• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 16
  • Tagged with
  • 16
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Praktiskt arete, är det praktiskt? : En studie om lärares upplevelser av praktisk no-undervisning i de tidiga skolåren.

Mäsak, Emma January 2020 (has links)
No description available.
2

Är skolan en plats för alla? : En enkätstudie om lärarnas syn på arbetet med elever i behov av särskilt stöd

Larsson, Carl, Wallgren, Ronja January 2021 (has links)
No description available.
3

KLOSSEN

Wiktorsson, Johannes January 2018 (has links)
En skola för de minsta barnen upp till 10-åringar. Tanken är att skolan ska vara en resa där man börjar i ena änden som liten och och slutar i den andra änden som 10-åring. Men den ska ändå vara uppdelad i två olika orginasationer för att barnen ska kunna utvecklas och leka på sina egna vilkor och inte hämmas av att hälften är små och de andra är stora. Ena delen ser man denna utveckling geniom rummens skala och när barnen blivit lite större ser man denna resa genom att man flyttar sig lödrät, uppåt i byggnaden. Byggnaden relaterar till omgivningen genom att den bakre delen så klättrar på den sluttande marken uppåt, men med ett konstant innertak vilket gör att just de rummen varierar i takhöjd och relaterar till den skala jag precis nämnt. Vidare behåller den storskalighet mot den omringande bebygglesen som planeras bli högre, medan den håller en småsklighet mot skogen och parkstråket som den knyter an till genom flöden och relationer och skyddar på så sätt skolans utemiljö från trafiken och bebyggelsen runtomkring. / A school for the youngest childern up till ten-year-olds. The koncept for the school is that it is suppose to be a journey. A journey where you start in one end as a small child and finsih in another as a ten-year old kid. But it is still going to be divided into two different organizational scenes so that the children can develop and play on their own terms and not be hampered by one half being small and the others are big. In one side, this development is seen through the scale of the rooms, and when the children have grown a bit, this trip is seen by moving solder upwards in the building. The building relates to the surroundings by the rear part climbing on the sloping ground upwards, but with a constant ceiling, which makes the rooms vary in ceiling height and relate to the scale I just mentioned. Furthermore, the large scale of the surrounding building site, which is planned to be higher, retains a peculiarity to the forest and the parkstrain as it connects through flows and relationships, thus protecting the outdoor environment of the school from traffic and buildings around.
4

Möjlighet till rörelse : En studie om sambandet mellan utbudet av faciliteter på skolgården, och lågstadieelevers fysiska aktivitet under rast. / Possibility for movement : a study of the relationship between the supply of facilities in the schoolyards, and physical activity during recess in primary school.

