra matsal. / The environment around school meals and the effect on senior-level pupils. A comparative analysis of school meals in classroom versus refectory.

Page generated in 0.0272 seconds