No description available.

No description available.

The purpose of this study is to illustrate the impact on children's development around playing and how significance the formation of the schoolyards is focusing on how it inspire and calls to play within the children's. The study will also show how the youth workers experience the schoolyards and how they can incorporate the playground in their work to inspire the children's play and activities. The methods used in this study is based on both real conversations and by mail with educated youth workers and observations. The results shows that the schoolyard environment is very important for the children's play and development. The study reveals the importance of having nature like forest nearby and that the environment should be suited for everyone. The children need spaces on the schoolyard and in the nature to evolve their ways of free playing, and also their needs for suited playground equipment. / Syftet med arbetet är att belysa lekens betydelse för barns utveckling, samt undersöka vilken betydelse skolgårdens utformning har, med fokus på hur den inspirerar och uppmanar till lek hos barnen. Syftet är också att undersöka hur pedagoger upplever skolgården och hur den fungerar som en inspiration till lek och aktiviteter. Metoderna som används i undersökningen är samtalsintervjuer, intervjuer via mail med utbildade fritidspedagoger och observationer.   Resultatet visar att skolgårdsmiljön är viktig för leken och barnens utveckling. I undersökningen framkommer det också att närheten till skog och natur är viktig och att skolgården bör anpassas så att den tillgodoser allas behov. För att kunna utvecklas i leken behöver skolgården ge barnen utrymme till fri lek och lekredskap som är anpassade för alla. Av de pedagoger jag intervjuat och av de observationer jag tagit del av har det kommit fram att pedagogerna upplever just närheten till skogen och de gröna områdena som det mest positiva med deras skolgårdsmiljö, och att det är just det som bidrar och inspirerar till lek.  Jag upplevde även att det var där barnen höll till som mest när de lekte på rasten.

No description available.

No description available.

Studiens övergripande syfte har varit att i en jämförelsestudie undersöka hur barns lek på tre olika skolgårdar skiljer sig åt och om det finns ett samband mellan de olika skolgårdarnas utformning och barns lekar. Undersökningen är baserad på observationer och enkätformulär som har använts för att samla in data som är såväl kvalitativa som kvantitativa. Undersökningen avgränsades till tre närliggande skolgårdar med olika utformning. Barnen som deltog i enkätundersökningen gick i årskurs tre. Vid observationstillfällena ingick barn från årskurs ett till tre. Resultatet visar att oberoende av skolgårdens utformning så är rasterna populära och att barnen leker oberoende av dess utseende och funktion. Skolgårdar med en varierad utformning bestående av lekredskap, vegetation, och ytor som ger rumslig känsla stimulerar mest till en varierad rörlighet och aktivitet på skolgården. Vidare framkom det att lekredskap inte främjar eller stimulerar leken på något speciellt sätt, mer än att de bidrar till variation på skolgården. Gemensamt för de skolor som hade fasta lekredskap var att leken skedde efter fast inlärt mönster och saknade fantasi. Observationer visar att barnen utnyttjande av skolgården är intressebaserat och någon större rörlighet mellan aktiviteterna finns inte förutom på skolgården som är utformad med en hög grad av variation.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka elevers nyttjande av skolgården samt vad som påverkar elevernas val av rastaktivitet. Genom en jämförande studie vill vi öka förståelsen för sambandet mellan skolgårdens fysiska utformning och elevernas sysselsättning under rasten. Frågeställningarna lyder: Vad gör eleverna på skolgården under rasten? Vilken betydelse har skolgårdens utformning avseende elevernas sysselsättning under rasten? Har elevernas kön någon betydelse för deras sysselsättning under rasten? Metod I studien användes strukturerade observationer, fältanteckningar och intervjuer. Undersökningen genomfördes på två F-9-skolor med skilda skolgårdstyper. Observationerna har utgått från den beprövade metoden “System for Observing Play and Leisure Activity in Youth (SOPLAY)”(McKenzie 2006). I samband med de strukturerade observationerna har även fältanteckningar gjorts då vi iakttagit sådant som vi upplever kan ha påverkat resultatet från observationerna. På varje skolgård har dessutom en kvalitativ intervju genomförts med en anställd på skolan. Resultat Resultatet visar att elever på skolgårdarna i störst utsträckning sysselsatte sig med aktiviteten socialisering (31 procent). Skolgårdens utformning har betydelse för vilken aktivitet eleverna väljer att sysselsätta sig med. På skolgården utan skog, skolgård A, var socialisering en vanligare aktivitet än på skolgården med skog, skolgård B. På Skolgård B var dock lek med fasta redskap vanligare än på skolgård A. En tydlig signifikant skillnad i aktiviteter hos de olika könen fann vi i aktiviteten sport där totalt 21 procent av alla pojkar sysselsatte sig med denna aktivitet under rasterna jämfört med totalt 3 procent av alla flickor. Slutsats Studien har genom en tillämpning av Hirdmans genusteori och det sociokulturella perspektivet bidragit till en ökad förståelse för skolgårdens utformning och könets betydelse för elevers sysselsättning under raster. Om elevers sysselsättning under raster påverkas av deras könstillhörighet och skolgårdens utformning bör det ligga i skolans intresse att granska skolgården och lärares arbete på denna arena. / Aim The aim of this study is to investigate pupils’ use of the schoolyard and which factors that influence pupils’ choice of activity during the break. Through a comparative study, we want to increase the understanding of the relationship between the physical design of the schoolyard and pupils’ occupation during breaks. The questions are: What do the pupils do in the schoolyard during breaks? What impact does the schoolyard layout have on pupils’ occupation during the break? Does the gender of the pupils’ have an impact on their occupation during the break? Method The study used structured observations, field notes and interviews. The study was conducted in two elementary schools with different types of schoolyards. The observation was based on the proven method "System for Observing Play and Leisure Activity in Youth (SOPLAY)" (McKenzie 2006). In conjunction with the structured observations field notes were taken as we have seen things that we experience may have affected the results of our observation. On both schoolyards a qualitative interview was conducted with a person from the staff. Results The results of the observations show that pupils in the two schoolyards mostly occupy themselves with the activity socialization (31 percent). The design of the schoolyard has an effect on which activity the pupils choose to occupy themselves with. Socialization was a more common activity at the schoolyard without forest, schoolyard A than at the schoolyard schoolyard with forest, schoolyard B. At schoolyard B playing with stationary equipment was more common than at schoolyard A. A clear significant difference in the activities of the different sexes was found in the activity sports. A total of 21 percent of all boys occupied themselves with this activity during the break compared to a total of 3 percent for the girls. Conclusions This study can by an application of Hirdman’s gender theory and the socio-cultural perspective provide a wider understanding of the design of the schoolyard in relation to the choice of activity and the significance of gender for pupils’ occupation during breaks. If pupils’ occupation during breaks is influenced by their gender and schoolyard layout it should be in the school's interest to examine the schoolyard and teachers' work in this arena.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn uttrycker genus på skolgården, genom grupperingar och val av aktiviteter på rasten. Vi har under en veckas tid observerat barnen på en avdelning av en skola, med totalt 28 informanter i åldrarna 6-9 år, där vi använt oss av observationskartor för att se hur de disponerar skolgården. Vi har även intervjuat 14 barn indelade i fem grupper, där vi ställde frågor om hur de såg på aktiviteterna på skolgården. Det vi fann var att flickor och pojkar ofta leker uppdelat efter kön, väljer olika typer av lekar och grupperar sig olika.