Johansson, Robert, Andersson, Carl-Henrik January 2013 (has links)
Aim and research questions The aim of the study was to examine pupils’ physical activity on schoolyards in northern Stockholm’s surrounding municipalities, based on the schoolyards’ design regarding supply of spaces, material, equipment and gender. The research questions were: 1. Was there any association between how well spaces, materials and equipment were represented in the schoolyards and pupils’ physical activity during recess? If so, how did the association come to expression? 2. Did the results differ from the previous question, regarding gender? If so, how did the difference come to expression? Method A total of 122 second grade pupils, from six schools, in northern Stockholm’s surrounding municipalities participated. A systematic observation was the basis for the categorisation of the schoolyards. The schoolyards were categorised in adequate facilities and inadequate facilities. Questionnaires were distributed to the pupils’ guardians in order to identify the pupils’ socioeconomic status and everyday physical activity. Measurement of the pupils’ physical activity was done by equipping the pupils with pedometers during a morning recess. Results The results showed that girls on schoolyards with adequate facilities were more physically active than girls on schoolyards with inadequate facilities (p<0.05). No significant results on the matter were found regarding the boys. The boys in the study were more physically active than the girls during the morning recess (p <0.05). The results could not reveal that any factor in the schoolyard was more important than any other. The results also showed that the only pupils who took less than 31 steps / min were based on schoolyards with adequate facilities. Conclusion The study shows that increased supply of equipment and surfaces may well be an important aspect in order to stimulate a bigger number of girls to be physically active during recess. There are, however, pupils who are physically inactive during recess, despite a variety of surfaces and equipment available on the schoolyard. We believe it to be of utmost importance, to stimulate this group of pupils to be more physically active during recess. / Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka elevers fysiska aktivitet på skolgårdar i Stockholms norra kranskommuner, utifrån skolgårdarnas utformning gällande ytor, material, utrustning och kön. Frågeställningarna var följande: 1. Fanns det något samband mellan hur väl ytor, material och utrustning representerades på skolgårdarna och elevernas fysiska aktivitet under rast? Hur yttrade sig i så fall sambandet? 2. Skiljde sig resultaten i föregående frågeställning något gällande kön? Hur yttrade sig skillnaderna i så fall? Metod Sammanlagt deltog 122 elever i årskurs två, från sex skolor, i Stockholms norra kranskommuner. En systematisk observation av skolgårdarnas utformning låg till grund för en kategorisering av skolgårdarna. Skolgårdarna delades in i de två kategorierna tillräckliga faciliteter och otillräckliga faciliteter. Enkäter delades ut till elevernas målsmän med syftet att kartlägga elevernas socioekonomiska status samt fritidsaktiviteter. Mätning av elevernas fysiska aktivitet skedde genom att eleverna utrustades med stegräknare under en förmiddagsrast. Resultat Resultaten visade att flickor på skolgårdar med tillräckliga faciliteter rörde sig mer än flickor på skolgårdar med otillräckliga faciliteter (p<0,05). Bland pojkar fanns inga signifikanta resultat. Pojkarna i studien rörde sig mer än flickorna på rasten (p<0,05). Resultaten kunde inte visa på att någon faktor på skolgården var viktigare än någon annan. Resultaten visade även att de enda elever som tog mindre än 31 steg/min fanns på skolgårdar med tillräckliga faciliteter. Slutsats Studien visar att ökat utbud av utrustning och ytor kan vara en väg att gå för att stimulera fler flickor till fysisk aktivitet på rasterna. Det finns dock elever som är fysiskt inaktiva på rasten, trots att utbud av ytor och utrustning finns på skolgårdarna. Det är framförallt den gruppen elever vi anser behöver stimuleras att röra sig mer.
5

Läsförståelse och Autismspektrumtillstånd : En litteraturstudie kring hur diagnosen AST påverkar läsförståelsen hos elever i yngre åldrar.

Kagg, Nora, Johansson, Alma January 2023 (has links)
Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur autismspektrumtillstånd yttrar sig hos elever i åldrarna sex till nio år i samband med läsförståelse och undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar läsförståelsen hos denna elevgrupp. Forskningsfrågorna som studien har utgått från har varit: - 1. Vad visar forskning om diagnosens eventuella påverkan påläsförståelse hos elevgruppen som diagnostiserats med autismspektrumtillstånd i åldrarna sex till nio år? - 2. Vilka faktorer i undervisningen har forskning identifierat som stärker eller hindrar läsförståelse hos elever med autismspektrumtillstånd? Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där aktuella sökträffar analyserades och presenterades i studien. Under analysen av data användes tematisk analys. Resultatet visade att elever med autismspektrumtillstånd ofta har en nedsatt läsförståelseförmåga vilket kan bero på nedsatthet i exekutiva förmågor, bristande central koherens samt nedsatt theory of mind förmåga, som innebär förmågan att kunna sätta sig in i andras känslor. Av resultatet framkom det även att det finns flera aspekter i undervisningen gällande läsförståelse som kan vara gynnsamma för denna elevgrupp. Dessa innefattar tydliga instruktioner, undervisning som utgår från elevernas tidigare erfarenheter samt sådant som motiverar eleverna. Slutsatsen som dragits av detta är att elever med autismspektrumtillstånd inte har mer svårigheter än elever utan autismspektrumtillstånd när det kommer till avkodning, men ofta uppvisar svårigheter med läsförståelse vilket kan förklaras av brister och nedsatt förmågor beskrivna ovan. I avseende att besvara studiens andra forskningsfråga, har någon tydlig slutsats inte kunnat dras. Däremot tyder forskning på att det finns en mängd olika faktorer i undervisningen som påverkar läsförståelsen hos elever med autismspektrumtillstånd.
6

Undersökande arbetssätt i naturvetenskaplig undervisning : En studie kring hur lärare på lågstadiet organiserar undervisningen inom naturorienterande ämnen

Birgersson, Maja, Bille, Rebecca, Larsson, Anna January 2023 (has links)
Studiens syfte har varit att undersöka hur lärare på lågstadiet arbetar med undersökande arbetssätt för att åskådliggöra ett naturvetenskapligt innehåll för eleverna, deras syfte med undervisningen samt hur de ger eleverna möjlighet att synliggöra sin kunskap. Ingången till studien har varit deduktiv med det sociokulturella perspektivet samt Pedagogical Content Knowledge som teoretiska utgångspunkter. Studien baseras på 16 semistrukturerade intervjuer med lärare. Dessa har sedan analyserats utifrån fyra analysbegrepp, vilka är interaktion, didaktiska val, synliggörande av kunskap och förutsättningar. Studiens resultat visar att samtliga lärare arbetar med undersökande arbetssätt, men i varierande mängd. Utformningen av undervisningen har baserats på att angripa innehållet från fler ingångar samt påverkats av de förutsättningar som den specifika skolan har. Syftet med att arbeta undersökande grundas till stor del i att väcka ett intresse hos eleverna, samt för att konkretisera abstrakta fenomen. Något som identifierats och är av stor vikt för både utformningen och utvärderingen av elevernas kunskap är interaktion. Samtal både mellan elev-elev, samt lärare-elev, visar sig spela stor roll för huruvida undervisningen leder till ett lärande eller ett görande. Genom interaktionen kan läraren försäkra sig om att eleverna inte frångår det fokus som varit avsett för aktiviteten. Även lärarens stöttning, både till den enskilda individen samt gruppen, har visat sig vara central för den undersökande undervisningen.
7

Den laborativa undervisningens möjligheter för begreppsbildning : En litteraturöversikt kring hur laborativ undervisning kan gynna elevers begreppsbildning av vattenmolekylen

Larsson, Anna, Birgersson, Maja, Bille, Rebecca January 2022 (has links)
Denna litteraturöversikt syftar till att undersöka hur lågstadieelever skapar mening i laborativ undervisning i naturvetenskap. Utgångspunkten i arbetet kommer från uppfattningen att många lågstadieelever tycker naturvetenskapsämnet är svårtillgängligt och upplever en problematik kring det abstrakta. Utifrån frågeställningen som formulerats: Vilka möjligheter ger laborativ undervisning för lågstadieelevers förståelse för vattenmolekylens egenskaper? har åtta artiklar, en licentiatavhandling och en doktorsavhandling analyserats. I datainsamlingen användes slutligen två databaser: ERIC och Swepub, samt tidsskriften Nordina. Systematiska sökningar skedde utifrån framarbetade söksträngar, inkluderings- och exkluderingskriterier samt enstaka manuella sökningar. Resultatet av litteraturöversikten visar att den laborativa undervisningen ger möjlighet för elever att interagera med varandra. Elever kan i interaktionen med andra lära tillsammans och konstruera kunskap genom praktiska arbetsformer där multimodalitet utnyttjas. Ytterligare ett resultat som framkommit är hur möjligheten till lärande genom den laborativa undervisningen påverkas av lärarens roll. Utifrån detta lyfts vikten av att lärare bör ta i beaktande att kommunikation och stöttning i undervisningen påverkar elevernas lärande och utvecklande av förståelse för vattenmolekylen.
8