Girls and boys perceptions about the opposite sex role on the schooyard Under de senaste decennierna har skolgården och barns lek på skolgården förändrats, barn leker idag nya lekar på nya platser på skolgården. Något som många forskare är eniga om är att fotbollsplanen är en plats på skolgården som haft hög maktposition under många decennier. Denna studie utgår från barn syn på sin lek, sin skolgård och sina kamraters lek. I studien har barnen i fokusgruppsamtal fått berätta sina föreställningar om sin egen och barn av det motsatta könets användning av skolgården. Studien kretsar kring tre teman; skolgården, lek och konflikt samt könens olika roller på skolgården. Restultatet är uppdelat i kategorier flockors- och pojkars lek på skogården, lek och konflikt och könens roller på skolgården. Vår studie visar att forbollensplanens centrala roll har minskat, vår studie visar även att barnen har stor kunskap om det motsatta könets lekar på skolgården.

Syftet med den här studien är att genom intervjuer med fritidslärare få förståelse för och ökad kunskap om hur de anser att en skolgård med begränsad yta inverkar på barns lek. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Hur uppfattar fritidslärarna sin skolgård? Hur uppfattar fritidslärarna skolgårdens lekmöjligheter? På vilket sätt anser fritidslärarna att den begränsade skolgårdsytan inverkar på leken?                     Forskningen visar att en variationsrik miljö bidrar till mer aktiva lekar. Många studier visar även att skapande av egna platser är en viktig del i utformningen av barns lek. Den naturliga miljön i form av buskar och träd inbjuder till mer varierande lek medan asfaltsytorna erbjuder pulshöjande och tävlingsinriktade lekar. I studien används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med fem fritidslärare. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av affordanceteorin, ramfaktorteorin, Grahns (1997) perspektiv på den fysiska miljön samt sju stycken begrepp från Grahn (2003) som vi använder som diskussionsnycklar. Studiens resultat visar att samtliga fritidslärare anser att det blir mer konflikter när skolgårdsytan är begränsad och för liten i förhållande till de rekommendationer som finns. Det visade sig även att eleverna har sämre möjligheter till platsskapande då ytan inte räcker till åt alla elever.