Introskolan : Skolan för både extroverta och introverta / Intro-School

Johansson, Patrik Filip January 2018 (has links)
Skoltomten vid Solvalla travbana ligger nära ett litet skogsområde belägen på en kulle. Tomten är relativt liten med tanke på hur mycket som ska passa in. Projektet är framtaget med ett helt programstyrt system. Programmet skapar husets form och där programmet trycker ut gör också fasaden det oberoende av underliggande etager. Programmet styrs i sin tur av 6 st regler.  Reglarna är som följer: Huset har sociala nivåer. Ju högre upp i byggnaden man går desto mer introvert och mer fokus på ens egna klass blir det.  Så många rum som möjligt ska ha fönster i två vädersträck. En kall och en varm sida.  Man skall kunna passera och uppehålla sig under huset på vissa ställen.  Skapa med hjälp av volymerna skrymslen och vrår där man kan gömma sig och vara för sig själv utan att helt försvinna.  Ge volymerna halva väggar som ger elever chans att observera utan att interagera, och även föra ljus in i korridorerna. Hemrumen/Lekrumen skall kunna observera de andra klasserns hemrum/lekrum.     Konceptet är en skolan där den introverta personen inte byggs bort. Skolan skapar korridorer med många knäckar som skapar halvprivata ytor där man kan mötas igenom att gömma sig.  Skolans veckade fasad skapar utsikter i flera riktningar för att ge chans till den som vill observera men inte interagera tills den själv vill det. Varje rum på översta våning blir som dess egna lilla hus med ett eget tak som skapar en spännande miljö och rumskänsla. Ens egna hemrum blir mer ett eget hem när den känns som ett eget hus. Skolan Intro blir ett spännande skollandskap som med sina många olika rum av olika storlekar och vinklar skapar väldigt många sociala möten men på villkor. Vill man möta andra elever så är möjligheterna väldigt goda, men vill man inte det just i dag så finns det många platser att vara ensam eller med ett få utvalda vänner. Ingen plats är helt avskild från skolan och transparansen i väggarna ger både chansen att vara ensam och att samtidigt kunna observera. Väggarna ger också lärana en väldigt bra uppsikt över eleverna.  Skolgården som är den plats där alla elever blandas och socialiserar sig har också nivåer av socialitet och mod. Man kan stanna nära de omfamnande byggnaderna där man både syns och kan se eller så kan man röra sig längre ut i på skolgården där man till slut rörs sig bortom skolgården och upp på den närliggande kullen. / The school grounds at Solvalla trotting track are located near a small forest area on a hill. The plot is relatively small considering how much to fit in. The project is developed with a completely program-based system. The program creates the shape of the house and where the program prints, the facade also makes it independent of underlying floors. The program is governed by 6 rules. The rules are as follows: The house has social levels. The higher the building you go, the more introverted and more focus on one's own class will be. As many spaces as possible should have windows in two directions. A cold and a hot side. You can pass and stay under the house in some places. Create volumes with the volumes of crushing and turning where you can hide and be alone without completely disappearing. Give the volumes half walls that allow students to observe without interacting, and even bring light into the corridors. The shelters / playrooms must be able to observe the other classroom's shelters / playrooms. The concept is a school where the introverted person is not removed. The school creates corridors with many cracks that create semi-private spaces where you can meet through hiding. The school's folded facade creates views in several directions to give a chance to anyone who wants to observe but not interact until it wants it. Each room on the top floor becomes like its own little house with its own roof that creates an exciting environment and sense of space. One's own home becomes more home when it feels like a house. The school Intro becomes an exciting school landscape that, with its many different rooms of different sizes and angles, creates very many social meetings but on terms. If you want to meet other students, the possibilities are very good, but if you do not want it today, there are many places to be alone or with a few selected friends. No place is completely separate from the school and the transparency in the walls gives both the chance to be alone and to be able to observe at the same time. The walls also give the teachers a very good view of the students. The schoolyard, which is the place where all pupils are mixed up and socialize, also have levels of sociality and courage. You can stay close to the embracing buildings where you can see and see or you can go further into the schoolyard where you eventually move beyond the schoolyard and up to the nearby hill.
9

Solvallaskogens skola / Solvallaskogen School

Lundberg, Agnes January 2018 (has links)
Pausutrymmen när tomten inte räcker till Det finns rekommendationer på 20 kvadratmeter utomhusyta per barn för en skola. Denna tomt, insprängd i en ännu inte byggd stadsdel i norra Stockholm, är precis som många andra platser där nya skolor ska uppföras idag relativt liten och ger inte utrymme att både uppfylla programkrav och storlek på skolgård.  En viktig funktion som skolgårdar fyller är plats för paus från skolarbete. Hur kan jag som arkitekt skapa pausutrymmen för barnen när tomten inte räcker till? En stark koppling mellan inomhus och utomhus ger barnen en del av de positiva, avkopplande effekterna som de vanligtvis skulle fått på en skolgård - att se grönska, hög takhöjd, spring och ljus - dock inrymt inom programmets ytkrav. Genom att kunna öppna upp väggar och dörrar möjliggörs olika rörelsemönster, så att barnen kan springa runt både i och utanför byggnaden. En terass som sträcker sig upp mot skogen tillgängliggör den närliggande naturen och skogen för alla elever på skolan. Takytor utnyttjas också till att bli terasser som kan fungera som en förlängning av allrumsytorna, och maximera utomhusmiljön på den lilla tomten. Struktur, komplexitet och generalitet Studier visar att rum med hög visuell komplexitet, som kan skapas av exempelvis en synlig bärande struktur, har positiv inverkan för bland annat hur kreativ man upplever sig kunna vara i olika typer av rum. Variation i takhöjd är en annan rumslig faktor som har visat sig vara bra för barns samarbetsförmåga. Detta förslag är utformat med bland annat dessa rumsliga kvalitéer som utgångspunkt.  Byggnadens stomsystem i limträ är tydligt avläsbart och skapar rum i rummet. Pelarna, som i stora delar av byggnaden är organiserade i ett rutnät om 3 x 3 meter, ger nästan ett trädlikt intryck i ett försök att skapa en stark koppling mellan det som händer utomhus och inomhus.  Stomsystemet har bärande balkar i två lager, vilket innebär att vissa rum kan få en lägre takhöjd och mer sluten karaktär medans andra har högt i tak och rikligt med frihängande balkar som skapar ett mer komplext uttryck i innertaket. Mötena i stomsystemet är omsorgsfullt utformade och är både fina att titta på och pedagogiska för att förstå hur byggnaden står upp.  Stommen skapar också en generalitet och symmetri mellan byggnadens två flyglar som möjliggör förändring av innerväggar och höjder på innertak utan att ta ner några bärande element om 10, 50 eller 100 år. / Spaces for pause when the plot is too small There are recommendations for 20 square feet of outdoor space per child for a school. This project is situated on a plot in a not yet built suburb of northern Stockholm. Similarly to many other new schools in Stockholm today, the plot is relatively small and does not provide sufficient space for both the program requirements and an adequate schoolyard. An important function for schoolyards is to be a place where the children can take a pause from their schoolwork. How can I, as an architect, create pause spaces for the children when the plot is not enough? A strong link between indoor and outdoor spaces gives the children some of the positive, relaxing effects they would normally have in a schoolyard - seeing greenery, high ceilings, freedom to run around and light - yet contained within the program's surface requirements. By opening walls and doors new and different patterns of movement are made possible, allowing the children to run around both inside and outside the building. A terrace that stretches up to the forest makes the natural surroundings available for all schoolchildren, regardless of physical capabilities. Roof surfaces are also utilized to become terraces that can serve as extensions to the living room areas, thus maximizing the outdoor environment on the small plot. Structure, complexity and generality Studies show that rooms with high visual complexity, which can be created by, for example, a visible constructive structure, have a positive impact on things such as one’s percieved creative ability. Varied ceiling heights is another spatial factor that has been proven to be benificial for children's cooperative abilities. This proposal is designed with these spatial qualities as a starting point. The building's glulam supporting structure is clearly readable and creates smaller spaces within the larger rooms. The pillars, which are generally organized in a 3 x 3 meter grid, create an almost treelike impression in an effort to create a strong link between what is happening outdoors and indoors. The supporting structure has slabs in two layers varying in height, which means that some rooms can have a lower ceiling height and more closed spatial character while others have high ceilings and plenty of exposed beams that create a more visually complex ceiling. The joints in the structural system are carefully designed to be both pleasant to look at and serve an educational purpose for the children. The structural frame also creates a generality and symmetry between the two wings of the building that allows for change of interior walls and ceiling heights without removing any load bearing elements in 10, 50 or 100 years.
10

LÄRARES ROLL I ARBETET MOT SEXUELLA ÖVERGREPP MOT BARN : Teachers’ role in the work against child sexual abuse in Sweden / Teachers’ role in the work against child sexual abuse in Sweden

Grydén, Benjamin January 2022 (has links)
Syftet med studien är att få en bild av lärares roll i det förebyggande och upptäckande arbetet med sexuella övergrepp mot barn i årskurs F-3.  105 lärare för årskurs F-3 har deltagit i en enkätundersökning. De flesta vill att deras elever ska lära sig om sexuella övergrepp och tycker att skolan och särskilt lärare bör ha huvudansvaret för sådan undervisning. Få lärare har fått utbildning om sexuella övergrepp mot barn och de flesta känner inte att de har tillräcklig kunskap för att tala om eller upptäcka sexuella övergrepp. 40 procent av lärarna talar med barn om utsatthet och 20 procent använder material som barnen kan ta del av. Lärare med kortare erfarenhet och lärare som upplever högre krav för att upptäcka eller förebygga sexuella övergrepp tenderar att vara mer positiva till att barn bör utbildas. En stor del av lärarna tycker inte att det finns ett fungerande arbete på arbetsplatsen för att upptäcka om barn far illa. De flesta upplever att de har stöd på sin arbetsplats men konkreta rutiner för orosanmälan och förebyggande arbete saknas på många skolor. Deltagare som upplever höga förväntningar på att de ska upptäcka om barn far illa tenderar att ha en klarare bild av när orosanmälan ska göras samt känner större tillit till arbetsplatsen samt socialtjänst och polis.

Page generated in 0.0415 seconds